Vidare forskning - Lärplattformar: en explorativ studie om lärstilar och funktioner vid distans

6. Slutsats

6.1 Vidare forskning

Vi har under vår undersökning uppmärksammat att den kombination av funktioner som vi har designat in i prototypen har väckt intresse hos samtliga respondenter. I den empiriska undersökningen framkom ytterligare en efterfrågan av en kombination av funktioner, i form av en anteckningsfunktion i anslutning till slideshowfunktionen. Det hade varit intressant att vidare undersöka hur en tänkt designutformning av en sådan anteckningsfunktion skulle kunna se ut i en lärplattform. Intressant vore också att undersöka om det finns fler kombinationer av olika funktioner som väcker intresse hos specifika lärstilar. Då vi i vår studie inte kunnat härleda någon respondent till lärstilen ackommoderare, skulle fortsatt forskning kunna inbegripa ett större antal respondenter för att möjliggöra att undersöka hur funktioner i lärplattformar stödjer lärstilen ackommenderare. Då vår studie har haft sin utgångspunkt i Kolbs lärstilar, och inte lärandesätten, anser vi att det även kan vara väsentligt att undersöka området genom att lägga vikt vid Kolbs fyra lärandesätt.

Referenser

Adzharuddin, N. A. & Ling, L. H. (2013). Learning Management System (LMS) among University Students: Does It Work? International Journal of e-Education, e-Business, e-Management and e-Learning, 3(3), ss. 248-252.

Al-Busaidi, K. A. (2013). An empirical investigation linking learners’ adoption of blended learning to their intention of full e-learning. Behaviour & Information Technology, 32(11), ss. 1168-1176.

Alkhuraiji, S., Cheetham, B. & Bamasak, O. (2011). Dynamic Adaptive Mechanism in Learning Management System Based on Learning Styles. 2011 11th IEEE International Conference on Advanced Learning Technologies. Athens, Greece 6-8 July 2011, ss. 215-217.

Allen, J. & Chudley, J. (2012). Smashing UX Design: Foundations for Designing Online User Experiences. Chichester: John Wiley & Sons.

Andersen, I. (1998). Den uppenbara verkligheten – val av samhällsvetenskaplig metod.

Lund: Studentlitteratur.

Backman, J. (2008). Rapporter och uppsatser. Lund: Studentlitteratur.

Bafoutsou, G. & Mentzas, G. (2002). Review and functional classification of collaborative systems. International Journal of Information Management, 22(4), ss. 281-305.

Boström, L.-G. (2011). Lärande för alla sinnen: handbok om eLearning – pedagogik och integrering. Strängnäs: Axplock.

Boström, L. & Svantesson, I. (2007). Så arbetar du med lärstilar. Jönköping: Brain Books.

Börjeson, L. (2004). Kolbs lärstilar - vilken lärstil har du? Enskede: Metoda konsulter.

Chang, C. L. (2008). Faculty perceptions and utilization of a learning management

system in higher education. Dissertation Abstracts International Section A:

Humanities and Social Sciences, 69(6), ss. 2232.

Coates, H., James, R. & Baldwin, G. (2005). A Critical Examination Of The Effects Of Learning Management Systems On University Teaching And Learning. Tertiary Education and Management, 11(1), ss. 19-36.

Coffield, F., Moseley, D., Hall, E. & Ecclestone, K. (2004). Learning styles and pedagogy in post-16 learning: A systematic and critical review. Learning & Skills Research Centre.

Conde, M. A., García-Peñalvo, F. J., Rodríguez-Conde, M. J. & Alier, M. (2012). LMS

Openness Perception in educational and technological areas. 2012 International Symposium on Computers in Education (SIIE). Andorra la Vella, Andorra 29-31 oktober 2012, ss. 1-6.

Dalsgaard, C. (2006). Social software: E-learning beyond learning management systems.

European Journal of Open, Distance and E-Learning, 2.

Denscombe, M. (2009). Forskningshandboken - för småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna. Lund: Studentlitteratur.

Diaz, D. P. & Cartnal, R. B. (1999). Students' Learning Styles in Two Classes: Online Distance Learning and Equivalent On-Campus. College Teaching, 47(4), ss. 130-135.

Egidius, H. (2009). Pedagogik för 2000-talet. Stockholm: Natur och kultur.

Elo, S. & Kyngäs, H. (2008). The qualitative content analysis process. Journal of

Advanced Nursing, 62(1), ss. 107–115.

Eriksson, L. T., Hultén, P. & Zettergren, T. (2000). E-learning för flexibelt lärande.

Söderhamn: Centrum för flexibelt lärande.

Esaiasson, P., Gilljam, M., Oscarsson, H. & Wängnerud, L. (2007). Metodpraktikan.

Stockholm: Nordstedts Juridik.

Fillion, G., Limayem, M., Laferrière, T. & Mantha, R. (2010). Onsite and Online Students' and Professors' Perceptions of ICT Use in Higher Education. Novel Developments in Web-Based Learning Technologies: Tools for Modern Teaching, ss. 83-117.

García-Solórzano, D., Cobo, G., Santamaría, E., Morán, J. A., Melenchón, J. & Monzo, C.

(2012). Evaluation of a Learning Management System Focused on Activities. 2012 IEEE Global Engineering Education Conference (EDUCON). Marrakech, Morocco 17-20 april 17-2012, ss. 1-6.

Graf, S. (2007). Adaptivity in Learning Management Systems Focussing on Learning Styles.

Diss. Vienna University of Technology, Österrike. Vienna: Vienna Univ. Press.

Graf, S., Kinshuk & Ives, C. (2010). A Flexible Mechanism for Providing Adaptivity Based on Learning Styles in Learning Management Systems. 2010 10th IEEE International Conference on Advanced Learning Technologies (ICALT). Sousse, Tunisia 5-7 juli 2010, ss. 30-34.

Hsieh, H.-F. & Shannon, S. E. (2005). Three Approaches to Qualitative Content Analysis.

Qualitative Health Research, 15(9), ss. 1277-1288.

Huang, E. Y., Lin, S. W. & Huang, T. K. (2011). What type of learning style leads to online participation in the mixed-mode e-learning environment? A study of software usage instruction. Computers & Education, 58(1), ss. 338-349.

Jacobsen, D.-I. (2002). Vad, hur och varför? – Om metodval i företagsekonomi och andra samhällsvetenskapliga ämnen. Lund: Studentlitteratur.

Jonassen, D. H. & Grabowski, B. L. (1993). Handbook of Individual Differences, Learning and Instruction. Hillsdale: Lawrence Erlbaum.

Justesen, L. & Mik-Meyer, N. (2011). Kvalitativa metoder - från vetenskapsteori till praktik. Lund: Studentlitteratur.

Kolb, D. A. (1984). Experiential Learning: Experience as the source of learning and development. Englewood Cliffs: Prentice-Hall.

Kolb, A. Y. & Kolb, D. A. (2005). The Kolb Learning Style Inventory—Version 3.1 2005 Technical Speciﬁcations. Boston: Hay Resource Direct.

Larsson, S., Lilja, J. & Mannheimer, K. (2005). Forskningsmetoder i socialt arbete. Lund:

Studentlitteratur.

Lonn, S. & Teasley, S. D. (2009). Saving time or innovating practice: Investigating

perceptions and uses of Learning Management Systems. Computers & Education, 53(3), ss. 686–694.

Lonn, S., Teasley, S. D. & Krumm, A. E. (2011). Who needs to do what where?: Using learning management systems on residential vs. commuter campuses. Computers &

Education, 56(3), ss. 642–649.

Lundman, B. & Graneheim, U. H. (2008). Kvalitativ innehållsanalys. I Granskär, M. &

Höglund-Nielsen, B. (red.) Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård.

Lund: Studentlitteratur, ss. 159-172.

Maggioli, D. G. (2012). Teaching Language Teachers: Scaffolding Professional Learning.

Plymouth: Rowman & Littlefield Education.

Marković, S. & Jovanović, N. (2012). Learning style as a factor which affects the quality of e-learning. The Artificial Intelligence Review, 38(4), ss. 303-312.

Martin, B. & Hanington, B. (2012). Universal Methods of Design. 100 Ways to Research Complex Problems, Develop Innovative Ideas, and Design Effective Solutions. Beverly:

Rockport Publishers.

McGill, T. J. & Klobas, J. E. (2009). A task–technology fit view of learning management system impact. Computers & Education, 52(2), ss. 496-508.

Nationellt centrum för flexibelt lärande. (n.d.). Lärstilar.

http://www.projektcarpe.se/dokument/kompetensombud/Kolbs%20fyra%20larst ilar.pdf [2014-03-18].

Njenga, J. K. & Fourie, L. C. H. (2008). The myths about e-learning in higher education.

British Journal of Educational Technology, 41(2), ss. 199-212.

Patel, R. & Davidson, B. (2003). Forskningsmetodikens grunder: Att planera, genomföra och rapportera en undersökning. Lund: Studentlitteratur.

Platsidou, M. & Metallidou, P. (2009). Validity and Reliability Issues of Two Learning Style Inventories in a Greek Sample: Kolb’s Learning Style Inventory and Felder &

Soloman’s Index of Learning Styles. International Journal of Teaching and Learning in Higher Education, 20(3), ss. 324-335.

Preece, J., Rogers, Y. & Sharp, H. (2011). Interaction Design: Beyond Human Computer Interaction. 3rd ed. Chichester: John Wiley & Sons.

Rosengren, K. E. & Arvidson, P. (2002). Sociologisk metodik. Malmö: Liber.

Rydberg Fåhraeus, E. (2008). Lär där du är: handbok och webbplats för distansstuderande och andra som lär på nätet. Lund: Studentlitteratur.

Rößling, G., Joy, M., Moreno, A., Radenski, A., Malmi, L., Kerren, A., Naps, T., Ross, R. J., Clancy, M., Korhonen, A., Oechsle, R. & Iturbide, J. A. V. (2008). Enhancing learning management systems to better support computer science education. ACM SIGCSE Bulletin, 40(4), ss. 142-166.

Skolverket. (2009). Digitala lärresurser i en målstyrd skola. (Rapport 2009). Stockholm:

Skolverket.

Soon, L. & Fraser, C. (2011). Knowledge Activities in Distance Education Online Group Work. 3rd International Conference on Communication Software and Networks (ICCSN). Xi'an, China 27-29 maj 2011, ss. 364-369.

Spetz, M. (2007). Lyckas med lärplattformen. Nya verktyg - nya möjligheter. Malmö:

Gleerups Utbildning AB.

Trost, J. (2010). Kvalitativa Intervjuer. 4th ed. Lund: Studentlitteratur.

Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer - inom humanistisk- samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.

Weller, M. (2002). Delivering Learning on the Net: the Why, What & How of Online

Education. London: Kogan Page.

Weller, M. (2007). Virtual Learning Environments: Using, Choosing and Developing Your VLE. New York: Taylor & Francis.

Yueh, H.-P., Liu, Y.-L., Lin, W.-J., Shoji, T. & Minoh, M. (2007). Integrating face recognition techniques with blog as a distance education support system (DESS) in international distance learning. Seventh IEEE International Conference on Advanced Learning Technologies (ICALT 2007). Niigata, Japan 18-20 juli 2007, ss. 507-511.

Zhang, D. & Nunamaker, J. F. (2003). Powering E-Learning In the New Millennium: An Overview of E-Learning and Enabling Technology. Information Systems Frontiers, 5(2), ss. 207–218.

Zhang, W.-Y. & Wang, L. (2004). Learning Management Systems (LMS) for Web-based Distance Education: An International Review. I Visser, Y. L., Visser, L., Simonson, M.

& Amirault, R. (red.) Trends and Issues in Distance Education: An International Perspective. Charlotte: Information Age Publishing, ss. 245-260.

Zhang, D., Zhao, J. L., Zhou, L. & Nunamaker, J. F. (2004). Can E-learning Replace Classroom Learning? Communications of the ACM, 47(5), ss. 75-79.

Özpolat, E. & Akar, G. B. (2009). Automatic detection of learning styles for an e-learning system. Computers & Education, 53(2), ss. 355–367.

Bilagor

Bilaga A – Intervjubilaga

Uppvärmningsfråga/bakgrund

1. Kan du berätta lite kort om dig själv (jobbar eller studerar du, ålder?) 2. Har du studerat på distans tidigare?

3. Kan du berätta vad du har läst på distans? Om program, vilka kurser?

4. Varför valde du att läsa just den kursen/kurserna?

5. Kan du berätta om dina erfarenheter av kursen/kurserna? Var du nöjd/missnöjd?

Varför?

6. Vad tyckte du om kursens/kursernas upplägg? Var det något eller några moment du saknade i kursen/kurserna? Varför?

Om lärstilar

7. Vilka kurser/ämnen upplever du att du har lättast att lära dig i? Varför?

8. Upplever du att du lär dig bättre i kurser/ämnen som bygger på praktiska eller teoretiska moment? Varför?

9. Kan du beskriva vilka typer av uppgifter du tycker om, och som du lär dig mest genom? Kan du ge ett exempel på en typ av uppgift, som du upplever att du lär dig mer genom? Varför?

10. Finns det något eller några sätt som du lär dig ny information mer effektivt på?

Vilka? Varför?

11. Föredrar du att arbeta i grupp eller ensam?

a) Grupp, varför?

b) Ensam, varför?

12. Kan du beskriva hur du agerar och vilken roll du har i ett grupparbete?

13. Kan du beskriva vilken typ av grupparbete du tycker om? Kan du ge ett exempel på ett grupparbete du tycker om? Varför?

Om funktioner/lärplattformar

14. Vad har du själv för erfarenhet av att använda en lärplattform? Har du använt olika lärplattformar, vilka?

15. Hur tycker du att det fungerade att använda den/dem lärplattformarna i kursen/kurserna? Vad var det som gjorde att du tyckte att det fungerade bra eller mindre bra?

16. Är video en funktion som du använt dig av i den kursen/kurserna du läst?

a) Om ja, kan du beskriva hur du använder dig av funktionen? Varför?