Studien har gett oss en god uppfattning av speciallärares framgångsrika läsförståelseundervisning för alla. Under genomförandet av denna studie har det uppkommit funderingar kring vidare forskning. Det hade varit intressant att fördjupa sig i det systematiska arbetet för att få en helhetsbild och då bredda studien med att intervjua grundskollärare och
43
rektorer för att få deras uppfattningar om framgångsrik läsförståelseundervisning. En annan intressant infallsvinkel när det gäller speciallärares läsförståelseundervisning skulle vara att utföra observationer av speciallärarens arbete i sin naturliga miljö för att få en fördjupad bild.
44
Referenser
Alatalo, T. (2011). Skicklig läs- och skrivundervisning i åk 1-3. Doktorsavhandling, Göteborg: Acta universitatis Gothoburgensis, Institutionen för pedagogik och specialpedagogik. Augustsson, G. (2018). Akademisk skribent: Om att utveckla sitt vetenskapliga skrivande (3.
uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Backman, J. (2016). Rapporter och uppsatser (3. uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Beck, I. L., McKeown, M. G., Sandora, C., Kucan, L., & Worthy, J. (1996). Questioning the Author: A Yearlong Classroom Implementation to Engage students with Text. The
Elementary School Journal, 96(4), 385-414.
Bolander, M. (2008). Funktionell svensk grammatik. Stockholm: Liber.
Bowers, P., Kirby, J., & Deacon, S. (2010). The Effects of Morphological Instruction on Literacy Skills: A Systematic Review of the Literature. Review of Educational
Research, 80(2), 144–179.
Bruce, B. (2018). Inledning. I B. Bruce (Red.), Att vara speciallärare (s. 9-22). Malmö: Gleerups Utbildning AB.
Bryman, A. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder (3. uppl.). Stockholm: Liber. Byström, A. (2018). Den nya speciallärarutbildningen. I B. Bruce (Red.), Att vara
speciallärare (s. 15-22). Malmö: Gleerups Utbildning AB.
Carlström, M. (2010). Pedagogisk utredning vid läs- och skrivsvårigheter. I B. Ericson (Red.),
Utredning av läs- och skrivsvårigheter (4. uppl., s. 91-149). Lund: Studentlitteratur.
Cartwright, K. B., Marshall, T. R., & Wray, E. (2016). A Longitudinal Study of the Role of Reading Motivation in Primary Students' Reading Comprehension: Implications for a Less Simple View of Reading. Reading Psychology, 37(1), 55–91.
Catts, H. W., Kamhi, A. G., & Adlof, S. M. (2014). Defining and Classifying Reading Disabilities. In A. G. Kamhi & H. W. Catts (Red.), Language and Reading Disabilities (3rd ed., pp. 47-78). England: Pearson Edication Limited.
45
Creswell, J. W., & Poth, C.N. (2017). Qualitative Inquiry and Research Design: Choosing
Among Five Approaches (4th ed.). Thousand Oaks: SAGE Publications.
Cunningham, A. E., & Stanovich K. (1990). Early Spelling Acquisition: Writing Beats the Computer. Journal of Educational Psychology, 82, 159-162.
Dahlgren, L. O., & Johansson, K. (2015). Fenomenografi. I A. Fejes & R. Thornberg (Red.),
Handbok i kvalitativ analys (s. 162-175). Stockholm: Liber.
Denscombe, M. (2017). Forskningshandboken: För småskaliga forskningsprojekt inom
samhällsvetenskaperna. Lund: Studentlitteratur.
Druid Glentow, B. (2006). Förebygg och åtgärda läs- och skrivsvårigheter: Metodisk
handbok. Stockholm: Natur och Kultur.
Edwards Santoro, L., Chard, D. J., Howard, L., & Baker, S. K. (2008). Making the Very most of Classroom Read-Alouds to Promote Comprehension and Vocabulary. The Reading
Teacher, 61(5), 396–408.
Ehri, L., Nunes, S., Willows, D., Schuster, B., Yaghoub-Zadeh, Z., & Shanahan, T. (2001). Phonemic Awareness Instruction Helps Children to Read: Evidence from the National Reading Panel´s Meta-Analysis. Reading Research Quarterly, 36(3), 250–283.
Elbro, C., & Buch-Iversen, I. (2013). Activation of Background Knowledge for Inference Making: Effects on Reading Comprehension. Scientific Studies of Reading, 17(6), 435– 452.
Elwér, Å. (2014). Early Predictors of Reading Comprehension Difficulties.
Doktorsavhandling, Linköping: Linköping Universitet. Department of Behavioural Sciences and Learning.
Fejes, A., & Thornberg, R. (2015). Kvalitet och generaliserbarhet i kvalitativa studier. I A. Fejes, & R. Thornberg (Red.), Handbok i kvalitativ analys (2. uppl., s. 256-278). Stockholm: Liber förlag.
Fouganthine, A. (2012). Dyslexi genom livet: Ett utvecklingsperspektiv på läs- och
skrivsvårigheter. Doktorsavhandling, Stockholm: Stockholms universitet.
46
Friend, M., Cook, L., Hurley- Chamberlain, D., & Shamberg, C. (2010). Co-Teaching: An illustration of the Complexity of Collaboration in Special Education. Journal of
Educational and Psychological Consultation, 20(1), 9-27.
Fälth, L. (2013). The Use of Interventions for Promoting Reading Development Among
Struggling Readers. Doktorsavhandling, Växjö: Linnéuniversitetet, Institutionen för
pedagogik och didaktik.
Gambrell, L. (2011). Seven Rules Of Engagement: What's Most Important to Know About Motivation to Read. The Teaching Teacher, 65, 172-178.
Gonzalez, M., Hudander, M., Jonsson, M., Pettersson, E., Trapp, M., & Widmark, M. (2014).
En läsande klass. Stockholm: Insamlingsstiftelsen En läsande klass.
Gough, P. B., & Tunmer, W. E. (1986). Decoding, Reading, and Reading Disability.
Remedial and Special Education, 7(1), 6-10.
Groth, D. (2007). Uppfattningar om specialpedagogiska insatser: Aspekter ur elevers och
speciallärares perspektiv. Doktorsavhandling, Luleå: Luleå tekniska universitet,
Institutionen för utbildningsvetenskap.
Göransson, K., & Nilholm, C. (2009). Om smygrepresentativitet i pedagogiska avhandlingar.
Pedagogisk forskning i Sverige, 14(2), 136-142.
Herz, M., & Johansson, T. (2015). Det professionella mötet. Lund: Studentlitteratur. Hougaard, B. (2004). Praktisk vägledning i kommunikation. Stockholm: Liber.
Ivarsson, L. (2008). Att kunna läsa innan skolstarten: Läsutveckling och lärandemiljöer hos
tidiga läsare. Doktorsavhandling, Umeå: Umeå universitet. Pedagogiska institutionen.
Johnsen, B. (2010). Språkutredning vid läs- och skrivsvårigheter. I B. Ericson (Red.),
Utredning av läs- och skrivsvårigheter (4. uppl., s. 253-304). Lund: Studentlitteratur.
Jones, A.-K. (2016). Specialpedagogiska insatser: Ett praktiknära perspektiv. I T. Alatalo (Red.), Läsundervisningens grunder (s. 253-271). Malmö: Gleerups utbildning AB. Kintsch, W. (1998). Comprehension: A paradigm for cognition. Cambridge, UK: Cambridge
47
Kintsch, W., & Rawson, K. (2005). Comprehension. In M. J. Snowling & C. Humle (Eds.),
The Science of Reading: A Handbook (pp. 209-226). Malden, MA: Blackwell
Publishing Ltd.
Kragh, M., & Plantin Ewe, L. (2018). Speciallärarens arbete som kvalificerad samtalspartner. I B. Bruce (Red. ), Att vara speciallärare (s. 75-108). Malmö: Gleerup Utbildning AB. Kuhn, M. R., & Stahl, S. A. (2003). Fluency: A Review of Developmental and Remedial
Practicis. The Journal of Educational Psychology, 95(1), 3-21.
Kvale, S., & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun (3. uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Larsson, S. (2005). Om kvalitet i kvalitativa studier. Nordisk pedagogik, 25(1), 16-35. Liang, L. M., & Dole, J. A. (2006). Help with Teaching Reading Comprehension:
Comprehension Instructional Frameworks. The Reading Teacher, 59(8), 742–753. Liberg, C. (2016). Textrörlighet, läsförståelsestrategier och didaktiska val. I T. Alatalo (Red.),
Läsundervisningens grunder (s. 121-144). Malmö: Gleerups utbildning AB.
Lundberg, I., & Reichenberg, M. (2013). Developing Reading Comprehension Among Students With Mild Intellectual Disabilities: An Intervention Study. Scandinavian
Journal of Educational Research, 57, 89–100.
Mathews, H., Rodgers, W., & Youngs, P. (2017). Sense-making for beginning special educators: A systematic mixed studies review. Teaching and Teacher Education, 67, 23-36.
McCardle, P., Scarborough, H. S., Catts, H. W. (2001). Predicting, Explaining, and
Preventing Children’s Reading Difficulties. Learning Disabilities Research & Practice,
16(4), 230–239.
McKeown, M. G., Beck, I. L., & Blake, R. G. K. (2009). Rethinking Reading Comprehension Instruction: A Comparison of Instruction for Strategies and Content Approaches.
48
Muter, V., Hulme, C., Snowling, M., & Taylor, S. (1997). Segmentation, not Rhyming,
Predicts Early Progress in Learning to Read. Journal of Experimental Child Psychology,
65, 370–396.
Nation, K. (2005). Children's Reading Comprehension Difficulties. In M. J. Snowling & C. Humle (Eds.), The Science of Reading: A Handbook (pp. 248-265). Malden, MA: Blackwell Publishing Ltd.
Norton, E. S., & Wolf, M. (2012). Rapid Automatized Naming (RAN) and Reading Fluency: Implications for Understanding and Treatment of Reading Disabilities. Annual review of
psychology, 63, 427-452.
Oakhill, J., Cain, K., & Elbro, C. (2018). Läsförståelse: Insikt och undervisning. Stockholm: Liber AB.
Palinscar, A., & Brown, A. (1984). Reciprocal Teaching of Comprehension-Fostering and Comprehension-Monitoring Activities. Cognition and Instruction, 1(2), 117–175. Perfetti, C., Landi, N., & Oakhill, J. (2005). The Acquisition of Reading Comprehension
Skill. In M. J. Snowling & C. Humle (Eds.), The Science of Reading: A Handbook (pp. 227-247). Malden, MA: Blackwell Publishing Ltd.
Pressley, M., El-Dinary, P. B., Gaskins, I., Schuder, T., Bergman, J. L., Almasi, J., & Brown, R. (1992). Beyond Direct Explanation: Transactional Instruction of Reading
Comprehension Strategies. The Elementary School Journal, 92(5), 513-555.
Quirk, M., Schwanenflugel, P. J., & Webb, M. (2009). A Short-Term Longitudinal Study of the Relationship between Motivation to Read and Reading Fluency Skill in Second Grade. Journal of Literacy Research, 41(2), 196–227.
Savolainen, H., Ahonen, T., Aro, M., Tolvanen, A., & Holopainen, L. (2008). Reading comprehension, word reading and spelling as predictors of school achievment and choice of secondary education. Learning and Instruction, 18(2), 201-210.
Scarborough, H. S. (2001). Connecting early language & literacy to later reading
(dis)abilities: Evidence, theory & practice. In S. B. Neumann & D. K. Dickinson (Eds.),
49
Sencibaugh, J., & Sencibaugh, A. (2015). The Effects of Questioning the Author on the Reading Comprehension of Middle School Students. Reading Improvement, 52(3), 85– 92.
Shapiro, L. R., Carroll, J. M., & Solity, J. E. (2013). Separating the influences of prereading skills on early word and nonword reading. Journal of Experimental Child Psychology,
116(2), 278– 295.
Skolverket. (2015). PISA 2015. 15-åringars kunskaper i naturvetenskap, läsförståelse och
matematik. Stockholm: Skolverket.
Skolverket. (2019a). Bedömningsstöd i svenska och svenska som andraspråk i grundskolan. Stockholm: Skolverket. Tillgängligt från:
https://www.skolverket.se/undervisning/grundskolan/bedomning-i-
grundskolan/bedomningsstod-i-amnen-i-grundskolan/bedomningsstod-svenska-
svenska-som-andrasprak-grundskolan (Hämtad: 25/10-2019)
Skolverket. (2019b). Kartläggning i förskoleklass. Stockholm: Skolverket. Tillgängligt från:
https://www.skolverket.se/undervisning/forskoleklassen/kartlaggning-i-forskoleklassen
(Hämtad: 25/10-2019)
Skolverket. (2019c). Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Stockholm: Skolverket.
Snow, C. E., & Juel, C. (2005). Teaching children to read: What do we know about how to do it? In M. J. Snowling & C. Hulme (Eds.), The Science of Reading: A Handbook (pp. 501-520). Malden, MA: Blackwell.
Spear-Swerling, L. (2015). Common Types of Reading Problems and How to Help Children Who Have Them. The Reading Teacher, 69(5), 513–522.
Spörer, N., Brunstein, J. C., & Kieschke, U. (2009). Improving students' reading
comprehension skills: Effects of strategy instruction and reciprocal teaching. Learning
and Instruction, 19(3), 272-286.
Thornberg, R., & Fejes, A. (2015). Kvalitet och generaliserbarhet i kvalitativa studier. I A. Fejes & R. Thornberg (Red.), Handbok i kvalitativ analys (2. uppl., s. 256-278). Stockholm: Liber förlag.
50
Tjernberg, C. (2013). Framgångsfaktorer i läs- och skrivlärande: En praxisorienterad studie
med utgångspunkt i skolpraktiken. Doktorsavhandling, Stockholm: Stockholms
universitet, Specialpedagogiska institutionen.
Tjernberg, C. (2016). Balanserad läsundervisning. I T. Alatalo (Red.), Läsundervisningens
grunder (s. 199-214 ). Malmö: Gleerups utbildning AB.
Wahlström, R., Dahlgren, L. O., Tomson, G., Diwan, V. K., & Beermann, B. (1997). Changing primary care doctors´ conceptions: A qualitative approach to evaluating an intervention. Advances in Health Sciences Education, 2, 221-236.
Van Keer, H., & Verhaeghe, J. P. (2005). Comparing two teacher development programs for innovating reading comprehension instruction with regard to teachers’ experiences and student outcomes. Teaching and Teacher Education, 21(5), 543-562.
Wedin, Å. (2010). Bedöma eller döma? Språkbedömning och lästest i grundskolans tidigare år. Pedagogisk Forskning i Sverige, 15(2), 102-114.
Vellutino, F. R. (2003). Individual differences as sources of variability in reading
comprehension in elementary school children. In A. P. Sweet & C. E. Snow (Eds.),
Rethinking reading comprehension (pp. 51-81). New York: The Guilford Press.
Westlund, B. (2013). Att bedöma elevers läsförståelse: En jämförelse mellan svenska och
kanadensiska bedömningsdiskurser i grundskolans mellanår. Doktorsavhandling,
Stockholm: Stockholms universitet. Institutionen för pedagogik och didaktik.
Vetenskapsrådet. (2017). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm. Vetenskapsrådet.
Vygotskij, L. S. (1978). Mind in Society: The Development of Higher Psychological
51
Bilaga 1
Intervjuguide
Bakgrund
Vilken utbildning har du?
Hur länge har du arbetat som speciallärare?
Vilken yrkesroll på skolan har du?
Vilka kunskaper har du om läsförståelsestrategier?
Läsförståelse
Beskriv vad som ingår i begreppet läsförståelse för dig i din yrkesroll?
Vad är kännetecknande för en elev med god läsförståelse?
Upptäcka läsförståelseproblem
Beskriv hur du identifierar elever med bristande läsförståelse?
Hur följer du upp dessa elevers utveckling i läsförståelse?
52 Läsförståelseundervisning
Beskriv ditt arbete med att främja god läsförståelse
Berätta hur du undervisar i läsförståelse för att främja god läsförståelse på gruppnivå.
Berätta hur du arbetar med elever i behov av stöd när det gäller läsförståelse.