Vidare forskning

Denna studie har gett en inblick på vad enskilda lärare anser är bra metoder som kan underlätta undervisningen för elever i läs- och skrivsvårigheter i ämnet svenska. Under arbetet har flera frågor väckts och något som skulle vara intressant att forska om senare är hur och vilka läsinlärningsmetoder som fungerar bra för elever i läs- och skrivsvårigheter i andra länder. Det skulle vara intressant att exempelvis ta tre länder med både stora och små likheter eller skillnader och jämföra dessa och försöka hitta likheter. Eftersom denna studie riktar sig mot lägre åldrar skulle det även vara intressant att se hur arbetet med läsinlärning kan se ut med äldre elever.

Referenslista

Adams, M. J. (1990). Beginning to read. Thinking and Learning about Print. Cambridge, MA: MIT Press

Alatalo, T. (2011). Skicklig läs- och skrivundervisning i åk 1-3: om lärares möjligheter och hinder. Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis.

Bonn, S. (2006). Om kompenserande datorhjälpmedel för elever med läs- och skrivsvårigheter. Erfarenheter från ett grundskoleprojekt. Institutionen för pedagogik, Växjö universitet. Bråten, I. (1994) Skriftspråkets psykologi. Om förholdet mellom lesing og skriving. Kristiansand: Hòyskoleförlaget.

Cunningham, A. E. & Stanovich, K. E. (1998). What reading does for the mind. American

Educator 22, (1-2), 8-15.

Critchley, M (1970). Aphasiology and other aspects of language. London: Edward Arnold. Damsby, G. (2007). Kompensatoriska datorprogram- en dyslektikers möjlighet. En studie i

samverkan med specialpedagoger och elever med dyslexi. Habilitering & Hjälpmedel. FoUenheten.

Druid Glentow, B. (2006) Förebygg och åtgärda läs- och skrivsvårigheter. Stockholm: Natur och Kultur.

Eliasson, A. (2013). Kvantitativ metod från början. Lund, Studentlitteratur.

Englund, L. (2010) Hur stöttar man elever med dyslexi och andra läs- och skrivsvårigheter? (www). Hämtad från Forskning.se,

http://www.forskning.se/nyheterfakta/teman/lasochskrivinlarning/tiofragorochsvar/hu rstottarmanelevermeddyslexiochandralasochskrivsvarigheter.5.14ed700e12c61167c51800 02739.html. Publicerat 2010-12-09. Hämtad 3 september 2015.

Eriksson Barajas, K., Forsberg, C. & Wengström, Y. (2013). Systematiska litteraturstudier i

utbildningsvetenskap: vägledning vid examensarbeten och vetenskapliga artiklar. 1. utg. Stockholm:

Natur & Kultur.

Föhrer, U. & Magnusson, E. (2000) Kompensatoriskt stöd vid studier för personer med betydande

läs- och skrivsvårigheter. Växjö: Grafiska punkten.

Föhrer, U. & Magnusson, E. (2003) Läsa och skriva fast man inte kan. Kompenserande

hjälpmedel vid läs- och skrivsvårigheter. Lund: Studentlitteratur.

Gersten, R., Fuchs, L. S., Williams, J. P., & Baker, S. (2001). Teaching reading comprehension strategies to students with learning disabilities: A review of research.

Review of Educational Research, 71, 279–320.

Gough, P.B. & Tunmer, W.E. (1986). Decoding, reading, and reading disability. Remedial

and Special Education, 7, 6-10.

Høien, T. & Lundberg, I. (1999). Dyslexi. Från teori till praktik. Stockholm: Natur och kultur.

Jacobson, C, Svensson, I. (2006). Om läsutveckling och dyslexi. Erfarenheter från forskning i

LUK. Växjö universitet, institutionen för pedagogik.

Kazi, F (2015)

En systematisk litteraturstudie om olika läsförståelsestrategier för svenska

årskurser F-3. Högskolan Dalarna.

9965&pid=diva2%3A846068&c=1&searchType=SIMPLE&language=sv&query=farhan a+kazi&af=%5B%5D&aq=%5B%5B%5D%5D&aq2=%5B%5B%5D%5D&aqe=%5B %5D&noOfRows=50&sortOrder=author_sort_asc&onlyFullText=false&sf=all Kuhn, M. R., & Stahl, S. (2003). Fluency: A review of developmental and remedial strategies. The

Journal of Educational Psychology, 95, s. 1–19.

Kuhn, M. R. (2005). A comparative study of small group fluency instruction. Reading

Psychology, 26, 127-146.

Kvale, S. & Brinkmann, S. (2009) Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund, Studentlitteratur. Larsen, A-K. (2009) Metod helt enkelt. Malmö: Gleerups.

Leimar, U. (1974) Läsning på talets grund. Liber. Lund.

Liberg, C (2010) - Att lära sig läsa och skriva i skolan. Hämtad från

http://www.forskning.se/nyheterfakta/teman/lasning/attlarasiglasaskrivaiskolan.4.303f5 325112d733769280003786.html nedladdning 15/10-2015

Lundberg, I. (2007). Bornholmsmodellen. Vägen till läsning. Språklekar i förskoleklass. Stockholm: Natur och kultur.

Morgan, P. & Fuchs, D. (2009). Is there a bidirectional relationship between children's reading skills and reading motivation? Exceptional Children, 73, (2), 165-183.

Myrberg, M. (2001). Att förebygga och möta läs- och skrivsvårigheter. En forskningsöversikt på

uppdrag av Skolverket. Stockholm: Skolverket.

Myrberg, M. & Lange, A. (2006). Identifiering, diagnostik samt specialpedagogiska insatser för

elever med läs- och skrivsvårigheter. Konsensusprojektet. Stockholm: Specialpedagogiska

Institutet och Lärarhögskolan i Stockholm.

Myrberg, M. (2007a). Läs- och skrivsvårigheter. I Ewald, A. & Garme, B. (Red.), Att läsa

och skriva. Forskning och beprövad erfarenhet. Stockholm: Liber. s. 76-77

National Reading Panel, NRP. (2000). Report of the National Reading Panel: Teaching Children

to Read: An Evidence Based Assessment of the Scientific Research Literature on Reading and its Implications for Reading Instruction. Reports of the subgroups. Washington, DC: National

Institute of Child Health and Human Development.

Oczkus, L.D. (2003) Reciprocal Teaching at Work. Strategies For Improving Reading

Comprehension. Newark, DE (IRA).

Olin-Scheller, C (2014) Läsrörelser – om läsande, läsundervisning och nya medier i PISA-

undersökningarnas tidevarv. Karlstads universitet Estetisk-filosofiska fakulteten. Avdelningen

för utbildningsvetenskap.

Pressley, M., Wharton-McDonald, R., Mistretta-Hampston, J. M. & Echevarria, M. (1998b). Literacy instruction in 10 fourth- and fifth-grade classrooms in upstate New York. Scientific Studies of Reading, 2 (2), s. 159–194.

Rygvold, A.L. (!994) Matteustendensen. I B.E. Hagtvet, F. Herzberg & K.I. Vannebo (red): Ferdigheter i fare. Oslo: Ad Notam Gyldendal.

Rönnåsen, B. & Ekstedt, C. (2006). Datorn som kompensatoriskt hjälpmedel. En studie om

elevers datoranvändning vid bristande läs- och skrivförmåga. Uppsats om läs- och skrivsvårigheter,

nivå 40-60p. Växjö universitet. Uppdragsutbildning, Specialpedagogiska institutet. Skolverket Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Stockholm. Skolverket.

Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) (2012) Läs- och skrivsvårigheter/ Dyslexi (www). Hämtad från, http://www.spsm.se/sv/Stod-i-

skolan/Funktionsnedsattningar/Las--och-skrivsvarigheter--dyslexi/. Publicerad 13 september 2012, uppdaterad 16 december 2014. Hämtad 3 september 2015.

Stanovich, K. E. (1986). Matthew effects in reading. Some consequences of individual differences in the acquisition of literacy. Reading Research Quarterly. 21 (4), 360-407. Säljö, Roger. (2010). Den lärande människan – teoretiska traditioner. I: Lundgren, Ulf P., Säljö, Roger., Liberg, Caroline., (red.)., (2010) Lärande, skola, bildning: grundbok

för lärare. Stockholm: Natur och Kultur. Säljö, Roger. (2014). Lärande i praktiken. Ett sociokulturellt perspektiv. Lund: Studentlitteratur

Träna läsflyt. Informationstjänst från LUKIMAT, En nätbaserad inlärnings- och utvärderingsplattform för grundläggande läsfärdighet samt för inlärningsberedskap i matematik.

(www.). Hämtad från http://www.lukimat.fi/lasning/informationstjanst/lasflyt/trana- lasflyt

Vetenskapsrådet. (1990). Forskningsetiska principer inom humanistisksamhällsvetenskaplig

forskning. http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf [hämtat 2015- 09-29]

Wengelin, Å & Nilholm, C (2013) Att ha eller sakna verktyg- om möjligheter och svårigheter att

läsa och skriva. Lund, Studentlitteratur.

Westlund, B (2009). Att undervisa i läsförståelse, lässtrategier och studieteknik. Stockholm, Natur och Kultur.

BILAGA 1- Intervjufrågor