I denna studie har det framkommit stora skillnader vad gäller arbetet med läsning av skönlitteratur mellan de skolor som samarbetar med skolbibliotekarier och de skolor som saknar samarbete med skolbibliotekarie. Ett förslag till vidare forskning är en studie där detta jämförs för att se hur det påverkar elevers läslust och även deras lärande på lång sikt. Då vår studie handlar om lärarnas uppfattningar om läslust och faktorer som spelar roll samt metoder för att finna läslust skulle det vara intressant att göra en studie utifrån elevernas perspektiv. Hur ser eleverna på begreppet läslust och vilka faktorer spelar roll för att de ska finna läslust? Läslusten verkar avta i takt med att barn blir äldre. Varför är det så?
61
Referenslista
Areskoug, Linn & Asklund, Helen (red.) (2014). Berättelsens möjligheter: lärares reflektioner över fiktion. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur.
Bryman, Alan (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. 2., [rev.] uppl. Malmö: Liber.
Chambers, Aidan (2011). Böcker inom och omkring oss. Ny, rev., utg. Huddinge: X Publishing.
Edmunds, Kathryn M. and Bauserman Kathryn. L. (2006) What teachers can learn about reading motivation through conversations with children, Reading Teacher, 59(5), s. 414–424.
http://search.ebscohost.com/login.aspx?direct=true&AuthType=shib&db=eric&AN=EJ73802 2&site=ehost-live&custid=s3912055 [Hämtad 2019-03-23].
Ekman, Oskar (2019). Bra skolbibliotek gynnar elevers läsutveckling. Skolverket.
https://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning-och-utvarderingar/forskning/bra-skolbibliotek-gynnar-elevers-lasutveckling [Hämtad 2019-03-28].
Ersgård, Jesper (2016). De fem stora inom skolforskning: Fullan, Hattie, Timperley, Wiliam, Dweck. 1. uppl. Stockholm: Natur & Kultur.
Fredriksson, Ulf, Karlsson, Karl Göran & Pettersson, Astrid (2018.) Inledning. I Fredriksson, Ulf, Karlsson, Karl Göran & Pettersson, Astrid (red.). Pisa under 15 år: resultat och trender.
Första utgåvan Stockholm: Natur & Kultur s. 9–11.
Fredriksson, Ulf, Karlsson, Karl Göran & Pettersson, Astrid (2018). Kritiken mot PISA. I Fredriksson, Ulf, Karlsson, Karl Göran & Pettersson, Astrid (red.) Pisa under 15 år: resultat och trender. Första utgåvan Stockholm: Natur & Kultur s. 178–198.
Fredriksson, Ulf, Rasmusson, Maria & Taube, Karin (2018). Läsförståelse i PISA. I
Fredriksson, Ulf, Karlsson, Karl Göran & Pettersson, Astrid (red.). Pisa under 15 år: resultat och trender. Stockholm: Natur & Kultur s. 42–68.
Gambrell, Linda B (2011). Seven rules of engagement. What’s most important to know about motivation to read. The Reading Teacher. Vol. 65 Issue 3 s. 172–178.
https://www.readinghalloffame.org/sites/default/files/final_pdf_of_ms_10.1002_trtr.01024.pd f [Hämtad 2019-03-28].
Gibbons, Pauline (2010). Stärk språket, stärk lärandet: språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt för och med andraspråkselever i klassrummet. 3. uppl. Stockholm: Hallgren &
Fallgren.
62
Gärdén, Cecilia (2017). Skolbibliotekets roll för elevers lärande: en forsknings- och kunskapsöversikt år 2010–2015. Stockholm: Kungliga biblioteket.
Heimer, Maria (2016). Högläsning: läsutveckling från teori till handledning. 1. uppl.
Stockholm: Gothia fortbildning.
Hultgren, Frances, Johansson, Monika & Bjur, Louise (2017). Läsmiljö – att skapa rum för läsande. Stockholm: Skolverket
http://hb.diva-portal.org/smash/get/diva2:1173299/FULLTEXT01.pdf [Hämtad 2019-04-10].
Håkansson, Jan & Sundberg, Daniel (2012). Utmärkt undervisning: framgångsfaktorer i svensk och internationell belysning. 1. utg. Stockholm: Natur & Kultur.
Ingemansson, Mary (2016). Lärande genom skönlitteratur: djupläsning, förståelse, kunskap.
1. uppl. Lund: Studentlitteratur.
Karlsson, Karl Göran & Fredriksson, Ulf (2018). Vad kan vi lära av PISA? I Fredriksson, Ulf, Karlsson, Karl Göran & Pettersson, Astrid (red.). Pisa under 15 år: resultat och trender.
Stockholm: Natur & Kultur s. 170–177.
Karlsson, Karl Göran, Oskarsson, Magnus & Fredriksson Ulf (2018). Svenska resultat i internationell jämförelse. I Fredriksson, Ulf, Karlsson, Karl Göran & Pettersson, Astrid (red.).
Pisa under 15 år: resultat och trender. Stockholm: Natur & Kultur s. 161–169.
Kärnebro, Katarina (2019). Viktigt att skapa stimulerande läsmiljöer i förskolan. Skolverket.
https://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning-och-utvarderingar/forskning/viktigt-att-skapa-stimulerande-lasmiljoer-i-forskolan [Hämtad 2019-04-15].
Lozic, Vanja (2019) Motivation en viktig nyckel till elevers skolframgång. Skolverket.
https://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning-och-utvarderingar/forskning/motivation-en-viktig-nyckel-till-elevers-skolframgang [Hämtad 2019-04-28].
Löthagen, Annika & Staaf, Jessica (2009). Skön litteratur: vägar till läslust och språkutveckling. Stockholm: Hallgren & Fallgren.
Malmberg, Sofia (2017). Skolbiblioteket som pedagogisk investering. Lund: BTJ.
Malmberg, Sofia (2018). Skolbibliotek. En handbok för skolbiblioteksansvariga. Stockholm:
Natur & Kultur.
Patel, Runa & Davidson, Bo (2011). Forskningsmetodikens grunder: att planera, genomföra och rapportera en undersökning. 4., [uppdaterade] uppl. Lund: Studentlitteratur.
63
Sandberg, Tova (2014). Avstånd och användning. En jämförande studie av lärares användning av skolbibliotek i undervisningen. Masteruppsats, Uppsala universitet.
http://www.diva-portal.se/smash/get/diva2:721867/FULLTEXT01.pdf [Hämtad 2019-04-25].
Skolverket (2017a). PIRLS 2016. Läsförmågan hos svenska elever i årskurs 4 i ett internationellt perspektiv. Rapport 463. Stockholm: Skolverket
http://www.skolverket.se/publikationer?id=3868 [Hämtad 2019-03-01].
Skolverket (2017b). Kommentarmaterial till kursplanen i svenska (reviderad 2017).
Stockholm: Skolverket.
https://www.skolverket.se/publikationsserier/kommentarmaterial/2017/kommentarmaterial-till-kursplanen-i-svenska-reviderad-2017?id=3808 [Hämtad 2019-03-25].
Skolverket (2018). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 (reviderad 2018). Skolverket. http://www.skolverket.se/publikationer?id=3975 [Hämtad 2019-03-25].
Skolverket (2019). Läsning handlar inte bara om svenskämnet. Skolverket.
https://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning-och-utvarderingar/forskning/lasning-handlar-inte-bara-om-svenskamnet [Hämtad 2019-04-22].
SOU 2018:57 (2018). Barns och ungas läsning – ett ansvar för hela samhället. Betänkande av Läsdelegationen. Stockholm: Norstedts juridik.
https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/statens-offentliga-utredningar/2018/06/sou-201857/ [Hämtad 2019-05-01].
Säljö, Roger (2014). Den lärande människan – teoretiska traditioner. I Lundgren, Ulf P., Säljö, Roger & Liberg, Caroline (red.). Lärande, skola, bildning. Grundbok för lärare.3., [rev.
och uppdaterade] utg. Stockholm: Natur & Kultur.
Trost, Jan & Hultåker, Oscar (2016). Enkätboken. 5., [moderniserade och rev.] uppl. Lund:
Studentlitteratur.
Westlund, Barbro (2012). Att undervisa i läsförståelse: lässtrategier och studieteknik. 2., uppdaterade utg. Stockholm: Natur & kultur.
Westlund, Barbro (2017). Aktiv läskraft: att undervisa i lässtrategier för förståelse:fk–årskurs 3. Första utgåvan Stockholm: Natur & Kul