Vi har utgått från ett lärarperspektiv i vår studie. Vidare skulle det vara intressant att veta mer om hur elever med språkstörning uppfattar undervisning och anpassningar utifrån deras egen skolgång. Vi har fått ta del av lärares perspektiv gällande läsundervisningen för elever med språkstörning. Något mer som skulle vara intressant är att utöka studien till att även
undersöka skrivundervisningen för dessa elever. I vårt resultat framkom att det tar längre tid för elever med språkstörning att lära sig läsa. Det skulle vara intressant att se hur eleverna med språkstörning påverkas av skolans krav på att kunskap senast ska uppnås vid en avsedd tidpunkt.
6. Referenser
Aguilar, J. M., Plante, E., & Sandoval, M. (2018). Exemplar variability facilitates retention of word learning by children with specific language impairment. Language, Speech, and Hearing Services in Schools, 49(1), 72-84. doi:10.1044/2017_LSHSS-17-0031
Alatalo, T. (2011). Skicklig läs- och skrivundervisning i åk 1-3. Om lärares möjligheter och
hinder. (Doctoral thesis, Gothenburg Studies in Educational sciences, 311). Göteborg:
Acta universitatis Gothoburgensis. http://hdl.handle.net/2077/25658
Al Otaiba, S., Puranik, C S., Ziolkowski, R A., & Montgomery, T M. (2009).
Effectiveness of Early Phonological Awereness Interventions for Students With Speech or Language Impairments. The Journal Of Special Education, 43(2), 107-128.
Andersson, E., Fröding, K., & Lundgren, M. (2018). Vi behöver öka kunskapen kring
språkstörning - en nationell kartläggning om skolors behov av stöd i arbetet med att möta elever med språkstörning. Stockholm: Specialpedagogiska skolmyndigheten.
Bishop, D. V. M. (2014). Ten questions about terminology for children with unexplained language problems. International Journal of Language & Communication Disorders,
49(4), 381-415.
Bishop, D. V. M., Snowling, M. J., Thompson, P. A., Greenhalgh, T., & the CATALISE-2 consortium. (2017). Phase 2 of CATALISE: a multinational and multidisciplinary Delphi consensus study of problems with language development: Terminology. The Journal of
Child Psychology and Psychiatry, 58(10), 1068-1080. doi:10.1111/jcpp.12721
Bruce, B., Ivarsson, U., Svensson, A-K., & Sventelius, E. (2016). Språklig sårbarhet i
förskola och skola. Lund: Studentlitteratur.
Carlberg Eriksson, E. (2009). Språkstörning – en pedagogisk utmaning: En metodbok för dig
Creswell, J.W., & Poth, C.N. (2017). Qualitative Inquiry & Research Design. USA: Sage Publications.
Dahlgren, L.O., & Johansson, K. (2015). Fenomenografi. I A. Fejes., & R. Thornberg (Red.), Handbok i kvalitativ analys (s. 162-175). (2:a uppl.). Stockholm: Liber.
Denscombe, M. (2018). Forskningshandboken (4:e uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Elleman, A.M., & Compton, D.L. (2017). Beyond comprehension strategy instruction: What´s next? Language, Speech, and Hearing Services in Schools, 48(2), 84-91.
Eriksson, I., Habbe, M., Walther, M., & Westlund, A. (2018). Arbeta med språkstörning i
förskola och skola. Stockholm: Specialpedagogiska skolmyndigheten.
Gough, P., & Tunmer, W. (1986). Decoding, reading, and reading disability. Remedial and
Special Education, 7(1), 6-10.
Göransson, K., & Nilholm, C. (2009). Om smygrepresentativitet i pedagogiska avhandlingar.
Pedagogisk forskning i Sverige, 14(2), 136-142.
Holmström, K. (2015). Lexikal organisation hos en- och flerspråkiga skolbarn med
språkstörning (Doktorsavhandling, Department of Clinical sciences Lund, Logopedics
Phoniatrics and Audiology). Lund: Lunds universitet.
Kalnak, N. (2014). Family history, clinical marker and reading skills in children with specific
language impairment (Doctoral thesis, Department of women´s and children´s health).
Stockholm: Karolinska institutet.
Kamhi, A. G. (2004). A Meme´s Eye View of Speech-Language Pathology. Language,
Speech, and Hearing Services in Schools, 35(2), 105-111.
doi:10.1044/0161-1461(2004/012)
Kamhi, A. G., & Catts, H. W. (2014). Reading development. In A.G. Kamhi,. & H.W. Catts (Eds.), Language and reading disabilities (pp. 25-46). Boston: Pearson/A & B.
Kvale, S., & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun (3:e uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Levlin, M. (2014). Lässvårigheter, språklig förmåga och skolresultat i tidiga skolår (Doktorsavhandling, Institutionen för språkstudier). Umeå: Umeå universitet.
McClintock, B., Pesco, D., & Martin-Chang, S. (2014). Thinking aloud: effects on text comprehension by children with specific language impairment and their peers.
International Journal of Language & Communication Disorder, 49(6), 637-648.
Nettelbladt, U., & Salameh, E-K. (2007). Språkstörning hos barn. I U. Nettelbladt., & E-K., Salameh (Red.), Språkutveckling och språkstörning hos barn (s. 13-33). Lund:
Studentlitteratur.
Palinscar, A.S., & Brown, A.L. (1984). Reciprocal Teaching of Comprehension- Fostering and Comprehension- Monitoring Activities. Cognition and Instruction, 1(2), 117-175.
SBU. (2014). Dyslexi hos barn och ungdomar- tester och insatser. En systematisk
litteraturöversikt. Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering.
Skolverket. (2019). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet: Reviderad 2019 (6:e uppl.). Stockholm: Skolverket.
SOU 2016:46. Samordning, ansvar och kommunikation: vägen till ökad kvalitet i utbildningen
för elever med vissa funktionsnedsättningar. Stockholm: Regeringskansliet.
Starling, J., Munro, N., Togher, L., & Arciuli, J. (2012). Training Secondary School Teachers In Instructional Language Modification Techniques To Support Adolescents With Language Impairment: A Randomized Controlled Trial. Language, Speech and Hearing Services
in Schools 43(4), 474-495. doi:10.1044/0161-1461(2012/11-0066)
Svenska unescorådet. (2006). Salamancadeklarationen och Salamanca +10. Stockholm: Svenska Unescorådet.
Takala, M. (2006). The Effects of Reciprocal Teaching on Reading Comprehension in Mainstream and Special (SLI) Education. Scandinavian Journal of Educational
Research, 50(5), 559-576.
Tjernberg, C. (2013). Framgångsfaktorer i läs- och skrivlärande: En praxisorienterad studie
med utgångspunkt i skolpraktiken (Doktorsavhandling, Specialpedagogiska institutionen) Stockholm: Stockholms universitet.
UNICEF Sverige. (2009). Barnkonventionen: FN:s konvention om barnets rättigheter. Stockholm: UNICEF Sverige. Hämtad från: https://unicef.se/barnkonventionen
Vetenskapsrådet. (2017). God forskningssed. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Wood, D., Bruner, J. S., & Ross, G. (1976). The role of Tutoring in problem solving. Journal
of Child Psychology and Psychiatry, 17(2), 89-100.
Wright, A., Mitchell, S., O'Donoghue, A., Cowhey, S., & Kearney, M. (2015). Making sense of it: a brief programme to improve reading comprehension in adolescents with language impairments in main stream school. International Journal of Language & Communication
Disorders, 50(6), 776-787.
Bilaga 1: Missivbrev
Hej!
Vi är två speciallärarstudenter som läser språk-, läs- och skrivinriktningen på Mälardalens högskola. Vi ska under höstterminen genomföra en småskalig studie.
Studiens syfte är att undersöka några lärares perspektiv på läsundervisning i tidiga skolår för elever med språkstörning. Vi ämnar intervjua lärare. Frågorna kommer att beröra
arbetsmetoder, anpassningar och läsutveckling för elever med språkstörning. Tidsåtgången för intervjuerna beräknas till 30-45 min. Vi kommer att utgå från en intervjuguide. Möjlighet att få ta del av denna innan intervjun finns.
Vi kommer att förhålla oss till Vetenskapsrådets etiska principer, dels genom att all data vi får in kommer att avidentifieras gällande namn, skola och kommun. Det är endast vi som kommer att behandla det dokumenterade materialet. De medverkande i studien kan när som helst avbryta sitt deltagande.
Hör av dig senast fredagen den 30 augusti så vi vet om ni vill medverka eller inte. Med vänliga hälsningar Anna-Karin Romppainen och Frida Persson
Kontaktuppgifter:
Anna-Karin Romppainen, XX@student.mdh.se Frida Persson, XX@student.mdh.se
Bilaga 2: Intervjuguide med teman