För att kunna dra generella slutsatser krävs en mer djupgående studie angående barns läsning. Bland annat skulle man kunna göra en liknande studie som ovanstående med barn i årskurs tre. Den studien skulle kunna ha mer fokus på vilket sätt barnen läser och vad de upplever under läsningen. Ytterligare ett förslag skulle kunna vara att undersöka hur skolans läsundervisning utförs, genom intervjuer med lärare i kombination med observationer.
27
Referenser
Allwood, Carl Martin & Erikson, Martin G. (2010). Grundläggande vetenskapsteori för
psykologi och andra beteendevetenskaper. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur.
Arnesson, Daniel (2016). PISA i skolan hur lärare, rektorer och skolchefer förhåller sig
till internationella kunskapsmätningar. Umeå: Umeå universitet.
Tillgänglig på Internet:
http://umu.diva-portal.org/smash/get/diva2:1047763/FULLTEXT01.pdf
Bell, Judith & Waters, Stephen (2016). Introduktion till forskningsmetodik. 5., [uppdaterade] uppl. Lund: Studentlitteratur.
Bolander, Ingrid & Boström, Lena (2008). Lärstilar och läsning: så lär du barn att läsa
utifrån deras styrkor och behov: en praktisk handbok för läsundervisning. Jönköping:
Brain Books.
Borgström, Håkan (2006). Den hemliga koden: aktuell forskning om läsning. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Brinkmann, Svend & Kvale, Steinar (2015). InterViews: learning the craft of qualitative
research interviewing. 3., [updated] ed. Los Angeles: Sage Publications.
Bryman, Alan (2011).Samhällsvetenskapliga metoder. 2., [rev.] uppl. Malmö: Liber.
Carr, Nicholas G. (2010). The shallows: what the Internet is doing to our brains. New York: W.W. Norton.
Corbin, Juliet M. & Strauss, Anselm L. (2008). Basics of qualitative research:
techniques and procedures for developing grounded theory. 3. ed. Thousand Oaks:
SAGE.
Cunningham, Anne, & Stanovich, Keith (1998). What Reading Does for the Mind. American Educator, 22(1-2), ss. 8-15.
Dalen, Monica (2008). Intervju som metod. 1. uppl. Malmö: Gleerups utbildning.
Denscombe, Martyn (2009). Forskningshandboken: för småskaliga forskningsprojekt
inom samhällsvetenskaperna. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur.
Doverborg, Elisabet & Pramling Samuelsson, Ingrid (2012). Att förstå barns tankar:
kommunikationens betydelse. 4., [rev.] uppl. Stockholm: Liber
Fangen, Katrine & Sellerberg, Ann-Mari (red.) (2011). Många möjliga metoder. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur.
Fjæstad, Björn & Björkman, Jenny (2013). Listad läsning. I Björkman, Jenny & Fjæstad, Björn (red.). Läsning. Göteborg: Makadam, ss. 9-14.
Fredriksson, Ulf & Taube, Karin (2012). Läsning, läsvanor och läsundersökningar. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur.
Fröjd, Per (2005). Att läsa och förstå svenska: läsförmågan hos elever i årskurs 9 i
Borås 2000-2002. Diss. Göteborg: Göteborgs universitet, 2005.
Tillgänglig på Internet: http://gupea.ub.gu.se/handle/2077/16622
Hwang, Philip & Nilsson, Björn (2011). Utvecklingspsykologi. 3., rev. utg. Stockholm: Natur och kultur.
Iser, Wolfgang (1974). The implied reader: patterns of communication in prose fiction
from Bunyan to Beckett. 2. pr. Baltimore: Johns Hopkins University Press.
Iser, Wolfgang (1978). The act of reading: a theory of aesthetic response. London: Routledge.
Johansson, Bo & Svedner, Per Olov (1998). Examensarbetet i lärarutbildningen:
Justesen, Lise & Mik-Meyer, Nanna (2011). Kvalitativa metoder: från vetenskapsteori
till praktik. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur.
Krag Jacobsen, Jan (1993). Intervju: konsten att lyssna och fråga. Lund: Studentlitteratur.
Lagerholm, Per (2010). Språkvetenskapliga uppsatser. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur. LeCompte, MD, & Goetz, JP (1982). Problems of Reliability and Validity in
Ethnographic Research. Review of Educational Research, no. 1, p. 31.
Liberg, Caroline (2006). Hur barn lär sig läsa och skriva. 2., [utök.] uppl. Lund: Studentlitteratur.
Lie, Svein (red.) (2001). Godt rustet for framtida? norske 15-åringers kompetanse i
lesing og realfag i et internasjonalt perspektiv. Oslo: Institutt for lærerutdanning og
skoleutvikling, Universitet i Oslo.
Tillgänglig på Internet: http://www.pisa.no/pdf/publikasjoner/hovedrapport_2001.pdf Lundberg, Ingvar (2002). The child’s route into reading and what can go wrong.
Dyslexia, 8, ss. 1-13.
Lundberg, Ingvar (2010). Läsningens psykologi och pedagogik. 1. utg. Stockholm: Natur & kultur.
Melin, Lars (2004).Språkpsykologi: hur vi talar, lyssnar, läser, skriver och minns. 1.
uppl. Stockholm: Liber.
Miles, Matthew B., Huberman, A. Michael & Saldaña, Johnny (2014). Qualitative data
analysis: a methods sourcebook. 3. ed. Los Angeles: Sage.
Myrberg, Eva & Rosen, Monica (2006). Reading achievement and social selection in independent schools in Sweden - Result from IEA PIRLS 2001. Scandinavian Journal
Norrby, Catrin (2014). Samtalsanalys: så gör vi när vi pratar med varandra. 3., [rev.] uppl. Lund: Studentlitteratur.
Nussbaum, Martha Craven (1992). Love's knowledge: essays on philosophy and
literature. Cary, NC: Oxford Univ. Press.
Pettersson, Torsten (2015). Litteraturen på undantag?: unga vuxnas fiktionsläsning i
dagens Sverige. Göteborg: Makadam.
Preutz, Helén (2012). Språket utvecklas näsa mot näsa. Forskning och framsteg, (5-6), ss. 90.
Reichenberg, Monica (2014). Vägar till läsförståelse: texten, läsaren, samtalet. 2., [uppdaterade] uppl. Stockholm: Natur & kultur.
Roe, Astrid (2014). Läsdidaktik: efter den första läsinlärningen. 1. uppl. Malmö: Gleerup.
Rosenblatt, Louise M. (1994). The reader, the text, the poem: the transactional theory
of the literary work. New pbk. ed. Carbondale: Southern Illinois University Press.
Rosenblatt, Louise M. (2002). Litteraturläsning som utforskning och upptäcktsresa. Lund: Studentlitteratur.
Ryen, Anne (2004). Kvalitativ intervju: från vetenskapsteori till fältstudier. 1. uppl. Malmö: Liber ekonomi.
SFS 2010:800. Skollag. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
Skolverket (2012). PIRLS 2011: Läsförmågan hos svenska elever i årskurs 4 i ett
Skolverket (2013). PISA 2012: 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse och
naturvetenskap. Stockholm: Skolverket.
Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=3126
Skolverket (2016a). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 [Elektronisk resurs]: reviderad 2016. 3., kompletterade uppl. Stockholm: Skolverket. Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2575
Skolverket (2016b). PISA 2015. 15-åringars kunskaper i naturvetenskap, läsförståelse
och matematik [Elektronisk resurs].
Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=3725
Smith, Frank (2000). Läsning. 3., [dvs 2.] [omarb. och utvidgade] uppl. Stockholm: Liber.
Stanovich, KE 1986, 'Matthew effects in reading: Some consequences of individual differences in the acquisition of literacy', Reading Research Quarterly, vol. 21, no. 4, pp. 360-407.
Strommen, Linda, & Mates, Barbara (2004). Learning to love reading: interviews with older children and teens: students in sixth and ninth grades were surveyed to determine attitudes toward reading and identify factors associated with the development of a love of reading. Journal Of Adolescent & Adult Literacy, (3), ss. 188-200.
Strömqvist, Sven (2009).Språkets öga: om vägarna mellan tankar och ord. 1. uppl.
Lund: Studentlitteratur.
Svenning, Conny (2003). Metodboken: samhällsvetenskaplig metod och
metodutveckling : klassiska och nya metoder i informationssamhället : källkritik på Internet. 5., omarb. uppl. Eslöv: Lorentz.
Taube, Karin (2007). Barns tidiga läsning. Stockholm: Norstedts akademiska förlag. Taube, Karin (2013). Läsinlärning och självförtroende: psykologiska teorier, empiriska
Thomsson, Heléne (2010). Reflexiva intervjuer. 2., [rev. och uppdaterade] uppl. Lund: Studentlitteratur.
Trost, Jan (2010). Kvalitativa intervjuer. 4., [omarb.] uppl. Lund: Studentlitteratur. Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom
humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Tillgänglig på Internet:
http://www.gu.se/digitalAssets/1268/1268494_forskningsetiska_principer_2002.pdf Westerlund, Monica (2009). Barn i början: språkutveckling i förskoleåldern. 1. utg. Stockholm: Natur & kultur.
Öhman, Anders (2015). Litteraturdidaktik, fiktioner och intriger. 1. uppl. Malmö: Gleerup.
Øvreeide, Haldor (2010). Samtal med barn: metodiska samtal med barn i svåra
livssituationer. 3., [rev.] uppl. Lund: Studentlitteratur.
Øzerk, Kamil Z. (1998). Olika språkuppfattningar, begreppteorier och ett
undervisningsteoretiskt perspektiv på skolämnesinlärning. I Bråten, Ivar (red.)Vygotskij och pedagogiken. Lund: Studentlitteratur.
I