Vidare forskning

Eftersom detta arbete tog sin början i hur lärare beskriver elevens läsutveckling i förhållande till A Simple View of Reading (Gough & Tunmer 1986), hade det varit intressant med fortsatt forskning om hur lärare beskriver sitt arbete med en elevs svårigheter i läsutveckling med hjälp av A Simple View of Reading. Dessutom vore det intressant att komplettera studien med hur läsmotivation spelar in i en elevs läsutveckling. En vidare intressant uppföljning är att utvidga undersökningen genom att intervjua flera lärare muntligt och göra klassrumsobservationer för att undersöka om det hade påverkat resultatet.

Litteraturförteckning

Alatalo, T. (2011). Skicklig läs- och skrivundervisning i åk 1–3: om lärares möjligheter och hinder. Diss. Göteborg: Göteborgs universitet.

Aukrust, V. G. (2008). Ett riktigt fynd och ett bra köp: om språk och läsförståelse i ett utvecklingsperspektiv. I: Bråten, I., (red.) (2008). Läsförståelse i teori och praktik. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur.

Begeny, J. C., Krouse, H. E., Brown, K. G., & Mann, C. M. (2011). Teacher judgments of students' reading abilities across a continuum of rating methods and achievement measures. School Psychology Review, 40(1), 23–38.

Bråten, I. (2008) Läsförståelse – komponenter, svårigheter och åtgärder. I: Bråten, I., (red.) (2008). Läsförståelse i teori och praktik. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur.

Clemente, M. & Ramirez, E. (2008). How Teachers Express Their Knowledge through Narrative. Teaching and Teacher Education: An International Journal of Research and Studies, 24(5), 1244–1258.

Denscombe, M. (2016). Forskningshandboken: för småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna. 3., rev. och uppdaterade uppl. Lund:

Studentlitteratur.

DiLorenzo, K.E., Rody C.A., Bucholz J.A. & Brady M.P. (2011). Teaching Letter–

Sound Connections with Picture Mnemonics: Itchy's Alphabet and Early Decoding. Preventing School Failure: Alternative Education for Children and Youth, 55(1), 28–34.

Eklöf, E. (2014). Fonologisk medvetenhet fokus i ”Livet i Bokstavslandet” (UR).

https://sprakutvecklarna.wordpress.com/tag/praxisalfabetet/ [2019-05-24].

Elbro, C. (2004). Läsning och läsundervisning. 1. uppl. Stockholm: Liber.

Fejes, A. & Thornberg, R. (2009). Handbok i kvalitativ analys. Stockholm: Liber.

Friesen, A. & Butera, G. (2012). “You Introduce All of the Alphabet...But I Do Not Think It Should Be the Main Focus”: Exploring Early Educators' Decisions about Reading Instruction. Early Childhood Education Journal, 40(6), 361–368.

Frost, J. (2009). Läsundervisning och läsutveckling. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur.

Gough, P. & Tunmer, W. (1986). Decoding, reading, and reading disability. Remedial and Special Education, 7, 6–10.

Hoien-Tengesdal, I. & Tonnessen, F-E. (2011). The relationship between phonological skills and word decoding. (Report). Scandinavian Journal of Psychology, 52(1), 93–103.

Hoover, W. A. & Gough, P. B. (1990). The Simple View of Reading. Reading and Writing: An Interdisciplinary Journal, 2, 127–160.

Kuhn, M. R. (2005). A comparative study of small group fluency instruction. Reading Psychology, 26, 127–146.

Liberg, C. (2006). Hur barn lär sig läsa och skriva. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur.

Lundberg, I. (2007). Bornholmsmodellen: vägen till läsning: språklekar i förskoleklass. 1. uppl. Stockholm: Natur & kultur.

Lundberg, I. (2010). Läsningens psykologi och pedagogik. 1. utg. Stockholm: Natur

& kultur.

Lundberg, I. & Herrlin, K. (2014). God läsutveckling: kartläggning och övningar. 3., utök. uppl. Stockholm: Natur & Kultur.

Lundberg, I., Olofsson, Å. & Wall, S. (1980). Reading and spelling skills in the first school years predicted from phonemic awareness skills in kindergarten.

Scandinavian Journal of Psychology, 21(1), 159–173.

Scarbourough, H. (1998). Early identification of children at risk for reading disabilities phonological awareness and some other promising predictors. I:

Shapiro B. K., Accardo P. J., & Capute A. J. (red.), Specific reading disability:

A view of the spectrum, 75–119. Trinonium, MD: York Press.

SFS 2010:800. Skollag. Stockholm: Utbildningsdepartementet.

Shapiro, L. R., Carroll, J. M., & Solity, J. E. (2013). Separating the influences of prereading skills on early word and non-word reading. Journal of Experimental Child Psychology, 278–295.

Skolverket (2018). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011: reviderad 2018. Stockholm: Norstedts Juridik AB.

Storkel, HL, Komesidou, R, Fleming, KK & Swinburne Romine, R. (2017).

Interactive Book Reading to Accelerate Word Learning by Kindergarten Children With Specific Language Impairment: Identifying Adequate Progress and Successful Learning Patterns. Language, Speech & Hearing Services in Schools, vol. 48, no. 2, 108–124.

Steele, S. C., & Mills, M. T. (2011). Vocabulary intervention for school-age children with language impairment: A review of evidence and good practice. Child Language Teaching and Therapy, 27(3), 354–370.

Taube, K. (2013). Läsinlärning och självförtroende: psykologiska teorier, empiriska undersökningar och pedagogiska konsekvenser. 5. uppl. Lund: Studentlitteratur.

Taube, K., Fredriksson, U. & Olofsson, Å. (2015). Kunskapsöversikt om läs- och skrivundervisning för yngre elever. Delrapport från SKOLFORSK-projektet.

Stockholm: Vetenskapsrådet.

Trost, J. (2010). Kvalitativa intervjuer. Lund: Studentlitteratur.

Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning [Elektronisk resurs]. Stockholm:

Vetenskapsrådet.

Bilaga 1 – Intervjufrågor

Bilaga 2 – Följebrev

Informationsbrev & samtycke till deltagande i studie.

Vi heter Caroline Fredriksson och Jessica Gustafsson och vi studerar till grundskollärare vid Linnéuniversitetet i Växjö. I vår utbildning ingår det att genomföra en studie som kommer att presenteras i en studentuppsats.

Studiens syfte är att synliggöra lärarens arbete om elevers läsutveckling, där vi undersöker hur lärare uppfattar att elever utvecklar sin läsförmåga i de tidiga åldrarna.

För att denna studie ska bli så bra som möjligt önskar vi att lärare i förskoleklass och årskurs 1 besvarar en enkät på 8 frågor om läsutveckling. Vi önskar även att efter enkätsvaren eventuellt få följa upp dina svar för att få en djupare förståelse om läsutveckling.

Enkäterna och personuppgifter är konfidentiella under hela studien. Detta innebär att det endast är vi som kommer veta vilka som deltar i enkäten. I vår uppsats kommer era personuppgifter inte stå med och namnen kommer att fingeras. Medverkan är helt frivillig och kan när som helst avbrytas. Enkäten kan besvaras fram till 26/4.

Om du deltar i enkäten så ger du ditt samtycke att medverka i studien.

Om du däremot inte vill delta, önskar vi att du inte genomför enkäten.

Har du några frågor angående enkäten kan du höra av dig till oss. Du kan också höra av dig till vår handledare Angela Marx Åberg.