Då vår undersökning var en totalundersökning på vår population och inte kunde generaliseras till övriga befolkningen hade det varit intressant att utföra en bredare studie genom en stickprovsundersökning för att kunna generalisera ytterligare. En möjlighet är att även utöka frågorna kring fysisk aktivitet samt att analysera andra aspekter inom hälsa. Det vore även intressant att studera KASAM hos elever och andra bidragande faktorer hos individen i en mer djupgående analys utav detta, t.ex. genom kvalitativa undersökningar.
31
REFERENSER
Danielson, M. (2006). Health behaviour in school-aged children 2005/2006. Östersund, Sweden: Swedish National Institute of Public Health. Retrieved May 30, 2009. Hämtad: 215- 11-14.
Hämtad från: http://www. fhi.se/PageFiles/3991/svenska_skolbarns_halsovanor(1).pdf
Denscombe, Martyn (2000). Forskningshandboken: för småskaliga forskningsprojekt inom
samhällsvetenskaperna. Lund: Studentlitteratur
Eliasson, Annika (2013). Kvantitativ metod från början. 3., uppdaterade uppl. Lund: Studentlitteratur
Eriksson, Monica och Lindström, Bengt (2005). Validity of Antonovsky’s sense of coherence
scale: a systematic review. Journal of Epidemiol & Community Health: 2005;59:460-466
doi:10.1136/jech.2003.018085
Folkhälsomyndigheten (2015). Hämtad: 2015-12-03.
Hämtad från: http://www.folkhalsomyndigheten.se/far/inledning/vad-ar-fysisk-aktivitet/
Folkhälsomyndigheten (2015).
Hälsa på lika villkor? - En undersökning om hälsa och livsvillkor i Sverige 2015. Hämtad: 2015-11-13.
Hämtad från: http://www.folkhalsomyndigheten.se/documents/statistik-uppfoljning/enkater- undersokningar/nationella-folkhalsoenkaten/frageformular/formular-nationella-
32 Friberg P, Hagquist C, Osika W. (2012) Self-perceived psychosomatic health in Swedish children, adolescents and young adults: an internet-based survey over time. BMJ Open 2012;2:e000681. doi:10.1136/ bmjopen-2011-000681 Hämtad: 2015-12-11.
Hämtad från: http://bmjopen.bmj.com/content/2/4/e000681.full
Gassne, Jan (2008). Salutogenes, Kasam och socionomer. Lunds universitet. Hämtad:2015-11-20.
Hämtad från:
http://lup.lub.lu.se/luur/download?func=downloadFile&recordOId=1025835&fileOId=10258 56
Harboe, T. (2013). Grundläggande metod: den samhällsvetenskapliga uppsatsen. (1. uppl.) Malmö: Gleerup.
Hassmén, Peter, Koivula, Nathalie, Uutela, Antti, (2000). Physical exercise and psychological well-being: A population study in Finland, Preventive Medicine, vol. 30. Issue 1
Honkinen, P-L., Suominen, S. B., Välimaa, R. S., Helenius, H. Y. & Rautava, P. T. (2005). Factors associated with perceived health among 12-year-old school children. Relevance of physical exercise and sense of coherence. Scandinavian Journal of Public Health, 33, 35- 41. Hämtad: 2015-12-10. Hämtad från:
https://www.researchgate.net/profile/Paivi_Rautava/publication/7970738_Factors_associated _with_perceived_health_among_12-year-
old_school_children._Relevance_of_physical_exercise_and_sense_of_coherence/links/02e7e 51f76ec4e1aec000000.pdf
Högskolan i västs resurscentrum i salutogenes. Hämtad: 2015-12-09. Hämtad från: http://www.salutogenesis.hv.se/swe/Publikationer.82.html
Jakobsson-Thedin, Britta. (2007). Att undervisa i hälsa. Larsson, Håkan & Meckbach, Jane (Red). Idrottsdidaktiska utmaningar. (1.uppl.) Stockholm: Liber.
33 Kuuppelomäki, Marja & Utriainen, Pekka. (2003). A 3 year follow-up study of health care students’ sense of coherence and related smoking, drinking and physical exercise factors.
International Journal of Nursing Studies 40 (2003) 383–388. Hämtad: 2015-12-20.
Hämtad från: http://ac.els-cdn.com/S0020748902001037/1-s2.0-S0020748902001037- main.pdf?_tid=9ffe5936-a7e3-11e5-ad87-
00000aab0f6c&acdnat=1450703358_fa1e6db65a459d66ea8979dd1847a331
Modin, Bitte & Östberg, Viveca (2009). School climate and psychosomatic health: a
multilevel analysis, School Effectiveness and School Improvement,20:4, 433-455, DOI:
10.1080/09243450903251507 Hämtad: 2015-11-20. Hämtad från:
http://www.tandfonline.com.ezproxy.bib.hh.se/doi/pdf/10.1080/09243450903251507
Quennerstedt, Mikael (2006). Att lära sig hälsa. Doktorsavhandling. Hälsovetenskapliga Institutionen, Örebro Universitet. Universitetsbiblioteket, Örebro.
Quennerstedt, Mikael (2007). Hälsa eller inte hälsa - Är det frågan?. Utbildning och
Domokrati 2007, vol 16, nr 2, 37-56. Hämtad: 2015-11-28.
Hämtad från: http://www.ub.oru.se/PageFiles/15299/Quennerstedt.pdf
Rasmussen, Finn, Eriksson Marit, Bokedal Carin & Schäfer Elinder Liselott (2004). Fysisk
aktivitet, matvanor, övervikt och självkänsla bland ungdomar. COMPASS – en studie i sydvästra Storstockholm. Rapport. Stockholm: Samhällsmedicin, Stockholms läns landsting
och Statens
folkhälsoinstitut. (Rapport 2004:1.) Hämtad: 2015-12-05. Hämtad från:
http://www.vgregion.se/upload/regionkanslierna/hsskansli/hskgbg/compass.pdf
Rydén, Olof & Stenström, Ulf (2008). Hälsopsykologi: psykologiska aspekter på hälsa och
sjukdom. 3. uppl. Stockholm: Bonnier Utbildning
Saracci, Rodolfo (1997). The World Health Organisation needs to reconsider its definition of health. The BMJ. BMJ 1997;314:1409–10 Hämtad: 2015-01-12. Hämtad från doi:
34 Skolverket. (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011.
Stockholm: Skolverket
Socialstyrelsen. (2005). Mätning av barns och ungdomars psykiska hälsa – förslag till
nationella och återkommande undersökningar. Stockholm: Socialstyrelsen.
Hämtad: 2015-11-18. Hämtad från:
http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/9884/2005-107- 1_20051072.pdf
Sollerhed, Ann-Christin, Apitzsch, Erwin & Ejlertsson, Göran, (2005). Predictors of strong sense of coherance and positive attitudes to phsycical education in adolescents. Scandinavian
Journal of Public Health, 33
Statens folkhälsoinstitut (2011). Kartläggning av psykisk hälsa bland barn och unga -
Resultat från den nationella totalundersökningen i årskurs 6 och 9 hösten 2009. Hämtad:
2015-11-17. Hämtad från:
https://www.folkhalsomyndigheten.se/pagefiles/12645/R2011-9-Kartlaggning-av-psykisk- halsa-bland-barn-och-unga-2.pdf
Statens folkhälsoinstitut (2011). Skolbarns vanor inom fysisk aktivitet, tv-tittande och
datoranvändning Trender och sociala skillnader 2001–2011 Delresultat från undersökningen om Skolbarns hälsovanor. Hämtad: 2015-11-24. Hämtad från:
http://www.folkhalsomyndigheten.se/pagefiles/12635/A2011-06-Skolbarns-halsovanor- fysakt-tv-dator-Ett-friskare-Sverige.pdf
Stukát, S. (1993). Statistikens grunder. Lund: Studentlitteratur.
Trost, Jan (2012). Enkätboken. 4. uppdaterade och utök. uppl. Lund: Studentlitteratur
35 Vetenskapsrådet (2013). Regler och riktlinjer för forskning. Hämtad: 2015-11-21. Hämtad från: http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf
Wahlgren, L. (2012). SPSS steg för steg. (3. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Winroth, Jan & Rydqvist, Lars-Göran (2008). Hälsa & hälsopromotion: med fokus på
individ-, grupp- och organisationsnivå. Stockholm: SISU Idrottsböcker
World Health Organisation (2009). Basic dokuments, forty-seventh edition, 2009 ISBN:9789241650472 (English). Hämtad: 2015-11-16.
36
Bilagor
Bilaga 1: SOC-13 formulär
Känsla av sammanhang - Antonovsky’s Livsfrågeformulär
– korta formuläret (13 frågor)Källa: Antonovsky, Aaron Hälsans mysterium. Stockholm 1991.
B= begriplighet H= hanterbarhet M=Meningsfullhet
1. Har du en känsla av att du inte riktigt bryr dig om vad som händer runt omkring dig? (M)
1 2 3 4 5 6 7
mycket sällan mycket ofta
eller aldrig
2. Har det hänt att du blev överraskad av beteendet hos personer som du trodde du kände väl? (B)
1 2 3 4 5 6 7
har aldrig har ofta hänt
hänt
3. Har det hänt att människor som du litade på har gjort dig besviken? (H)
1 2 3 4 5 6 7
har aldrig har ofta hänt
hänt
4. Hittills har ditt liv: (M)
1 2 3 4 5 6 7
helt saknat genomgående haft
mål och mening haft mål och mening
5. Känner du dig orättvist behandlad? (H)
1 2 3 4 5 6 7
mycket mycket sällan/aldrig
ofta
6. Har du en känsla av att du befinner dig i en obekant situation och inte vet vad du skall göra? (B)
1 2 3 4 5 6 7
Mycket mycket sällan/aldrig
ofta
7. Är dina dagliga sysslor en källa till: (M)
1 2 3 4 5 6 7
glädje och djup smärta och leda
37 8. Har du mycket motstridiga känslor och tankar? (B)
1 2 3 4 5 6 7
mycket mycket sällan/aldrig
ofta
9. Händer det att du har känslor inom dig som du helst inte vill känna? (B)
1 2 3 4 5 6 7
mycket mycket sällan/aldrig
ofta
10. Även en människa med stark självkänsla kan ibland känna sig som en ”olycksfågel”. Hur ofta har du känt det så? (H)
1 2 3 4 5 6 7
aldrig mycket ofta
11. När något har hänt, har du vanligtvis funnit att: (B)
1 2 3 4 5 6 7
du över- eller du såg saken i dess rätta
undervärderade perspektiv
dess betydelse
12. Hur ofta känner du att det inte är någon mening med de saker du gör i ditt dagliga liv? (M)
1 2 3 4 5 6 7
mycket mycket sällan/aldrig
ofta
13. Hur ofta har du känslor som du inte är säker på att du kan kontrollera? (H)
1 2 3 4 5 6 7
mycket mycket sällan/aldrig
ofta
38
Frågeformulär: Fysisk aktivitet, årskurs 9
Fråga 1:
Hur mycket har du rört och ansträngt dig kroppsligt på fritiden under de senaste 12 månaderna? Om din aktivitet varierar mellan t.ex. sommar och vinter, så försök att ta ett
genomsnitt. Obs! Kryssa endast i ett alternativ.
❏ Stillasittande fritid
Du ägnar dig mest åt läsning, TV, dator, bio eller annan stillasittande sysselsättning på fritiden. Du promenerar, cyklar eller rör dig på annat sätt mindre än 2 timmar i veckan
❏ Måttlig motion på fritiden
Du promenerar, cyklar eller rör dig på annat sätt under minst 2 timmar i veckan oftast utan att svettas. I detta inräknas också promenad eller cykling till och från arbetet, övriga promenader, ordinärt trädgårdsarbete, fiske, bordtennis, bowling.
❏ Måttlig, regelbunden motion på fritiden
Du motionerar regelbundet 1-2 gånger per vecka minst 30 minuter per gång med löpning, simning, tennis, badminton eller annan aktivitet som gör att du svettas.
❏ Regelbunden motion och träning
Du ägnar dig åt t.ex. löpning, simning, tennis, badminton, motionsgymnastik eller liknande vid i genomsnitt minst 3 tillfällen per vecka. Vardera tillfället varar minst 30 minuter per gång.
---
Fråga 2:
Hur mycket tid ägnar du en vanlig vecka åt måttligt ansträngande aktiviteter som får dig att bli varm?
T.ex. promenader i rask takt, trädgårdsarbete, tyngre hushållsarbete, cykling, simning. Det kan variera under året, men försök ta något slags genomsnitt. Ange ett alternativ.
❏ 5 timmar per vecka eller mer
❏ Mer än 3 timmar, men mindre än 5 timmar per vecka ❏ Mellan 1 och 3 timmar per vecka
❏ Högst en timme per vecka ❏ Inte alls
Besöksadress: Kristian IV:s väg 3 Postadress: Box 823, 301 18 Halmstad Telefon: 035-16 71 00
E-mail: registrator@hh.se www.hh.se
Behar Murselji Karolina Emanuelsson