Att studera ämnet lobbyism har varit intressant i sig, men jag tror det hade fått goda och intressanta resultat ifall en studie på hur väljarna uppfattar lobbyism hade utförts. En snabb sökning på lobbying medför hundratals resultat på artiklar som pratar negativt om
lobbyverksamheten, men samtidigt är det en viktig del i det demokratiska systemet.
I sig kan fenomenet studeras på många olika vis för att belysa specifika delar av fenomenet. Den här studien fokuserade mycket på vad lobbying är, och statistiska skillnader mellan olika demokratiska länder, men andra typer av studier som fokuserar på ställningstagande, känslor och vad som faktiskt föregår i korridorerna är alla lämpliga studier för området. Att
hermeneutiskt undersöka vad väljarna tycker, utifrån partitillhörighet, hade därav varit av intressant karaktär för vidare studier om lobbying.
En annan intressant vinkling på fenomenet hade varit informantintervjuer med syfte att ta reda på vad själva lobbyister anser om sin verksamhet, alternativt experter på området.
37
7.DISKUSSION
Jag anser att resultatet var föga förvånande med undantag för vissa punkter. Dels anser jag det intressant att Sverige enligt statistiken har fler lobbyister än USA per capita. Detta kunde jag aldrig tro när jag började studera ämnet, då det mesta som skrivs om lobbyister är kring USA - och jag tror de flesta som pratar om lobbying som fenomen har en tro om att lobbyisterna i USA är både fler och större än i Sverige. Så visades inte fallet, även om det givetvis
antalsmässigt är fler i USA, och de spenderar antagligen mer pengar än lobbyverksamheten i Sverige.
En tanke kring urvalet av den data som studien har lyft fram är att, även om statistiken från exempelvis demokratiutredning kan anses vara pålitligt, så är det inte lätt att komparera data från olika år, då det inte nödvändigtvis stämmer. Exempelvis är statistiken från USA, där områden som lobbyverksamheten berörde var från 1999, och företagen/organisationerna som lobbade för dessa kom från 2016. Det går alltså inte dra någon slutsats om just dessa siffror, även om det låter som att de fortfarande skulle vara troliga, eller i alla fall rimliga.
Något intressant med USA statistik var hur militärkomplexet var en stor del av det som
lobbyisterna jobbade med, men ingen organisation i topp tio var militärt förankrade. Detta kan tänkas vara att det finns väldigt många privata militära och försvarsföretag i USA, som alla bidrar med pengar. Av topp femtio hittar vi dock tre stycken storspenderare,
Mängden läkemedelsföretag och organisationer som representerar sjukvård på något sätt var också intressant. Utan att namnge alla kan man utläsa mer än tio stycken, beroende på
definition, läkemedelsföretag av de femtio största företagen och organisationer som använder sig av lobbyverksamhet i Washington, varav fyra av dem i topp sex.
Ytterligare en intressant tanke som slog mig var att Sveriges lobbyverksamhet var helt avreglerad, medan USA:s har varit reglerad sedan 1995. Detta var förvånansvärt enligt mig, och det går att diskutera varför. Enligt demokratiutredningen så menar de att en reglering skulle endast gynna de största aktörerna och utestänga de mindre. I USA är det tydligt att de största aktörerna har mer inflytande än vanliga privatpersoner, och samtidigt är den väldigt reglerad.
Varför det skiljer sig så mycket åt är svårt att säga. Att Sverige haft en fackkultur under en längre period har säkerligen bidragit till att korporativismen har varit en stadig grund i den svenska politiken. Samtidigt har USA stått på liberala ben sedan självständighetsförklaringen 1776, där en av de viktigaste delarna är rätten att uttrycka sig och skapa organisationer. Således är det märkvärdigt att organisationer och företag i USA inte etablerat sig ordentligt i Washington förrän 1900 talet.
Mängden resurser som härstammar från lobbyverksamheten i respektive länder är knappast förvånande. USA är ett stort land där stora företag spenderar miljarder med dollar för att få inflytelse över vissa besked. Samtidigt handlar det om miljonbelopp i Sverige, där det främst är stora fackförbund som LO och IF Metall som stödjer politiska partier, i det här fallet Socialdemokraterna. Dock bör det nämnas då det inte finns något register för
lobbyverksamhet i Sverige, att mörkertalet kan vara stort och svårbedömt. Något som kan konstateras däremot är att valkampanjerna i USA är betydligt dyrare än i Sverige, ofta med donationer från Super PACs och andra bidragande lobbygrupper som stödjer en viss typ av
38
kandidat till presidentstolen eller andra politiska uppdrag. Detta sker inte i lika stor
39
8.KÄLLFÖRTECKNING
LitteraturBryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder (B. Nilsson, övers., 2. uppl.). Malmö: Liber
Burt, R. S. (1992). Structural holes: the social structure of competition. Cambridge, Mass.: Harvard Univ. Press
Dahl, R. (1992). Demokrati som procedur. I Barry, B. (Red.) (L G. Larsson övers.). Idéer om
demokrati. Stockholm: Tiden
Heath, R. L. (2005). Public relations. I R. L. Heath (Red.), Encyclopedia of Public Relations. Hogan, J., Chari, R., & Murphy, G. (2011). Regulating Australia's lobbyists: Coming full
circle to promote democracy? I Journal Of Public Affairs.
Jaatinen, M. (1999). Lobbying political issues: a contingency model of effective lobbying
strategies. Diss., Helsinki: University of Helsinki. Helsinki: Inforviestintä.
Larsson, L. (2005). Opinionsmakarna: en studie om PR-konsulter, journalistik och demokrati. Lund: Studentlitteratur.
Larsson, L. (2010). Intervjuer. I Ekström, M., & Larsson, L. (Red). (2010). Metoder i
kommunikationsvetenskap. Lund: Studentlitteratur.
Naurin, D. (2001) Demokratiska lobbyisten. Stockholm: Borea
Thomas, C.S. (2005) Lobbying in the United States: an Overview for Students, Scholars, and
Practitioners. I Harris, Phil & Fleisher, Craig S. (red.), The Handbook of Public Affairs.
London: Sage.
Toth, E. L. (2006). Building public affairs theory. I Botan, C.H. & Hazleton, V. (Red.) Public Relations Theory II. New Jersey: Lawrence Erlbaum Associates
Digitala källor
Aschberg, R. & Wiman, E. (2013) Lämnade politiska eliten – gjorde karriär inom PR. I Aftonbladet. https://www.aftonbladet.se/nyheter/article16673957.ab (Hämtad 2018-05-02) Bernhagen, P. (2013) When do politicians listen to lobbyists (and who benefits when they do)? I European Journal Of Political Research.
Burt, R. (2004). Structural holes and good ideas. I American Journal of Sociology.
Cameron, D., Narayanswamy, A. & Gold, M. (2016) Campaign finance. I The Washington Post. https://www.washingtonpost.com/graphics/politics/2016-election/campaign-finance/
40
Chamlee-Wright, E., & Storr, (2011) V. Social capital, lobbying and community-based
interest groups.
Dalfelt, S & Falkheimer, J. (2001) PR-Industrin, lobbyisterna och demokratin.
https://www.researchgate.net/profile/Jesper_Falkheimer/publication/237829749_PR- industrin_lobbyisterna_och_demokratin/links/55a6618708ae32c1d10fba71/PR-industrin- lobbyisterna-och-demokratin.pdf (Hämtad 2018-05-02)
Drutman, L. (2015) The business of America is Lobbying: Explaining the growth of corporate
political activity in Washington DC. 2015. https://techliberation.com/wp-
content/uploads/2012/12/business_of_america_is_lobbying.pdf (Hämtad 2018-05-06) Einarsson, P. (2013) Kraftig ökning av lobbyister i Sverige. I SVT Nyheter.
https://www.svt.se/nyheter/inrikes/kraftig-okning-av-lobbyister-i-sverige (Hämtad 2018- 04-17)
Falkheimer, J., & Heide, M. (2014). From Public Relations to Strategic Communication in
Sweden: The Emergence of a Transboundary Field of Knowledge. Nordicom Review, 35(2)
Forsberg, B. (2017) LO Satsar 30 miljoner på S till valet trots vikande stöd. I Svenska dagbladet. https://www.svd.se/lo-satsar-30-miljoner-pa-s-till-valet--trots-vikande-stod
(Hämtad 2018-04-13)
Federal Election Commission. Campaign finance data. https://www.fec.gov/ (Hämtad 2018- 05-12)
Gely, R., & Zardkoohi, A. (2001). Measuring the effects of Post-Government Employment
Restrictions. I American Law And Economics Review.
Hallahan, K., Holtzhausen, D., van Ruler, B., Vercic, D., & Sriramesh, K. (2007). Defining
Strategic Communication. I International Journal Of Strategic Communication.
Harris, P., & McGrath, C. (2012). Political marketing and lobbying: A neglected perspective
and research agenda. I Journal Of Political Marketing.
Hazleton, V., & Kennan, W. (2000). Social capital: reconceptualizing the bottom line. I Corporate Communications: An International Journal.
Kammarkollegiet. (2016) Partiernas intäktsredovisning.
https://www.kammarkollegiet.se/parti/s%C3%B6k (Hämtad 2018-05-11)
Karlsson, P. (2017) LO satsar 30 miljoner på att hjälpa Löfven – men ställer krav. I Aftonbladet. https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/jPBWAo/lo-satsar-30-miljoner-pa-att- hjalpa-lofven--men-staller-krav (Hämtad 2019-02-28)
La Pira, T. M. (2008). Is it who says it or what they say? Information processes and lobbying
influence in congress. Diss., New Jersey: Rutgers, The State University of New Jersey.
Lindberg, S I. & Teorell, J. (2013). Varieties of democracy (V-Dem). Om att mäta demokrati
och diktatur. I Statsvetenskaplig tidskrift.
Lobbyit.com. What is a Washington DC Lobbyist? U.Å. http://lobbyit.com/washington-dc- lobbyist/ (Hämtad 2018-05-13)
41
Möller, T. (2009) Lobbyism i en svenska riksdagen. http://www.precis.se/wp-
content/uploads/2012/06/RAPPORT-Lobbyism-i-den-svenska-riksdagen1.pdf (Hämtad
2018-05-06)
Nilsson, T. (2018) Så mycket lägger partierna på
valkampanjen.https://www.resume.se/nyheter/artiklar/2018/01/29/sa-mycket-lagger-partierna- pa-valkampanjen/ (Hämtad 2018-05-10)
Open Secrets. (2001) Top Issues Area.
https://www.opensecrets.org/lobby/lobby00/issueareas.php (Hämtad 2018-05-03) Palm, G. & Sandström, H. (2014). Migration between politics, journalism and PR. New
condidions for power, citizenship and democracy?. I Nordicom Review.
Pillmayer, M. & Scherle, N. (2014). Tourism lobbying in Bavaria: Between ignorance,
parochialism and opportunism. I European Planning Studies.
Portes, A. (1998). Social capital: its origins and applications in modern sociology. I Annual Review of Sociology.
Precis.se. (2012) Lobbyism, en del av det politiska systemet. http://www.precis.se/wp-
content/uploads/2012/06/Rapport-Villkor-f%C3%B6r-lobbyism.pdf (Hämtad 2018-05-05)
Regeringen.se. (2014) Offentlighetsprincipen. https://www.regeringen.se/sa-styrs-sverige/det- demokratiska-systemet-i-sverige/offentlighetsprincipen/ (Hämtad 2019-02-27)
Skolverket. (2011) Läroplan för Samhällskunskap.
https://www.skolverket.se/undervisning/gymnasieskolan/laroplan-program-och-amnen-i- gymnasieskolan/gymnasieprogrammen/amne?url=1530314731%2Fsyllabuscw%2Fjsp%2Fsu bject.htm%3FsubjectCode%3DSAM%26tos%3Dgy&sv.url=12.5dfee44715d35a5cdfa92a3#a nchor2 (Hämtad 2018-05-12)
Strömbäck, J. (2011) Lobbyismens problem och möjligheter – Perspektiv från de som både
lobbar och blir lobbade. Stockholm. Precis. http://www.diva-
portal.org/smash/get/diva2:430154/FULLTEXT01.pdf (Hämtad 2018-05-05) Svensson, E. (2012). Villkor för lobbyism. Stockholm: Precis.
SOU: 1991:121. (1991) Avkorporativisering och lobbyism – Konturerna till en ny politisk
modell. I Demokratiutredningen.
SOU 1998:146. (1998) Lobbning. I Demokratiutredningen.
SOU 2016:5. (2016) Låt fler forma framtiden! Ett betänkande av 2014 års
demokratiutredning – Delaktighet och jämlikt inflytande.
Tanase, I. (2012). Lobbying regulation and ethics: current issues and future prospects. I Journal Of Media Research.
Vänsterpartiet. (2018) Politikerarvoden och partiskatt.
https://www.vansterpartiet.se/politik/politikerarvoden-och-partiskatt/ (Hämtad 2019-02-28) Wilson, Megan R. (2017) Lobbying’s top 50: Who’s spending big. I The Hill.
http://thehill.com/business-a-lobbying/business-a-lobbying/318177-lobbyings-top-50-whos- spending-big (Hämtad 2018-05-02)
42
Zetter, L. (2008) Lobbying: The art of political Persuasion.
http://trungtamwto.vn/sites/default/files/wto/3-
Besöksadress: Kristian IV:s väg 3 Postadress: Box 823, 301 18 Halmstad Telefon: 035-16 71 00
E-mail: registrator@hh.se www.hh.se