Utifrån de resultat jag har fått i min studie så menar jag att det vore intressant att fortsätta studera de olika kulturella diskurser som kan finnas i förskolan och vad dessa diskurser ger för påverkan på både inskolningen i förskolan och i förskolans övriga verksamhet. Det vore också intressant att fördjupa sig i de olika subjektspositioner som ges och tas och hur dessa påverkar såväl barn som föräldrar och pedagoger under inskolningen. Jag har vid några tillfällen snuddat vid olika maktstrukturer där jag bland annat benämner föräldern som underordnad förskolläraren och jag har även vid några tillfällen nämnt betydelsen av föräldars genus under inskolningen. Dessa maktstrukturer menar jag också vore spännande att fortsätta utforska för att försöka få syn på vad olika maktstrukturer avseende genus, etnicitet, kultur och klass kan ha för betydelse för inskolningen i förskolan.
30
Referenser
Abrahamsen, Gerd (1999). Det nödvändiga samspelet. (övers. Sten Andresson & Gunilla Hollsten) Lund:
Studentlitteratur.
Appelgren Malin & Ekström-Sörlie, Christian (2013-07-21). Studera hur förskolan påverkar barns trygghet. SvD Opinion. Tillgänglig:
http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/studera-hur-forskolan-paverkar-barns-trygghet_8359668.svd [2014-04-04]
Arnesson, Eriksson, Marie (2010). En bra start – om inskolning och föräldrakontakt i förskolan. Stockholm:
Lärarförbundets förlag.
Bowlby, Richard (2007). Babies and toddlers in non-parental daycare can avoid stress and anxiety if they develop a lasting secondary attachment bond with one carer who is consistently accessible to them. I Attachment & Human Development. Volume 9. Issue 4.
Broberg, Anders, Granqvist, Pehr, Ivarsson, Tord & Risholm Mothander, Pia (2006). Anknytningsteori.
Betydelsen av nära känslomässiga relationer. Stockholm: Natur&Kultur.
Broberg, Malin, Hagström, Birthe & Broberg, Anders (2012). Anknytning i förskolan. Vikten av trygghet för lek och lärande. Stockholm: Natur&Kultur.
Dahlberg, Gunilla, Moss, Peter & Pence, Alan (2002) .Från kvalitet till meningsskapande. Postmoderna perspektiv – exemplet förskolan. (övers. Gerd B Arfwedson, Gerhard Arfwedson & Ros Marie Hartman) Stockholm: HLS Förlag.
Dalen, Monica (2007). Intervju som metod. (övers. Bo Kärnekull & Ethel Kärnekull) Malmö: Gleerups.
Davies, Bronwyn (2003). Hur flickor och pojkar gör kön. (Övers. Christer Wallentin) Stockholm: Liber.
Davies, Bronwyn & Gannon, Susanne (2005). Feminism/Poststrukturalism. I Somekh. Bridget & Lewin, Cathy (red.) Research Methods in the Social Sciences. London, Thousand Oaks & New Delhi: SAGE Publications.
Denscombe, Martyn (2010). The Good Research Guide For small-scale social research projects. (4th ed.) Maidenhead & New York: Open University Press.
Eidevald, Christian (2009). Det finns inga tjejbestämmare – Att förstå kön som position i förskolans vardagsrutiner och lek. School of Education and Communication. Jönköping University.
Eidevald, Christian (2011). ”Anna bråkar!” – att göra jämställdhet i förskolan. Stockholm: Liber.
Hagström, Birthe (2010). Kompletterande anknytningsperson på förskola. Lärarutbildningen, Malmö Högskola.
van Ijzendoorn, Marinus H., Sagi, Abraham & Lambermon, Mirjam W. E. (1992). The Multiple Caretaker Paradox. I New Directions for Child and Adolescent Development. Volume 1992. Issue 57.
Kihlbom, Magnus (2003). Om små barns behov och utveckling – Nyare utvecklingspsykologiska och neurobiologiska rön. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling.
Kvale, Steinar & Brinkmann, Svend (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. (2:a uppl.) (övers. Sven-Erik Torhell) Lund: Studentlitteratur.
Lenz Taguchi, Hillevi (2004). In på bara benet. En introduktion till feministiskt poststrukturalism. Stockholm:
HLS Förslag.
Lenz Taguchi, Hillevi (2014). In på bara benet. En introduktion till feministisk poststrukturalism och subjektivitetsteori. (2:a uppl.) Malmö: Gleerups.
Lind, Lene (1995). Närhet känslor utveckling. Om samspel pedagoger – barn – föräldrar. (övers. Lennart Nilsson) Stockholm: Liber Utbildning.
Lundbäck, Maja (2013-01-12). ”Barnen förlorar på kort inskolning”. I Förskolan. Lärarförbundets tidning för alla förskollärare. Tillgänglig: http://www.lararnasnyheter.se/forskolan/2013/01/12/barnen-forlorar-pa-kort-inskolning [2014-05-02]
Løkken, Gunvor, Haugen, Sunnøve & Röthle, Monica (2006). Småbarnspedagogik. Fenomenologiska och estetiska förhållningssätt.(övers. Eva Trädgårdh) Stockholm: Liber.
Månsson, Annika (2013). Familjens inskolning i förskolan – ett rum för möjligheter. I Harju, Anne & Tallberg-Broman, Ingegerd (red.) Föräldrar, förskola och skola. Om mångfald makt och möjligheter. Lund:
Studentlitteratur
31
Norberg, Anna (2013-10-16). Forskare: Därför är förskolan bra för små barn. I SVT Vetenskap. Tillgänglig:
http://www.svt.se/nyheter/vetenskap/darfor-ar-forskolan-bra-for-ditt-barn [2014-04-04]
Nordin-Hultman, Elisabeth (2008). Pedagogiska miljöer och barns subjektsskapande. Stockholm: Liber.
Norrby, Catrin (2008). Samtalsanalys. Så gör vi när vi pratar med varandra. (2:a uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Palmer, Anna (2010). Att bli matematisk. Matematisk subjektivitet och genus i lärarutbildningen för de yngre åldrarna. Pedagogiska institutionen, Stockholms universitet.
Phillips, Louise & Jørgensen, Marianne W. (2002). Discouse Analysis as Theory and Method. London, Thousand Oaks & New Delhi: SAGE Publications.
Repstad, Pål (2007). Närhet och distans. Kvalitativa metoder i samhällsvetenskap. (4:e uppl.) (övers. Björn Nilsson) Lund: Studentlitteratur.
Rusz, Eva (2012-05-08). Förskola före två års ålder kan skada barn. I Aftonbladet Debatt. Tillgänglig:
http://www.aftonbladet.se/debatt/article14794301.ab [2014-04-04]
SFS 2010:800. Skollag. Stockholm: Justitiedepartementet.
Skolverket (2010). Läroplan för förskolan Lpfö 98. Reviderad 2010. Stockholm: Fritzes.
Teglund, Samuel (2013-09-18). Nu höjs röster för de minsta i förskolan. I Världen idag. Tillgänglig:
http://www.varldenidag.se/nyhet/2013/09/18/Nu-hojs-roster-for-de-minsta-i-forskolan/ [2014-04-04]
Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning.
Stockholm: Vetenskapsrådet. Tillgänglig: http://www.cm.se/webbshop_vr/pdfer/etikreglerhs.pdf Vetenskapsrådet (2011). God forskningssed. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Weedon. Chris (1997). Feminist practice & Poststructuralist theory. (2:a uppl.) Oxford, Massachusetts:
Blackwell Publishers.
Westin, Martin, Block, Jonatan & Andersson, Eva (2006). Det behövs en synvända! Stödet till barn och elever som riskerar att inte nå målen. Haninge kommun: Barn- & utbildningsförvaltningen. Tillgänglig:
http://www.haninge.se/upload/40879/19281_Synvanda_utan%20bild.pdf [2014-06-02]
Zetterqvist Nelson (2009). När Bowlby kom till Sverige. Från motstånd till erkännande: anknytningsteorin i Sverige 1950-2000. I Markström, Ann-Marie, Simonsson, Maria, Söderlind, Ingrid & Änggård, Eva (red) Barn, barndom och föräldraskap. Stockholm: Carlssons Bokförlag.
32
Bilagor
33
Bilaga 1. Intervjuguide.
Inledande frågor
• Vad har du för utbildning?
• Hur länge har du arbetat i förskolan?
• Kan du berätta lite om den här avdelningen/förskolan?
Inskolning
• Vad har ni för typ av inskolning? Vem har beslutat om inskolningsmodellen?
• Kan du beskriva hur en inskolning brukar gå till?
• Hur många barn brukar skolas in samtidigt?
• Är det möjligt att anpassa inskolningen efter barnen?
• Vad har pedagogen för ansvar?
• Finns det någon speciell inskolningspedagog?
• Vad tycker du är viktigt under inskolningen för att barnet ska bli trygg i förskolan?
• Hur gör ni om ni märker att inskolningen inte kommer kunna genomföras som ni har tänkt?
Anknytning
• Vad tänker du kring anknytning?
• Vad betyder trygg anknytning för dig?
• Hur tänker du kring pedagoger som anknytningspersoner?
• Tror du att ni som pedagoger kan påverka barnets anknytningsmönster?
• Tror du att barns övriga anknytningsrelationer (till föräldrar etc) påverkar barnets möjligheter att knyta an till pedagoger? På vilket sätt?
• Tror du att det är möjligt för ett barn att bli trygg hos er även om andra anknytningsrelationer inte är trygga?
Relationer
• Hur gör ni för barn ska kunna skapa trygga relationer med pedagoger?
• Hur tror du att miljön påverkar barnets möjligheter att känna sig trygg?
• Hur gör ni för att barnet ska bli trygg i förskolans miljö?
• Hur gör ni om ni märker att barnet inte verkar vara tryggt i förskolans miljö?
• Hur tänker du kring att barn blir eller skapas i förhållande till andra och till miljön under inskolningen?
• Föräldrar!
Övergången till vardagen
• Hur gör ni övergången mellan inskolning och vardag?
• Vad gör ni för att barnen ska fortsätta vara trygga i vardagen? Hur gör ni/tänker ni om barnet inte är tryggt efter några veckor/någon månad?
Avslutande frågor
• Vad tycker du är viktigast i relationen mellan barn och pedagoger?
34
• Vad skulle du vilja att andra pedagoger tänker på vid inskolning?
35
Bilaga 2. Informationsbrev och samtyckesblankett
Hej!
Jag är förskollärarstudent och läser på Stockholms universitet. Jag skriver mitt examensarbete under vårterminen 2014. Syftet med studien är att få kunskap kring hur pedagoger arbetar med att skapa trygga relationer mellan barn-pedagog och barn-förskola under inskolningen och hur dessa relationer upprätthålls senare i förskolans vardag.
För att samla in material kommer jag använda mig av intervjuer med ljudupptagning. Jag kommer intervjua pedagoger på ett flertal förskolor i Haninge kommun med erfarenhet av inskolningar av barn 1-2 år. Några dagar innan intervjun kommer informanten få tillgång till intervjufrågorna. Intervjuerna tar ungefär 30-40 minuter/intervju och sker på förskolan.
Jag kommer följa Vetenskapsrådets (2011) forskningsetiska principer, vilket bland annat innebär att personuppgifter och uppgifter om förskolan kommer avidentifieras. Ingen obehörig kommer ges tillgång till insamlat material och materialet kommer raderas när arbetet är godkänt. Ni som medverkar kan när som helst avbryta er medverkan, utan att behöva uppge orsak, och eventuellt insamlat material kommer då att raderas.
Berörda förskolor kommer få ta del av slutresultatet och uppsatsen kommer även publiceras på Digitala Vetenskapliga Arkivet (DiVA).
Under arbetets gång finns jag tillgänglig för frågor:
Ida Eklöf von Rosen, XXX-XXX XX XX, idvo6873@student.su.se
Handledare är Christian Eidevald och nås på e-post: christian.eidevald@buv.su.se Med vänliga hälsningar,
Ida Eklöf von Rosen Informerat samtycke
Jag bekräftar att jag har fått denna skriftliga samt annan muntlig information om studien.
Jag ger mitt samtycke till att delta i studien och vet att mitt deltagande är helt frivilligt.
Jag är medveten om att jag när som helst och utan förklaring kan avsluta mitt deltagande.
……… ……… ………
Datum Informants namnteckning Informants namnförtydligande
Undertecknad person har gått igenom och förklarat studiens syfte för ovanstående informant samt erhållit informantens samtycke.
……… ………..……… ………
Datum Namnteckning Namnförtydligande
Stockholms universitet/Stockholm University SE-106 91 Stockholm
Telefon/Phone: 08 – 16 20 00 www.su.se