Under arbetets gång har nya tankar och idéer väckts, både om fritidshemsverksamhet i allmänhet och om delaktighetens och inflytandets betydelse i fritidshemsverksamheten i synnerhet. Vår undersökning slår inte fast hur det generellt är på fritidshem utan det handlar om hur just dessa barn uttrycker och själva beskriver det. Det finns stora möjligheter att fördjupa sig i ämnet elevinflytande. Förslagsvis behöver det genomföras studier för att åskådliggöra skillnaden mellan barns perspektiv och vuxnas perspektiv där vi tycker att det saknas forskning om och med barn. Det skulle också behöva leda till förslag på hur fritidshemmet kan inta ett barnperspektiv. Vi anser även att det finns mycket kvar att studera kring betydelsen av barnens delaktighet i olika beslutsprocesser, vilka barn som blir delaktiga, hur detta möjliggörs, samt hur väl pedagogernas tankar och arbete kring ämnet når fram till barnen och hur dessa själva uppfattar begreppens innebörd.
Vidare skulle det vara intressant att genom observationer på flera fritidshem försöka få syn på vilka sorts samtal som förekommer och undersöka vilken kvalité de olika samtalen har. I samband med intervjuer kan det följas upp vilka samtalsformer som är meningsfulla för barns känsla av delaktighet och medbestämmande. Kompletterande intervjuer och observationer av pedagogers arbets- och förhållningssätt skulle även det kunna vara berikande. Genusaspekten är intressant och relevant även inom detta område, men en sådan undersökning skulle antagligen behöva en egen avgränsning, liksom synen på barnens kompetens och förmågor i allmänhet, samt maktförhållandet mellan dem och pedagogerna.
Slutord
Vi anser att Dewey (1997) har rätt i att barn behöver känna sig delaktiga för att deras intresse ska väckas och bevaras och att barnens eget intresse och nyfikenhet är viktigt för deras utveckling och kunskapsinlärning. Dewey (1997) skriver att undervisningens uppgift blir att hitta aktiviteter och material som engagerar och intresserar barnen. Det stämmer bra överens med fritidshemmets uppdrag (Skolverket 2011a; 2011b; 2014) och vår syn på vad fritidshemmet skulle kunna vara för barn.
31
Ett av de främsta målen i fritidshemsverksamheten är, enligt oss, att skapa demokrati och demokratiska förutsättningar genom att ge eleverna rätt och möjlighet till inflytande och delaktighet under sin vistelse där. Demokrati handlar om samspel mellan människor och om att lyssna och ta hänsyn till andra. Detta förutsätter att det förekommer en dialog dem emellan. Pramling Samuelsson och Sheridan (2003) skriver att ”delaktighet är en grundförutsättning för barns möjlighet att föra sin egen talan, och att vuxna för att tolka barns perspektiv måste ha generell och specifik kunskap om barns kunskapsbildning, samt lyssna på barnen” (s. 70). Liksom barnen i vår undersökning efterfrågade de vuxnas nyfikenhet och intresse för barnens egna idéer, tror även vi att detta är rätt väg att gå för att utveckla och lyfta verksamheten på fritidshem. Vi vuxna måste lyssna på barnen, försöka utgå från deras perspektiv och våga säga ja till barnens idéer och nytänkande.
Det problem som vi formulerade i inledningen kvarstår, nämligen att verksamheten på fritidshem inte i tillräckligt hög grad utgår från barnens intressen, erfarenheter, åsikter och initiativ. Detta kan formuleras som att barns perspektiv inte kommer fram och tillvaratas. Vi har gjort ett försök att lyfta barns perspektiv genom att låta barnen komma till tals. Vi har även gjort en ansats att analysera och diskutera detta för att visa att, och delvis hur, fritidshemmet kan utvecklas genom att personalen intar ett barnperspektiv.
Vi tror att om både barnen och de vuxna på fritidshemmet ställs inför nya utmaningar och arbetssätt kommer detta att leda till en verksamhet som utvecklas och förnyas. Detta leder i sin tur till en verksamhet som inte i lika hög grad riskerar att fastna i slentrianmässiga rutiner och traditionellt innehåll utan en samvaro som känns mer meningsfull och inspirerande för samtliga.
32
Referenser
Ahrne, Göran & Svensson, Peter (2015). Handbok i kvalitativa metoder. Stockholm: Liber AB. Arnér, Elisabeth (2009). Barns inflytande i förskolan – en fråga om demokrati. Lund: Studentlitteratur AB.
Arnér, Elisabeth & Tellgren, Britt (2006). Barns syn på vuxna: att komma nära barns perspektiv. Lund: Studentlitteratur AB.
Backman, Jarl (2010). Rapporter och uppsatser. Lund: Studentlitteratur AB.
Bengtsson, Karin & Hägglund, Solveig (2014). Barns samtal som kunskapskälla ur: Förskollärarens metod och vetenskapsteori. Löfdahl, Annica, Hjalmarsson, Maria & Franzén, Karin (red.) (2014) Stockholm: Liber AB.
Boal, Augusto (1979). De förtrycktas teater (Eyre, M. & Valadares, L. övers.). Stockholm: Gidlunds. Bryman, Alan (2008). Samhällsvetenskapliga metoder (uppl. 2). Malmö: Liber AB.
Byréus, Karin (2010). Du har huvudrollen i ditt liv. Om forumspel som pedagogisk metod för frigörelse och förändring. Stockholm: Liber AB.
Danell, Mats (2006). På tal om elevinflytande. Hur skolans praktik formas i pedagogers samtal. (Doktorsavhandling, Luleås tekniska universitet). https://pure.ltu.se/portal/files/166974/LTU- DT-0606-SE.pdf
Dewey, John (1997). Demokrati och utbildning (Sjödén, Nils övers.). Göteborg: Bokförlaget Daidalos AB (originalarbete utgiven 1916).
Elvstrand, Helene (2009). Delaktighet i skolans vardagsarbete [Elektronisk resurs].
(Doktorsavhandling, Linköping: Linköpings universitet).
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-19836
FN (1989) FN:s konvention om barnets rättigheter. https://unicef.se/barnkonventionen/las- texten
Gallacher, Lesley-Anne & Gallagher, Michael. (2008). Methodological immaturity in childhood research? Thinking through ’participatory methods’. Childhood, 15. s. 499–516.
http://oro.open.ac.uk/15889/1/Gallacher%26Gallagher2008.pdf
Halldén, Gunilla (2003). Barnperspektiv som ideologiskt eller metodologiskt begrepp. Pedagogisk forskning i Sverige. 8(1-2) s. 12-23.
Hillén, Sandra. (2013). Barn som medforskare - en metod med potential för delaktighet. (Doktorsavhandling, Göteborgs universitet, Institutionen för kulturvetenskaper).
https://gupea.ub.gu.se/handle/2077/33020
Jensen, Mikael (2011). Informellt lärande i fritidshemmet. I Klerfelt, Anna & Haglund, Björn (Red.), Fritidshemspedagogik – fritidshemmets teorier och praktiker (s.95-114). Stockholm: Liber AB.
33
Johansson, Eva (2003). Att närma sig barns perspektiv. Forskares och pedagogers möten med barns perspektiv. Pedagogisk forskning i Sverige. 8(1-2) s.42-57.
Klerfelt, Anna & Haglund, Björn (2011). Samtalspromenader – barns berättelser om meningen med fritids. I Klerfelt, Anna & Haglund, Björn (Red.), Fritidshemspedagogik – fritidshemmets teorier och praktiker (s.155-181). Stockholm: Liber AB.
Kvale, Steinar & Brinkmann, Svend (2014). Den kvalitativa undersökningsintervjun. (3:e uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Löfdahl, Annica, Saar Tomas & Hjalmarsson, Maria (2011). Fritidshemmets potentiella didaktik och barns och pedagogers gemensamma kunskapsmöjligheter. I A. Klerfelt & B. Haglund (Red.), Fritidshemspedagogik – fritidshemmets teorier och praktiker (s.42-60). Stockholm: Liber AB. Melin, Eva (2013). Social delaktighet i teori och praktik Om barns sociala delaktighet i förskoleverksamheten. (Doktorsavhandling, Stockholms universitet, Institutionen för pedagogik och didaktik). http://su.diva-portal.org/smash/get/diva2:606868/FULLTEXT01.pdf
Pramling Samuelsson, Ingrid & Sheridan, Sonja (2003).Delaktighet som värdering och pedagogik. Pedagogisk forskning i Sverige. 8(1-2) s.70-84.
SFS 2010:800 Skollagen. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
Skolinspektionen (2010a). Rätten till kunskap. En granskning av hur skolan kan lyfta alla elever Skolinspektionens rapport 2010:14. Diarienummer 40-2009:2037. Stockholm 2010.
Skolinspektionen (2010b). Kvalitet i fritidshem. Skolinspektionens rapport 2010:3. Diarienummer 40-2009:477. Stockholm 2010.
Skolverket (1999) Inflytandets villkor. En rapport om 41 skolors arbete med elevinflytande.
http://www.skolverket.se/om-skolverket/publikationer/visa-enskild-
publikation?_xurl_=http%Martina%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok%2 Fwpubext%2Ftrycksak%2FRecord%3Fk%3D509
Skolverket (2010). Perspektiv på barndom och barns lärande. En kunskapsöversikt om lärande i förskolan och grundskolans tidigare år. Stockholm: Fritzes.
Skolverket (2011a). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet. Stockholm: Fritzes.
Skolverket (2011b). Fritidshemmet – en samtalsguide om uppdrag, kvalitet och utveckling. www.skolverket.se
Skolverket (2014). Skolverkets allmänna råd med kommentarer Fritidshem. Stockholm: Fritzes. Thornblad, Helene (2008). Vems röst väger mest? Barn och vuxna om elevinflytande i skolan. Stockholm: Rädda Barnen.
Tisdall, Kay (2008). Is the Honeymoon over? Children and Young People’s Participation in Public Decision-Making. International Journal of Children’s Rights 16, s. 419-429.
http://www.research.ed.ac.uk/portal/files/10095792/TISDALL_2008_Is_the_honeymoon_ove r.pdf
34
Trost, Jan (2005). Kvalitativa intervjuer. (3:e uppl.). Lund: Studentlitteratur. Trost, Jan (2007). Enkätboken. (4:e uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf
Åberg, Ann & Lenz Taguchi, Hillevi (2005). Lyssnandets pedagogik – etik och demokrati i pedagogiskt arbete. Stockholm: Liber.
1
Bilaga 1
Brev till vårdnadshavare