• No results found

Arbetsmarksmarknaden utveckling samt arbetsmarknadspolitiska åtgärder behandlas på så väl internationell som nationell och kommunal nivå. Detta är en viktig politiska fråga som även får ett stort utrymme inom ramarna av Europeiska unionens samarbete. Det finns mycket aktuell forskning inom området och kunskapsutbytet mellan akademiens värld och den politiska sfären sker kontinuerligt. Trots detta har kompetensförsörjningsforskningen svårt att hålla jämna steg med arbetsmarknadens ständiga utveckling. Den omfattande automatiseringen av arbetslivet ställer nya krav på organisering. Vidare är det viktigt att undersöka om arbeten ska konstruera efter vilka kompetenser som finns eller om kompetenserna ska anpassas efter arbetsmarknadens behov, inom detta område finns det mycket kvar att forska om.

37

Avslutningsvis

Fallorganisationen och liknande verksamheter har allt att vinna på att framstå som attraktiva arbetsgivare detta genom att skapa en organisationskultur som accepterar olikheter och innefattar normkritik. Denna studies resultat går i linje med aktuell forskning som visar att en accepterande atmosfär och ett rättviseperspektiv kan attrahera kompetens vilket är en viktig faktor för organisationers utveckling och överlevnad. Samhället och lagstiftning är påtryckande krafter gällande arbetet med diskriminering och mångfald. Dessvärre blir responsen till dessa påtryckningar många gånger att det skapar solidarisk retorik i form av policys och verksamhetsmål men det faktum att detta ska utmynna i medmänsklig interaktion inom organisationen förbises. Kommunens mångfaldsarbetsgrupp som skapats på CSG’s initiativ är en bra start för ett förändringsarbete som ligger i tiden och har ett viktigt uppdrag i att förse ledningen med nödvändig kunskap framöver. Ur ett arbetsgivarperspektiv är det av yttersta vikt att organisationens ledare får de rätta förutsättningarna för att kunna agera förebilder i implementeringen av arbetet med mångfald. Gällande alla förändringsarbeten är det synnerligen viktigt med uppföljning och utvärdering. Förändringsarbetet måste få ta plats organisationens vardag och utmana normen utan att hota den. Alla organisationsförändringar handlar om attityd och normförändring i synnerhet mångfaldsarbetet. Det måste finnas en öppen dialog kring mångfald mellan chefer och medarbetare och frågan bör ha en stående punkt på agendan vid regelbundna arbetsplatsträffar. Som en respondent sade: “man måste våga!” En fråga som väckts under denna forskningsprocess är: Vad är motsatsen till mångfald?

Referenser

Alvesson, M. & Sköldberg, K. (2008) Tolkning och reflektion – vetenskapsfilosofi och kvalitativ analys, Lund: Studentlitteratur AB

Alnıaçık, E & Alnıaçık, Ü. (2012). Identifying Dimensions of Attractiveness in Employer Branding: effects of age, gender, and current employment status. Procedia - Social and Behavioral Sciences, 58, 1336-1343

Arbetsmiljöverket, (2011) AFS 2001:01

http://www.av.se/dokument/afs/AFS2001_01.pdf Hämtad 17, 05, 2015

Backhaus, K. & Tikoo, S. (2004). Conceptualizing and researching employer branding.

Career Development International, 9(5), 501-517

Bloisi, W., W. Cook, C. & Hunsaker, L. P. (2007). Management and Organisational Behaviour: Second European Edition. UK: McGraw-Hill Education

Bicchieri, Cristina. (2006). The Grammar of Society: The Nature and Dynamics of Social Norms, New York: Cambridge University Press.

Boje, D.M. (2008) Storytelling Organizations. London: SAGE Publications Ltd

Watt Boolsen, M. (2009). Kvalitativa analyser: forskningsprocesser, människa och samhälle.

Malmö: Gleerups Utbildning AB

Bourdieu, P. (1985). Distinction. London: Routledge & Kegan Paul Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber AB

Burr, V. (1995). An introduction to Social Constructionism. London: Routledge

Choi, S., & Rainey, H. G., (2014). Administration Organizational Fairness and Diversity Management in Public Organizations: Does Fairness Matter In Managing Diversity? Review of Public Personnel, 34 (4), 307-331

De los Reyes, P. (2001). Mångfald och differentiering, Diskurs, olikhet och normbildning inom svensk forskning och samhällsdebatt. Arbetslivsinstitutet: Stockholm.

De los Reyes, P. (1999). Vägen till anställningsbarhet. Bosniska flyktingars väg in i

arbetslivet. Mångfald och differentiering. Utvärdering av EU projektet Genesis & Praxis. EU-kontoret Employment Program.

DO, (2010)

http://www.do.se/Documents/rapporter/indikatorer_for_manskliga_rattigheter.pdf Hämtad 17, 05, 2015

DO, (2011)

http://www.do.se/Documents/handledningararbetsliv/Checklista%20f%C3%B6r%20aktiva%2 0%C3%A5tg%C3%A4rder%20i%20arbetslivet.pdf

Hämtad 17, 05, 2015 DO, (2012)

http://www.do.se/sv/Om-DO/

Hämtad: 20, 05, 2015 DO, (2013)

http://www.do.se/sv/Forebygga-diskriminering/Arbetslivet/Rekrytering/Positiv-sarbehandling/

Hämtad 20, 05, 2015

Dyhre, A. & Parment, A. (2013). Employer Branding - Allt du behöver veta för att bli en attraktiv arbetsgivare. 1 upplagan. Malmö: Liber.

Eriksson-Zetterquist, U. & Styhre, A. (2007). Organisering och intersektionalitet. Malmö:

Liber

Farndale, E., Biron, M., Briscoe, R, D., & Raghram, S. (2015) A global percpective on diversity and inclusion in workorganisations. The international Journal of Human Resource Management.

Foucault, M., (1979). Discipline and Punish. London: Penguin

Fägerlind, G. (1999). Managing diversity: strategier för mångfald i USA. Sveriges tekniska attachéer: Stockholm

Fägerlind, G. & Löfgren, E. (2000). Att se med andra ögon: bilder av svenskt arbetsliv förmedlande av invandrade ingenjör. Bulls tryckeri: Halmstad

Fägerlind, G. & Ekelöf, E. (2001). Mångfald i svenskt arbetsliv: idéer, aktiviteter och aktörer. Arbetsrapport 5, Halmstad: Bulls tryckeri

Gastelaars, M. (2002). How do Statistical Aggregate Work? Czarniawska & Höpfl (red).

Casting the Other. London: Routledge

Geetz, C. (1973). Thick description: Towards an interpretive theory of cultures. New York:

Basic Books

Granberg, O (2009) Lära eller läras: om kompetens och utbildningsplanering i arbetslivet.

Lund: Studentlitteratur AB

Groeneveld, S. & Verbeek, S. (2011). Diversity Policies in Public and Private Sector Organizations: An Empirical Comparison of Incidence and Effectiveness. Review of Public Personnel Administration. vol. 32 (4), 353-381

The Guardian, (2015)

http://www.theguardian.com/commentisfree/2015/apr/10/ios-83-emojis-ethnic-diversity-apple-update

Hämtad: 20, 05, 2015

Guba, E.G. & Lincoln, Y.S. (1994) Competing paradigms research. I: N:K. Denzin & Y.S.

Hogg, M, A & Terry, D, J. (2012). Social Identity Processes in Organizational Contexts.

Bringhamton: NY Psychology press.

Insidan, (2014)

http://www.umea.se/umeakommun/genvagar/personalrum/insidanpersonaltidning/allaartiklar/

artiklar/vardegrundochmedarbetarskap.5.2e2a679313f614d3c2b4996.html Hämtad 20, 03, 2015

Iseskog,T. Föredrag, Arbetsrättsdagen 20 mars 2015, Hotell Plaza

Jacobsen, D. (2012) Organisationsförändringar och förändringsledarskap. Studentlitteratur:

Lund

Janis, I. (1982). Groupthink: Psychological studies of policy decisions and fiascoes. Second edition, Boston, MA: Houghton Miffin Company

Kormanski, C & Mozenter, A. (1987) A New Model of Team Building: A Technology for Today and Tomorrow, The 1987 Annual: Developing Human Resources. J.W. Pfeiffer and J.E. Jones (ed) San Diego, CA: University Associates,

Kvale, S. & Brinkmann, S. (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund:

Studentlitteratur AB.

Kårebrand-Åberg, M. (personligt samtal, 24 mars 2015). Umeå kommun

Lindelöw Danielsson, M. (2006). Kompetensbaserad rekrytering, intervjuteknik och testning.

Natur och Kultur: Stockholm

Mahon, F, J & Millar, C.C.J.M., (2014). ManAGEment: the challanges of global age diversity for corporations and goverments. Journal of Organizational Change Management, 27 (4) 553-568

Mark, E. (2007) Jämställdhetsarbetes teori och praktik. 1:1 uppl. Studentlitteratur: Lund Muyia Nafukho, F., Roessler, R.T. & Kacirek, K. (2010). Disability as a Diversity Factor:

Implications for Human Resource Practices. Advances in Developing Human Resources, 12(4), 395-406.

Nkomo, S.M. & Cox, T.Jr (1996). Diversity identities in organizations. I Clegg,S.R., Hardy,C

& Nord, W.R. (red) Handbook of Organization Studies. London:Sage

Patel, R. & Davidson, B. (2003) Företagsmetodikens grunder, att planera, genomföra och rapportera en undersökning, Tredje upplagan, Studentlitteratur: Lund

Pitts, W, D., & Wise, L, R. (2010). Workforce Diversity in the New Millennium: Prospects for Research. Review of Public Personnel Administration, 30 (1), 44-69

Podsiadlowski, A & Reichel, A. (2013) Action Programs for Ethnic Minorities: A Question of Cororate Social Responsibility, Business & Society, 20 (10), 1-30

Rautalinko, E. (2013) Samtalsfärdigheter - stöd vägledning och ledarskap. Stockholm: Liber AB

Rönnmark, Marie-Louise, (2007). Kommunfullmäktigens protokoll nr 44, Umeå Kommun.

Sabelis, I., & Schilling,E., (2013). Editorial: Frayed Careers: Exploring Rhythms of Working Lives. Gender, Work & Organization. 20 (2) 127-132

SCB (2009) Demografiska rapporter 2009:01 The future population of Sweden 2009–2060 http://www.scb.se/statistik/_publikationer/BE0401_2009I60_BR_BE51BR0901.pdf

Hämtad 11, 05, 2015

SCB (2014) Arbetskraftsbarometern 2014: Utsikter på arbetsmarknaden för 71 utbildningar.

X http://www.scb.se/Statistik/_Publikationer/UF0505_2014A01_BR_AM78BR1402.pdf Hämtad 20, 03, 2015

Schölin, T (2007). Etnisk mångfald som organisationsidé – chefs- och personalpraktiker i äldreomsorgen. Malmö: Malmö Högskola (doktorsavhandling). Prinfo offset and media:

Malmö

Svenska Akademins ordbok, (2015) http://www.saob.se/

Hämtad 16, 05, 2015

Svensk författningssamling, SFS nr:2008:567, diskrimineringslagen (2014).

http://www.riksdagen.se/sv/DokumentLagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Diskriminering slag-2008567_sfs-2008-567/#K1

Hämtad: 18, 05, 2015

Tengblad, S, Hällstén, F, Ackerman, C & Velten, J. (2007). Medarbetarskap från ord till handling. Malmö: Liber

Tsai, Y & Wu, S. W. (2011). The relationships between organisational citizenship behaviour, job satisfaction and turnover intention, Journal of Clinical Nursing, 2010, vol.19 (23-24) 354-357

Umeå Kommun, 2015a

http://www.umea.se/umeakommun/kommunochpolitik/faktaomkommunen.4.bbd1b101a585d 704800061691.html

Hämtad 17, 05, 2015

Umeå kommun, 2015b

http://www.umea.se/umeakommun/kommunochpolitik/planerochstyrdokument/kommunalapo licyerochprogram/kommunensmalochverksamhetsdirektiv.4.bbd1b101a585d704800082747.

html

Hämtad 12, 05, 2015 Umeå kommun, 2015c

http://umea.se/umeakommun/naringslivocharbete/arbetsmarknad/ledigajobbiumeakommun/le digajobb.4.11787c7012354150a69800021687.html

Hämtad 03, 05, 2015 Vetenskapsrådet, (2015).

http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf Hämtad 23, 03, 2015

Winther Jørgensen. M. & Phillips. L. (2000). Diskursanalys som teori och metod.

Lund:Studentlitteratur

Wolgast, H. & Löfmarck, A. (2013). Näringslivsstudie, Umeå Kommun 2006-11. Grufman Reye

Wyatt-Nichol, H. & Badu Antwi-Boasiako, K., 2012. Diversity Management: Development, Practices, and Perceptions among State and Local Government Agencies. Public Personnel Management, 41(4) 749-772.

Olén, S. (2015)

http://www.handelskammaren.net/Documents/Rapporter/2015/20152_Ungdomskollen_2015_

LOW.pdf

Hämtad 12, 05, 2015

Åberg, F., personligt samtal, 19 mars 2015, Umeå kommun.

Bilaga 1

Personalpolitiska mål

Related documents