• No results found

Vår studie har bland annat identifierat behovet av att ytterligare kunskaper om regnbågsfamiljers särskilda behov inom barnhälsovården behöver uppmärksammas och preciseras. Särskilt saknas kunskap om hur manliga homosexuella föräldrapar upplever

mötet med barnavårdscentralen samt vården i stort då föreliggande studie ej lyckades fånga det perspektivet.

Slutsats

I resultatet framkommer både positiva och negativa erfarenheter av mötet mellan regnbågsfamiljer och barnavårdscentralen. Barnavårdscentralerna uppfattades av regnbågsfamiljerna som genomsyrad av heteronormativitet främst i form av osynliggörande språkbruk vilket skapade en känsla av utanförskap. Områden som särskilt lyfts fram som bristande var visuell representation av regnbågsfamiljer och kunskap om regnbågsfamiljers sätt att skaffa barn. Dessa är områden som barnhälsovården bör inrikta sig på att förbättra. Bland de positiva erfarenheterna märktes främst att alla informanter var trygga med att få rätt vård och att de icke- biologiska mammorna erhållit en hög nivå av delaktighet. Alla informanter som deltagit i verksamheter som är HBT-certifierade har uttryckt stor förnöjsamhet med kunskapen hos dessa verksamheter vad gäller HBT-frågor.

REFERENSER

Benderius, M. &Balachova, T. (2012). "Som alla andra, men ändå inte" En intervjustudie om kvinnor i samkönade förhållanden och deras möte med

barnhälsovården. Magisteruppsats, avdelningen för omvårdnad, Lunds universitet. Lund: Universitet.

Björkman, M. & Malterud, K. (2009). Lesbian women´s experiences with health care: A qualitative study. Scandinavian Journal of primary health care,(27), ss. 238-243.

Björnberg, U. & Helander, B. (u.å.). Kärnfamilj. Nationalencyklopedin. www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/kärnfamilj [2014-12-14]

Brüggemann, A.J., Wijma, B. & Swahnberg, K. (2012). Abuse in healthcare; A concept analysis. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 26 (1), ss.123-32.

Butler, J. (1990).Gender Trouble. Feminism and the subversion of identity. New York: Routledge.

Butler, J. (1993). Bodies that matter: on the discursive limits of "sex". New York: Routledge.

Cherguit, J., Burns, J., Pettle, S. &Tasker, F. (2013). Lesbian co-mothers’ experiences of maternity healthcare services. Journal of Advanced Nursing 69 (6), ss.1269-1278. Dahlberg, K., Dahlberg, H. & Nyström, M. (2008). Reflective Lifeworld research. Lund: Studentlitteratur.

Dahlberg, K. & Segesten, K. (2010). Hälsa & Vårdande i teori och praxis. Stockholm: Naturochkultur.

Dibley,B.L.& Phil, M. (2009). Experiences of lesbian parents in the UK: Interactions with midwives. EvidenceBasedmidwifery, 7(3), ss. 94-100.

Jalali, M. (2010). Hur upplever medmammor i ett lesbiskt förhållande mötet med Barnmorskan inom mödrahälsovården? Magisteruppsats, Institutionen för vårdvetenskap och hälsa, Sahlgrenska Akademin. Göteborg: Universitet.

Kirkevold, M.& Strömsnes Ekern, K. (2003). Familjen i ett omvårdnadsperspektiv. Lund: Studentlitteratur.

Kvale, S. & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.

Larsson, A-K.&Dykes, A-K. (2008). Care during Pregnancy and Childbirth in Sweden: Perspectives of Lesbian Women. Midwifery,(25), ss. 682–690.

Lee, E., Taylor, J. &Raitt, F. (2011). ‘It’s not me, it’s them’: How lesbian women make sense of negative experiences of maternity care: a hermeneutic study. Journal

ofAdvanced Nursing, 67(5),ss. 982–990.

Lindberg, J. (2012). ”Lita på snöbollsmetoden”. Värdet av att släppa kontrollen.I Nilsson, B. & Lundgren, A.S. Mitt i metoden. http://umu.diva-

portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A559297&dswid=355[2014-10-15]

Lundman, B. & Hällgren Graneheim, B. (2012). Kvalitativ innehållsanalys. I Granskär, M. & Höglund-Nielsen, B. (red.). Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård. Lund: Studentlitteratur.

Malmquist, A. (2012). Regnsbågsfamiljer. http://www.rikshandboken-

bhv.se/Texter/Familjen-pa-BVC/Att-mota-och-bemota-regnbagsfamiljer/ [2014-05-09] Malmquist, A., Hydén, M. & Zetterqvist Nelson, K. (2012). Familjeliv hos samkönade par och andra regnbågsfamiljer. I Bäck-Wikström, M. &Johansson, T.

(red.).Nätverksfamiljen. Stockholm: Natur och Kultur.

Malmquist, A. & Zetterqvist Nelson, K.(2014). Efforts to maintain a ‘just great’ story: Lesbian parents’ talk about encounters with professionals in fertility clinics and maternal and child healthcare services. Feminism &Psychology, 24(1), ss. 56–73. Malterud, K. (2014). Kvalitativa metoder i medicinsk forskning: Lund: Studentlitteratur. Polit, D.F. & Beck, C.T. (2012). Nursing research: Generating and assessing evidence for nursing practice. (9thed.) Philadelphia: Wolters Kluwer Health/Lippincott Williams & Wilkins.

Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas och transpersoners rättigheter (RFSL).(u.å.). Insemination.http://www.rfsl.se/?p=1535[2014-12-14]

Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas och transpersoners rättigheter (RFSL). (2013). HBT-certifieringsplan.

http://www.rfsl.se/public/Bilaga_1_Certifieringsplan_generell_13-04-17.pdf [2014-05- 06]

Rosenberg, T. (2002).Queerfeministisk Agenda.Stockholm: Atlas.

Rozental, A. & Malmquist, A. (2014). Vulnerability and acceptance: Lesbian women's family-making through assisted reproduction in Swedish public health care. Journal of GLBT family studies, ss.1–24.

Röndahl, G., Bruhner, E., Lindhe, J. (2009). Heteronormative communication with lesbian families in antenatal care, childbirth and postnatal care. Journal of Advanced

Nursing, 65(11), ss.2337-2344.

Röhndal, G. (2009a). Lesbians' and gay men's narratives about attitudes in nursing: Scandinavian Journal Caring Science, 23(1), ss.146-52.

Röhndal, G (2009b). Students' inadequate knowledge about lesbian, gay, bisexual and transgender persons: The International Journal of Nursing Education Scholarship, 2009; 6 (1), ss. 1-15.

Röhndal, G., Innala, S.& Carlsson, M. (2006). Heterosexual assumptions in verbal and non-verbal communication in nursing: Journal of Advanced Nursing, 56 (4), ss.373- 381.

Sandman, L. & Kjellström, S. (2013). Etikboken. Etik för vårdande yrken. Lund: Studentlitteratur.

SFS 1982:763. Hälso- och sjukvårdslagen. Stockholm: Regeringskansliet.

http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Halso-- och-sjukvardslag-1982_sfs-1982-763/ [2014-12-14]

SFS 1994:1117. Lag om registrerat partnerskap. Stockholm: Justitiedepartementet. http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Lag- 19941117-om-registrerat_sfs-1994-1117/ [2014-12-14]

SFS 2009:253. Lag om ändring i äktenskapsbalken.Stockholm: Regeringskansliet. http://www.lagboken.se/dokument/andrings-sfs/241106/sfs-2009_253-lag-om-andring- i-aktenskapsbalken?id=33519 [2014-12-14]

Shields, L., Zappia, T., Blackwood, D., Watkins, R., Wardrop, J. & Chapman, R. (2012). Lesbian, Gay, Bisexual, and Transgender Parents Seeking Health Care for Their Children: A Systematic Review of the Literature: Worldviews on Evidence-Based Nursing, 9 (4), ss. 200-209.

Socialstyrelsen (2014).Vägledning för barnhälsovården. Stockholm: Socialstyrelsen. http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/19403/2014-4-5.pdf. [2014-05-11]

Spidsberg, B.D. (2007).Vulnerable and strong – lesbian women encountering maternity care. Journal of Advanced Nursing, 60(5), ss.478–486.

Spidsberg, B.D. &Sorlie, V. (2012).An expression of love –midwives’ experiences in the encounter with lesbian women and their partners. Journal of Advanced Nursing, 68(4), ss. 796–805.

Statens Medicin-Etiska Råd (SMER). (u.å.). Assisterad befruktning. http://www.smer.se/teman/assisterad-befruktning/ [2015-02-04]

Sundberg, M. & Löfgren, E. (2014). Vårdpersonal slipper inte utföra aborter. Dagens Nyheter, 13 november. http://www.dn.se/nyheter/sverige/vardpersonal-slipper-inte- utfora-aborter/

Svensksjuksköterskeförening, (SSF).(2008a). Kompetensbeskrivning för barnsjuksköterskor.http://www.barnsjukskoterska.com/org/wp- content/uploads/2009/01/ssfbarn.pdf. [2014-05-11] Svensksjuksköterskeförening, (SSF).( 2008b). Kompetensbeskrivning för distriktssjuksköterskor.http://www.swenurse.se/Sa-tycker- vi/Publikationer/Kompetensbeskrivningar-och-riktlinjer/Distriktsskoterska/[2014-11- 29]

Trost, J. (2010). Kvalitativa intervjuer. Lund: Studentlitteratur.

Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk- samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.

http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf. [2014-05-04]

Weber, S. ( 2009). Policy Aspects and Nursing Care of Families With Parents. Who Are Sexual Minorities: Journal of Family Nursing, 15 (3), ss. 384-399.

Wilton, T. & Kaufman, T. (2001). Lesbian mothers' experiences of maternity care in the UK. Midwifery,(17), ss.203-211.

BILAGA 1 Hej!

Vi är två distriktsköterske-studenter vid Högskolan i Borås som under hösten 2014 skriver examensarbete på magisternivå. Syftet med den studie vid skall genomföra är att ta reda på hur regnbågsfamiljers (homosexuella, bisexuella, transpersoner och queerpersoner som bildar familj och blir föräldrar) upplevelser av Barnhälsovården (Barnavårdscentraler) ser ut. Hur har dessa familjer känt sig bemötta och vad för erfarenheter och intryck gjordes under kontakten med barnhälsovården? I Sverige finns knappt någon forskning på detta område – och vår förhoppning är att kunna tillföra ny kunskap och utveckla Barnhälsovården med perspektiv som genus och heteronormativitet.

Vi kommer att använda oss av en kvalitativ metod i vårt arbete. Att delta i intervjuerna är helt frivilligt och deltagandet kan när som helst avbrytas utan någon som helst förklaring. Intervjuerna kommer att spelas in samt skrivas ned i sin helhet. Alla informanters namn, ortsnamn och namn på vårdcentraler osv kommer att avidentifieras. Allt material kommer att hanteras konfidentiellt. Alla informanter erbjuds möjlighet att korrekturläsa intervjuerna och har även möjlighet att tillföra information.

Intervjuerna beräknas ta cirka 30- 60 minuter. Intervjuerna kan genomföras på en plats som vi överenskommer om. Antingen i informanternas hem om det passar er, eller så har vi en lokal i centrala Göteborg som kan användas.Om ni har några frågor angående intervjuerna är Ni mycket välkomna att ta kontakt med oss eller vår handledare!

Med vänliga hälsningar,

Henrik Wermelin,

Tel: 0735 46 64 34, Email: henkewermelin@gmail.com

LenceNikolova,

Björn-Ove Suserud, handledare,

Institutionen för vårdvetenskap Högskolan i Borås. Email: bjornove.suserud@hb.se

BILAGA 2

Related documents