Vi har i vår studie undersökt hur förskollärare upplever undervisning i matematik i förskolan. I vår studie har vi inte undersökt digitalisering men vi uppmärksammade att ingen av
35
enskilt. Den nya läroplanen 2018, som trädde i kraft i juli 2019, nämner vikten av att barnen ska få utveckla digital kompetens. Att genomföra en studie som undersöker matematik och digitalisering tillsammans tycker vi därför skulle vara intressant.
Frågeställningar:
- Hur integreras digitala verktyg i den matematiska undervisningen med barnen? - Hur kan digitala verktyg bidra till barnens matematiska lärande och utveckling? - Vad har förskollärare för erfarenhet inom digitalisering i förskolans kontext? - Vad är förskoleläras upplevelser av digitalisering i förskolan?
36
Referenser
Ahrne, G. & Svensson, P. (red.) (2015). Handbok i kvalitativa metoder. Stockholm: Liber. Alatalo, Tarja (2017). Förskollärares och grundskollärares uppfattningar om undervisning och lärande i förskoleklass. Pedagogisk Forskning i Sverige, vol. 22 (1-2), ss. 79-100. ISSN 1401- 6788. http://www.diva-portal.se/smash/get/diva2:942604/FULLTEXT01.pdf [Hämtad 06-04- 2020]
Back, C & Berterö, C. (2015). I Fejes, A. & Thornberg, R. (red.) (2015). Handbok i kvalitativ analys. 2.uppl. Stockholm: Liber. (ss. 148–161).
Bengtson, J. (2005). En livsvärldsansats för pedagogisk forskning. I Bengtsson, J. (red.) Med livsvärlden som grund. Lund: Studentlitteratur.
Bishop, A. J. Mathematical enculturation 1991. A cultural perspective on mathematics education. Department of education. University of Cambridge.
Björklund, C., & Barendregt, W. (2016) Teacher's Pedagogical Mathematical Awareness in Swedish Early Childhood Education. Scandinavian Journal of Educational Research, 60:3, 359-377.
Björklund, C. & Magnusson, M & Palmér, H. (2018). Teachers’ involvement in children’s mathematizing – beyond dichotomization between play and teaching, European Early Childhood Education Research Journal, 26(4), ss. 469–480.
Bryman, A. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder. 3. uppl., Malmö: Liber.
Delacour, L. (2013). Didaktiska kontrakt i förskolepraktik: förskollärares transformering av matematiska mål i ett läroplansdidaktiskt perspektiv. Lic.-avh. Malmö: Malmö högskola. Doverborg, E., Pramling, N., Pramling Samuelsson, I. (2013). Att undervisa barn i förskolan. Stockholm: Liber. (ss. 9-14).
Doverborg, E. & Pramling Samuelsson, I. (2011) Early Mathematics in the Preschool Context. I Pramling, N. & Pramling Samuelsson, I. (red.). Educational Encounters: Nordic Studies in Early Childhood Didactics, vol 4, Springer: Dordrecht, ss. 37-64.
doi:https://doi.org/10.1007/978-94-007-1617-9_3.
Eriksson-Zetterquist, U & Ahrne, G. (2015). Intervjuer. I Ahrne, G. & Svensson, P. (red.) (2015). Handbok i kvalitativa metoder. Stockholm: Liber. (ss. 34–54).
37
Galte, Schermer, I. (2019) Resultat PISA - internationellt.Ekonomifakta. Svenskt näringsliv. Stockholm.
https://www.ekonomifakta.se/fakta/utbildning-och-forskning/provresultat/resultat- pisa/[Hämtad från 2020-01-01]
Hedefalk, M, Almqvist, J, & Lundqvist, E. (2015). Teaching in preschool. Nordic Studies in Education, vol. 35(1), ss. 20–36. ISSN 1891–5914
https://www.idunn.no/file/pdf/66768103/teaching_in_preschool.pdf
Kronqvist, Karl-Åke (2003). Matematik på väg i förskola/skola. Malmö högskola. Kvale, S & Brinkmann, S. (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.
Lpfö (2018). Läroplan för förskolan Lpfö 18. Stockholm: Skolverket.
https://www.skolverket.se/download/18.6bfaca41169863e6a65d5aa/1553968116077/pdf4001. pdf
Lpfö 98 (2016). Läroplan för förskolan: reviderad 2016. Stockholm: Skolverket.
http://www.skolverket.se/publikationer?id=2442
Lpfö 98 (2010). Läroplan förskolan: reviderad 2010. Stockholm: skolverket.
https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/30905/1/gupea_2077_30905_1.pdf [Hämtad 06-04- 2020]
Lundström, M. (2015). Förskolebarns strävanden att kommunicera matematik. Diss., Göteborgs Universitet. Göteborg: Universitetet.
Löfdahl, A. (2014). God forskningssed – regelverk och etiska förhållningssätt. I Löfdahl, A., Franzén, K. & Hjalmarsson, M. (red.) . Förskollärarens metod- och vetenskapsteori.
Stockholm: Liber. (ss. 32–43). OECD (2019)
https://www.oecd.org/pisa/aboutpisa/ [Hämtad 2020-01-05]
Palmer, A. (2010). Att bli matematisk: Matematisk subjektivitet och genus i lärarutbildningen för de yngre åldrarna. Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten,
Pedagogiska institutionen.DiVA, id: diva2:319125
Palmer, A. (2013). Hur blir man matematisk? att skapa nya relationer till matematik och genus i arbetet med yngre barn. Stockholm: Liber.
38
Palmer, A. (2009). ‘I’m not a “maths‐person”!’ Reconstituting mathematical subjectivities in aesthetic teaching practices. Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Pedagogiska institutionen.https://doi.org/10.1080/09540250802467950
SFS 2017:570. Lag om ändring i skollagen. (2010:800). Skollag, Stockholm: Utbildningsdepartementet.
SFS 2010:800. Skollag, Stockholm: Utbildningsdepartementet.
Simon, J. (2009). Kreativitetens kännetecken: En fenomenologisk studie: A phenomenological study. Stockholm: Stockholms universitet. Pedagogiska institutionen.
DiVA, id: diva2:218444 [Hämtad 2020-01-01]
Skolverket. (1998). Läroplan för förskolan Lpfö 98. Stockholm: Fritzes.
Skolverket. (2015). Pisa 2015. 15 - åringars kunskaper i naturvetenskap, läsförståelse och matematik.
https://www.skolverket.se/getFile?file=3725 [Hämtat 2020 01-20]
Skolverket. (2009). Vad påverkar resultaten i svensk grundskola?
https://www.skolverket.se/download/18.6bfaca41169863e6a65874a/1553961956522/pdf2260 .pdf [Hämtad 2020-01-01]
Szklarski, A. (2004) Empirisk fenomenologi Presentation av forskningsansatsen och
erfarenheter från en fenomenologisk studie. Linköping universitet. Nordisk Psykologi, 56, 4, 274-288.https://doi.org/10.1080/00291463.2004.10637449
Szklarski, A. 2019. Fenomenologi. I Andreas Fejes och Robert Thornberg (red.). Handbok i kvalitativ analys. 3. uppl. Stockholm: Liber (ss. 148-178).
Thornberg & Fejes (2019). Kvalitet och generaliserbarhet i kvalitativa studier. I Fejes & Thornberg (red.) (2019). Handbok i kvalitativ analys. 3.uppl. Stockholm: Liber (ss. 273-292) Utbildningsdepartementet (2010). Förskola i utveckling – bakgrund till ändringar i förskolans läroplan. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
Utbildningsdepartementet.https://www.regeringen.se/informationsmaterial/2011/01/u10.027/
[Hämtad 06-04-2020]
Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig
39
Bilagor
Bilaga 1 Informationsbrev
Hej!
Vi heter Malin och David och är två studenter som läser sista terminen till förskollärare vid Stockholms universitet. Vår sista och avslutande kurs på förskollärarutbildningen är att skriva ett examensarbete där vi valt ett område som ska undersökas. Det övergripande syftet med studien är att undersöka förskollärares upplevelser kring matematik och hur förskollärarna arbetar med matematik för att uppnå läroplanens mål för matematik
För att samla in material till vår undersökning har vi valt intervju som metod och vi vill därför gärna besöka er förskola någon dag mellan 2/12-16/12. Vid besöket vill vi intervjua en
förskollärare om matematik i förskolan. Är det ingen av de föreslagna tiderna som funkar så kom gärna med egna förslag då vi är flexibla och anpassar oss för vad som ni anser passar bäst. Intervjun tar ca 20-30 minuter.
Vi kommer att ta hänsyn till Vetenskapsrådets forskningsetiska principer inom humanistisk- samhällsvetenskaplig forskning. Vilket innebär att det är frivilligt att delta i studien och deltagandet kan när som helst avbrytas. Förskollärare som deltar kommer att informeras om studiens syfte. Insamlad data kommer endast användas av oss i detta forskningssyfte och ingen utomstående får ta del av det. Materialet kommer att förstöras efter att studien är slutförd. Konfidentialitet kommer tillgodoses genom att deltagarna i studien får anonymitet.
Har du/ni möjlighet att delta i studien vill vi gärna att du mailar oss för att komma överens om en tid som passar för ett besök till att genomföra intervju.
Kontakta oss gärna om du har frågor eller för ytterligare information!
Med vänliga hälsningar Malin Beckman och David Lindblom
Malin Beckman: mabe3399@student.su.se
David Lindblom: dali0834@student.su.se
Vår handledare: Sofia Grunditz, Stockholms universitet
40
Bilaga 2 Intervjuguide
Intro/bakgrund
1. Vad har du för utbildning? 2. När blev du färdig förskollärare? 3. Hur länge har du arbetat på förskola? 4. Hur länge har du arbetat här?
5. Ingick matematikdidaktik i din utbildning?
Matematik
6. Beskriv vad matematik är för dig?
7. Berätta vad du har för erfarenhet av matematik? 8. Berätta, vad har du för inställning till matematik? 9. Beskriv vad matematik i förskolan är för dig? 10. Beskriv hur du arbetar med matematik i förskolan?
Undervisningsbegreppet och läroplanen
11. Beskriv hur du arbetar för att integrera de matematiska strävansmålen i verksamheten?
12. Upplever du att ditt arbetssätt har förändrats efter revidering av läroplanen genom åren som gått?
13. Berätta hur du tänker kring förändringarna i läroplanen genom åren relaterat till matematik?
14. Hur vet du att de matematiska strävansmålen i läroplanen uppfylls?
15. Berätta hur du blir medveten om vart barn ligger till i sitt matematiska lärande? 16. Vad innebär strävansmålen inom matematiken i läroplanen för dig?
17. Vilka begrepp använder du dig utav när du planerar en matematisk aktivitet? 18. Beskriv vad du anser du om undervisningsbegreppet inom matematik? 19. Beskriv vad undervisning är för dig?
20. Beskriv när du blir medveten om vart barn ligger till i sitt matematiska lärande? 21. Hur ofta har ni undervisning i matematik?