• No results found

Flera utvärderingar har gjorts sedan NTA började användas i svenska skolor under tidigt 2000-tal och dessa har haft olika vinklar. Lärarnas roll i elevernas utveckling genom NTA, elevernas möjlighet att öva på problemlösning och att diskutera olika lösningar genom NTA, fokus på begreppsförståelse och språkanvändning samt hur lärarnas kompetensutveckling kan kopplas till elevernas lärande genom NTA är några exempel på vad som undersökts. En intressant vinkling på vidare forskning inom NTA skulle kunna vara att se om och hur NTA har påverkat elevernas utveckling och lärande inom NO-ämnen och om det går att koppla NTA till en viss framgång i dessa ämnen under högstadiet och gymnasium. Alltså hur har NTA rent konkret inverkat på elevernas lärande och hur skiljer det sig från de elever som inte fått undervisning genom NTA under sin skolgång? Efter snart 20 års användning bör en långsiktig utvärdering kunna utföras där forskare genom observationer och intervjuer kan undersöka om elever som använt NTA haft någon fördel i sitt kunskapsinhämtande.

Något annat som jag tycker var intressant utifrån denna studie var aspekten om det utrymme och tid som NTA (och NO-undervisning över huvud taget) ges i klassrummet och tidsplanen. Det vore intressant att undersöka om det finns någon låg- och mellanstadieskola i Sverige som gett NO-undervisningen de speciella förutsättningar som den enligt forskningen skulle behöva i form av egna lokaler eller liknande och vad detta gör för elevernas lärande och syn på NO- ämnen. Kan en ökad satsning på NO-lokaler öka intresset för och allmänbildningen inom NO- ämnen?

Litteratur

Anderhag, P., Wickman, P-O. (2006) NTA som kompetensutveckling för lärare: Utvärdering

av hur lärares deltagande i NTA utvecklar deras kompetens att stödja elevernas begrepps- och språkutveckling. Lärarhögskolan Stockholm.

Briggsta, C. (2017) Systematiska undersökningar i grundskolans NO-undervisning. En

30

särskilt fokus på förmågan att genomföra systematiska undersökningar. Falun: Högskolan

Dalarna.

Ekborg, M., Lindahl, B. (2006) NTA som skolutvecklingsprogram-Utvärdering av effekten av

kompetensutveckling på lärarna och deras värderingar samt effekten på kommun- och rektorsnivå.

Elfström, I., Nilsson, B., Sterner, L. och Wehner-Godée, C. (2008) Barn och naturvetenskap-

upptäcka, utforska, lära. Författarna och Liber AB

Dewey, J. (1980) Individ, skola och samhälle. Pedagogiska texter. Stockholm: Natur & Kultur

Gunnarsson, G. (2008) Den laborativa klassrumsverksamhetens interaktioner. Linköpings Universitet

Helldén, G., Jonsson, G., Karlefors, I., Vikström, A. (2010) Vägar till naturvetenskapens

värld: ämneskunskaper i didaktisk belysning. Stockholm: Liber

Högström, P. (2009) Laborativt arbete i skolans senare år: lärares mål och hur de

implementeras. Umeå Universitet

Jensen, M. (2016) Lärande och lärandeteorier- om den intentionella människan. Lund: Författaren och Studentlitteratur

Johansson, A.-M. (2012) Undersökande arbetssätt i NO-undervisningen i grundskolans

tidigare årskurser. Stockholms Universitet

Kansanen, P., Hansén, S-E., Sjöberg, J. och Tomas Kroksmark (2017) Vad är allmändidaktik. I: Hansén, S-E., Forsman, L. Allmändidaktik-vetenskap för lärare. Lund: Författarna och Studentlitteratur

Kihlström, S. (2007) Att undersöka. I: Dimenäs, J. (red.) Lära till lärare. Att utveckla

läraryrket- vetenskapligt förhållningssätt och vetenskaplig metodik. Stockholm: Liber

Larsen, A-K. (2009) Metod helt enkelt. Malmö: Författaren och Gleerups Utbildning AB Lunde, T. (2014) När läroplan och tradition möts. Karlstad Universitet

Löfgren, R., Johnsson, K., Schoultz, J., Domino Østergaard, L. (2014) Engagerande samtal i det naturvetenskapliga klassrummet. NorDiNa, vol. 10, nr. 2, sid. 130-145)

McKelvey, T. (1999) Laboteket. Ett laborationskoncept i riktning mot ett ökat studentansvar

för lärandet. Linköpings Universitet.

NTA Skolutveckling (2017) http://www.ntaskolutveckling.se/ Hämtad 2017-09-03

Patel, R., Davidsson, B. (2003). Forskningsmetodikens grunder: att planera, genomföra och

31

Schoultz, J., Hultman, G. (2002) Det är bra med NTA. Vi gör inte saker för att tråka ut oss

utan för att lära oss-Utvärdering av elevers och lärares lärande och utveckling inom NTA- projektet. Linköpings Universitet

Schoultz, J., Hultman, G. och Lindkvist, M. (2003) I början fick vi använda vår fantasi-

Utvärdering av elevers och lärares lärande och utveckling inom NTA – projektet. Linköpings

Universitet.

Selander, S. (2012) Didaktik-undervisning och lärande. I: Lundgren, U. P., Säljö, R., Liberg, C. Lärande Skola Bildning: Grundbok För Lärare. Stockholm: Författarna och Bokförlaget Natur & Kultur

Skolverket (2016a) Att genomföra systematiska undersökningar - förmåga 2 Skolverket (2016b) Didaktik-vad, hur och varför?

https://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning/didaktik Hämtad 2017-10-15

Skolverket (2016c) Kommentarmaterial till kursplanen i kemi

Skolverket (2016d) Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011

(reviderad 2016)

Skolverket (2017) NTA-konkret stöd och skolutveckling

https://www.skolverket.se/polopoly_fs/1.178266!/7b.NT-inspiration.pdf Hämtad Hämtad 2017-09-05

Skolverket (2016e) Strategier för att utveckla elevernas förmåga att planera och genomföra

undersökningar

Skolverket (2016f) Strategier för att välja utgångspunkter för undersökningar Skolverket (2016g) Strategier för elevernas dokumentation av undersökningar

Smithsonian Science Education Center (2017) https://ssec.si.edu/ Hämtad 2017-09-10 Säljö, R. (2012) Den lärande människan – teoretiska traditioner. I: Lundgren, U. P., Säljö, R. och Liberg, C., (red) Lärande, skola, bildning: grundbok för lärare. Stockholm: Författarna och Natur & Kultur.

Trost, J. (2005) Kvalitativa intervjuer. Lund: Författaren och Studentlitteratur

Vetenskapsrådet (2009) Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig

forskning.

Östklint, O., Johansson, S., Anderberg, E. (2012) Fysik för lärare. Lund: Författarna och Studentlitteratur.

Bilagor

Bilaga 1-Informationsbrev

Information om deltagande i undersökning om hur NTA inverkar på undervisningen i naturorienterande ämnen

Du tillfrågas härmed om deltagande i denna undersökning.

Jag har just påbörjat mitt andra examensarbete på grundlärarutbildningen och har valt att inrikta mig på undervisning i naturorienterande ämnen med fokus på NTA (Naturvetenskap och teknik för alla). Syftet med studien är att undersöka hur NTA kan stödja lärarens arbete och elevernas lärande samt på vilket sätt materialet integreras i NO-undervisningen i årskurs F-6.

Undersökningen baseras på intervjuer av 6-8 lärare som använder NTA i sin undervisning i årskurs F-6. Intervjun tar ungefär 40 minuter där förutbestämda frågor kommer ställas men där du även har möjlighet att prata fritt om det som intresserar eller eventuellt bekymrar dig gällande det aktuella ämnet. Intervjun kommer att genomföras under v. 37 eller v. 38 (enligt överenskommelse) och därefter kan eventuella följdfrågor ställas via mail. Intervjun kommer att spelas in för att ingen viktig informations ska gå förlorad och även anteckningar av det som sägs kan förekomma.

Det insamlade materialet kommer under studiens genomförande bara finnas tillgängligt för mig och de berörda lärarna på Högskolan Dalarna och kommer förstöras/raderas efter att examensarbetet godkänts. Alla som deltar i undersökningen kommer anonymiseras vilket innebär att alla personnamn är fiktiva och inga skolor eller kommuner nämns vid namn. När arbetet är slutfört har du möjlighet att ta del av resultatet om du så önskar. Undersökningen kommer presenteras i form av en uppsats via Högskolan Dalarna. Ditt deltagande i undersökningen är helt frivilligt. Du kan när som helst avbryta ditt deltagande utan närmare motivering.

Ytterligare upplysningar lämnas av nedanstående ansvariga:

Student Handledare

Cajsa Briggsta Lena Skoglund

v14kaist@du.se lsk@du.se

Ort och datum Ort och datum

___________________________ ___________________________

Namnteckning Namnteckning

Bilaga 2-Intervjufrågor Bakgrundsfrågor

Hur länge har du arbetat som lärare? Vilket år gick du färdigt din utbildning? Vilken utbildning har du i NO och teknik?

Hur länge har du jobbat med NTA i undervisningen? Vilket NTA-material har du erfarenhet att arbeta med?

På vilka sätt anser lärare att NTA inverkat på deras undervisning i naturvetenskap? På vilka sätt integrerar lärare NTA i den naturvetenskapliga undervisningen?

Kan du beskriva hur du brukar jobba med NTA?

Följdfrågor: Använder du hela materialet eller väljer du ut delar? Vad väljs ut/bort och av vilken anledning?

Hur stor del av NO-undervisningen utgörs av NTA?

Vad anser du att NTA ger för möjligheter i din undervisning?

Hur skulle du säga att din planering och undervisning i NO har förändrats sedan du började använda NTA?

Följdfråga: Arbetar ni mer med någon förmåga/del av centrala innehållet exempelvis? På vilket sätt upplever du att NTA-materialet kan stödja dig i ditt arbete?

Anser du att det finns några hinder/negativa aspekter med NTA-materialet eller sättet på vilket det används?

På vilka sätt anser lärare att NTA bidrar till att stödja elevers lärande i naturvetenskap?

Vilka fördelar/nackdelar ser du med NTA i förhållande till elevernas lärande i NO och teknik? I vilken utsträckning ges eleverna möjlighet till att ställa egna frågor och pröva sina idéer med hjälp av NTA?

Anser du att eleverna ges möjlighet att använda sina erfarenheter från vardagen under NTA- undervisning och får de möjlighet att koppla ihop dessa med sina nya erfarenheter från arbetet med NTA?

Får eleverna genom NTA möjlighet att koppla ihop teori och praktik på ett tydligt sätt? Är det något du vill tillägga som vi ännu inte pratat om?

Related documents