9. Analys
10.2. Vidare forskning
bättre kan förstå diskussioner runt begreppet uppfattningar, samt även på ett bättre sätt samtala med andra människor kring samma begrepp. Vi har även genom att arbeta med denna metod insett att en undersökning inte alltid inte behöver ha som huvudsyfte att lösa ett problem, eller att skapa nya teorier om någonting. En undersöknings huvudsakliga syfte kan istället i grunden vara att, i likhet med denna, ta reda på personers uppfattningar av någonting. Detta tror vi kan ha relevans för oss i vårt framtida arbete inom personalområdet, där vi förhoppningsvis får tillfälle att utföra undersökningar bland personalen. Vi kan efter arbetet med denna uppsats se värdet i sig att på arbetsplatsen utföra undersökningar för att helt enkelt ta reda på hur personalen mår och hur de uppfattar sin situation på arbetsplatsen, utan att för den skull nödvändigtvis använda denna information för att skapa specifika åtgärder.
När det gäller relevansen för läsaren så har vi med tanke på nivån på denna uppsats, och det begränsade tidsutrymmet, inga förväntningar på att det resultat vi nått i vår undersökning kommer att skapa några nya teorier inom ämnet. Vi tror dock att uppsatsen kan ge läsaren nya perspektiv på vad syftena och målen med medarbetarsamtalet kan vara för medarbetare och chefer, och att det företag på vilket vi utfört undersökningen i någon grad kan ha nytta av uppsatsen i deras arbete med medarbetarsamtalet. Vi hoppas även att vår uppsats kan ge läsaren, i likhet med vad den givit oss, en klarare uppfattning om skillnaden mellan uppfattningar om och uppfattningar av ett fenomen och att denna uppfattning ger dem samma fördelar som vi tror att den kan ge oss i framtiden.
10.2 Vidare forskning
Då vi i vår teori tar upp och beskriver begreppet medarbetarsamtal ingående hade det varit intressant att gå ännu djupare in i begreppet medarbetarsamtal, för att se vilka betydelser som det, av intervjupersoner, tillskrivs. Detta skulle innebära att vi i frågeställningarna och resultatet inte endast begränsar oss till medarbetarsamtalets mål och syfte, utan att vi fortsätter diskussionen kring begreppet ur andra utgångspunkter genom hela undersökningen.
I och med att vi i vår undersökning analyserar och diskuterar kring ett ämne som handlar om samtal vore det också intressant att undersöka hur personer uppfattar sig själva och sin egen roll i själva samtalet. Hur de talar till varandra och hur det sätt man väljer att utrycka sig påverkar uppfattningen av samtalet och uppfattningen av de personer som deltar.
Maktperspektivet skulle också vara intressant att ha i åtanke vid vidare forskning på området. Att det råder en obalans i maktförhållandet mellan chef och medarbetare på en arbetsplats borde också ha sin inverkan i medarbetarsamtalet. Det skulle vara ett intressant tillägg att undersöka uppfattningar av denna asymmetri mellan parterna och hur den uppfattas påverka själva dialogen i ett medarbetarsamtal.
Vi tycker slutligen att det vore intressant att utföra en större undersökning där vi till exempel undersöker fler företag i olika branscher för att kunna göra jämförelser och finna skillnader i uppfattningarna mellan företagen och dra slutsatser om vad dessa skillnader skulle kunna bero på, till exempel utifrån karaktären på de olika företagen.
Referenser
Tryckta
Alexandersson, Mikael. (1994). Metod och medvetande. Göteborg : Acta Universitatis Gothoburgensis.
Bryman, Alan. (2002). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber.
Burke, Peter. (1993). Samtalskonstens historia. Göteborg: Daidalos AB.
Cedervinge, Lukas., & Gustavsson Bermejo, Daniel. (2005).En rapport om personalarbetet på ett konsultföretag(Rapport från Personal- och arbetslivsprogramet). Växjö Universitet,
samhällsvetenskapliga institutionen, 351 95 Växjö.
Christensen, Lars., Andersson, Nina., Carlsson, Karin & Haglund, Lars. (1998).
Marknadsundersökning – En handbok. Lund: Studentlitteratur.
Dahlgren, Hans. (1995). Mål och medel. Solna: Ekelunds Förlag AB.
Dixon M, Nancy. (1998). Dialog på arbetet.Stockholm : Fakta info direct.
Engström, Per. (2005). Samtal och ledarskap.Göteborg : Department of Sociology, Göteborg University.
Hartman, Jan. (2004). Vetenskapligt tänkande. Lund: Studentliteratur.
Karlsson, Ove. (1999). Utvärdering – mer än metod. Tankar och synsätt i utvärderings-forskning.
Stockholm: Svenska kommunförbundet.
Kroksmark, Tomas (1986). Livsvärlden. Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis.
Kroksmark, Tomas (1987). Fenomenografisk didaktik. Göteborg : Acta Universitatis Gothoburgensis.
Kvale, Steinar. (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentliteratur.
Larsson, Staffan. (1984). Kvalitativ analys. Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis.
Lindgren, Maria. (2001). Utvecklingssamtal mellan chefer och medarbetare. Lund:
Ljungström, Kerstin. (2001). Samtal på jobbet. Uppsala : Konsultförl./Uppsala Publ. House.
Liss, Per-Erik (2006). Målsättningar och verklighet - Vård och omsorg i kommunal regi.
Prioriteringscentrum: Linköping.
Mehrens, Susanne. (1998). Samtal som arbetsmetod. Lund: Studentlitteratur.
Mikkelsen, Aslaug. (1998). Medarbetarsamtal och lärande i organisationer. Lund : Utbildningshuset/Studentlitteratur.
Norrby, Catrin. (2004). Samtalsanalys - Så gör vi när vi pratar med varandra. Lund:
Studentlitteratur.
Ronthy -Östberg, Marika. (1998). Relationer och dialog på arbetsplatsen. Malmö : Liber AB.
Ronthy -Östberg, Marika., & Rosendahl, Susanne. (1999). Samtal som utvecklar : en handbok för chefer och medarbetare : om viljan att förstå och göra sig förstådd. Malmö : Liber AB.
Starin, Bengt & Svensson., & Per-Gunnar (1994). Kvalitativ metod och vetenskapsteori. Lund:
Studentliteratur.
Stensmo, Christer. (1994). Pedagogisk filosofi. Lund: Studentliteratur.
Svensson, Per-Gunnar., & Starin, Bengt (1996). Kvalitativa studier i teori och praktik. Lund:
Studentliteratur.
Thordarson Weiner, Katarina. (2005). Styra samtal, samtalsmetodik för chefer. Malmö : Liber.
Trost, Jan (2005). Kvalitativa intervjuer. Lund: Studentliteratur.
Uljens, Michael. (1989). Fenomenografi – forskning om uppfattningar. Lund: Studentliteratur.
Wall Berséus, Ann-Britt. (1999). Samtal på arbetsplatsen. Höganäs : Kommunlitteratur, cop.
Walter, Göran. (2000). Bonniers synonymordbok. Stockholm : Bonnier.
AFS 2001:1 Systematiskt Arbetsmiljöarbete Stockholm Arbetsmiljöverket
SFS 1977:1160 Arbetsmiljölag Stockholm Näringsdepartementet
SOU 1999:4 Statens Offentliga Utredningar
Otryckta
http://g3.spraakdata.gu.se/saob/ 2006-11-15
http://www.av.se/lagochratt/ 2006-11-20
http://www.av.se/lagochratt/afs/afs2001_01.aspx 2006-11-19
http://www.codex.uu.se/oversikter/etik/etik.html 2006 - 11 - 26
http://www.forsvar.regeringen.se/content/1/c6/05/41/95/8eb9baad.pdf 2006-11-15
http://www.fy.chalmers.se/~np97magr/lau250/Vetenskaplig%20rapport_checklista.pdf 2006-11-15
http:// www.kommunarbetsgivarna.fi/files/6B18F1D8AF34484EAC205E332BB2E15C 2006-11-20
http://www.notisum.se/rnp/SLS/LAG/20030460.HTM 2006 - 11 - 28
http://www.people.arcada.fi/~rosenbrc/Syfte%20problemomr%E5de%20och%20avgr%E4nsningar
%20(102006).ppt 2006-11-15
http://www.regeringen.se/content/1/c6/02/36/47/86a0c376.pdf 2006 - 11 - 26
http://www.rf.se/t8.asp?p=15074 2006-11-15
http://www.vardforbundet.se/templates/VFArticlePage4.aspx?id=7554 2006-11-20
Bilagor
Bilaga 1: Intervjuguide
1. Namn?
2. Vad arbetar du med?
3. Hur länge har du arbetat?
4. Hur många medarbetarsamtal har du deltagit i under din yrkeskarriär?
5. Hur ofta har du medarbetarsamtal?
6. Kan du berätta hur ett medarbetarsamtal går till?
7. Vad har du för uppfattningar av ett medarbetarsamtal?
8. Vad har du för uppfattningar av syftet med ett medarbetarsamtal?
9. Vad har du för uppfattning om målet med ett medarbetarsamtal?
10. Har du något mer du känner att du vill tillägga?
11. Har något varit oklart?