Studien lyfter bland annat fram att aktiviteter som sker på fritidshemmet blir meningsfulla ur fritidshemslärarnas perspektiv om det finns lust, glädje och intresse hos eleverna. Dessutom vill fritidshemslärarna att lärandet ska ske informellt, implicit och procedurellt. Detta då de anser att det är först då lärandet blir meningsfullt. Fritidshemslärarna tar avstånd från lärandet som sker under skoltid då de anser att detta inte är lustfyllt eller meningsfullt för eleverna i samma utsträckning. Därav skulle det vara intressant att ställa frågan om varför lärare i fritidshem tar detta avstånd och hur det kan sägas påverka samverkan mellan fritidshemmet och skolan. En annan intressant framtida studie skulle kunna vara att göra en liknande studie som även involverar ämneslärares tankar kring meningsfullhet och meningsfulla aktiviteter utifrån deras förståelsehorisont. Detta skulle eventuellt kunna öka förståelsen för varandras verksamheter. Studien skulle då också ha en möjlighet att fördjupa sig i de etnografiska metoderna genom att till exempelvis använda sig av videoinspelning som datainsamlingsmetod. Fördelen med videoinspelning i observationerna skulle då kunna vara att lättare gå tillbaka till observationerna i efterhand för att få en mer detaljerad empiriinsamling från denna informationskälla.
33
Referenser
Ahrne, G. & Svensson, P. (2015). Att designa ett kvalitativt forskningsprojekt. I G. Ahrne., & P. Svensson (Red.), Handbok i kvalitativa metoder (ss. 17-31). (2 uppl.) Stockholm: Liber.
Alheit, P. (2018). Biographical learning- withinthe lifelong learning discourse. In Illeris, K (Eds.), Contemporary theories of learning: learning theorists in their own words. (ss. 124-136). (2., uppl.). London: Routledge. Andersson, B. (2013). Nya fritidspedagoger - i spänningsfältet mellan tradition och nya styrformer. Diss. Umeå :Umeå universitet, 2013. Umeå.
Bakhtin, M. (1986). Speech genres and other late essays. (Ed., V. McGee, trans.). Austin, TX: University of Texas Press.
Bergmark, U., & Kostenius, C. (2017). Students’ Experiences of Meaningful Situations in School. Scandinavian Journal of Educational Research, DOI: 10.1080/00313831.2016.1258670.
Bolander, E., & Fejes, A. (2015). Diskursanalys. I A, Fejes., & R, Thornberg (Red.), Handbok i kvalitativ analys (ss 81-105). (2 uppl.) Stockholm: Liber.
Boréus, K. (2015). Diskursanalys. I G. Ahrne., & P. Svensson (Red.), Handbok i kvalitativa metoder (ss. 176-183). (2 uppl.) Stockholm: Liber.
Boström, L. & Berg, G. (2018). Läroplansimplementering och korstryck i fritidshemmets arbete. Educare Vetenskapliga skrifter,2, 107-132.
Börjesson, M. (2003). Diskurser och konstruktioner – En sorts metodbok. Lund: Studentlitteratur. Commission of the European Communities. (2000). A memorandum on lifelong learning. SEC (2000). Dahlstedt, M., & Hertzberg, F. (2013). In the name of liberation: notes on governmentality, entrepreneurial education, and lifelong learning. European Education, 45(4), 26-43.
Dahlstedt, M., & Olson, M. (2014). Medborgarskapande för ett nytt millennium: utbildning och medborgarfostran i 2000-talets Sverige. Utbildning och Demokrati, 23(2), 7-25.
Dean, M. (1999). Governmentality: power and rule in modern society. Thousand Oaks, CA: SAGE Publications. Elvstrand, H., & Lago, L. (2019). Do they have a choice?: pupils’ choices at LTCs in the intersection between tradition, values and new demands. Education Inquiry, 1 (15). https://doi.org/10.1080/20004508.2019.1656505 Elvstrand, H., & Närvänen, A-L. (2016). Children's own perspectives on participation in Leisure-time centers in Sweden. American Journal of Educational Research, 4(6), 496-503.
Eriksson-Zetterqvist, U. & Ahrne, G. (2015). Intervjuer. I G. Ahrne., & P. Svensson (Red.), Handbok i kvalitativa metoder (ss. 34-53). (2 uppl.) Stockholm: Liber.
Fangen, K. (2005). Deltagande observation. (1. uppl.) Malmö: Liber ekonomi.
Haglund, B. (2015a). Everyday practice at the Sunflower: the staff’s representations and governing strategies as contributions to the order of discourse. Education Inquiry, 6(2). https://doi.org/10.3402/edui.v6.25957
Haglund, B. (2015b). Pupil's opportunities to influence activities: a study of everyday practice at a Swedish leisure-time centre. Early Child Development and Care, 185(10), 1556-1568, DOI:
10.1080/03004430.2015.1009908
Halldén, G (2003). Barnperspektiv som ideologiskt och/eller metodologiskt begrepp. Pedagogisk Forskning i Sverige, 12, 12-23.
Haudrup Christensen, P. (2004). Children’s participation in ethnografic research. Issues of power and representation. Children and Society 18(2), 165–76.
Hjalmarsson, M. (2018). The Presence of Pedagogy and Care in Leisure-time Centres’ Local Documents: Leisure-time Teachers’ Documented Reflections. Australian Journal of Early Childhood, 43(4), 57–63. https://doi.org/10.23965/AJEC.43.4.07
Holmberg, L., & Börjesson, M. (2015). Ideological dilemmas in leisure-time centers: The Swedish schools inspectorate and the concept of meaningfulness. Nordic Studies in Education, 35(3-4), 313-331.
Jensen, M. (2011). Informellt lärande i fritidshemmet. I A. Klerfelt., & B. Haglund (Red.), Fritidspedagogik – fritidshemmets teorier och praktiker (ss. 95-114). (1 uppl.) Stockholm: Liber.
34
Klerfelt, A. (2017). To author yourself: Teachers in Swedish school-age educare centres describe their professional identity. International Journal for Research on Extended Education, 2, 133-149.
Klerfelt, A., & Haglund, B. (2011). Samtalspromenader – barns berättelser om meningen med fritids. I A. Klerfelt., & B. Haglund (Red.), Fritidspedagogik – fritidshemmets teorier och praktiker (ss. 155-181). Stockholm: Liber.
Klerfelt, A., & Ljusberg, A.L. (2018). Elicting Concepts in the fields of extended education – A Swedish Provoke. IJREE –International Journal for research on extended eduction, vol. 6, Issue 2-2018,122-131. https://doi.org/10.3224/ijree.v6i2.03
Kullberg, B. (2014). Etnografi i klassrummet (3. uppl). Lund: Studentlitteratur.
Lalander, P. (2015). Observationer och etnografier. I G. Ahrne., & P. Svensson (Red.), Handbok i kvalitativa metoder (ss. 93-112). (2 uppl.) Stockholm: Liber.
Lamont, M. & Swidler, A. (2014). Methodological pluralism and the Possibilities and Limits of Interviewing. Qualitative Sociology,37, 153–171. DOI 10.1007/s11133-014-9274-z
Linell, P. (2003). Dialogical tensions: on Rommetveitian themes of minds, meanings, monologues and languages. Mind, Culture & Activity, 10, 219-229.
Lövgren, S. (2002). Att skapa ett framtidens folk: governmentality och miljödiskurs i modern svensk bostadspolitik: miljonprogramsområdet Navestad. Linköping: Linköping universitet.
Pihlgren, A.S. (2017). Fritidshemmets mål och resultat att planera och utvärdera. Lund: Studentlitteratur. Skolverket (2014). Skolverkets allmänna råd med kommentarer – Fritidshem. Stockholm: Skolverket. Skolverket (2019a). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 (Reviderad 2019). Stockholm: Skolverket.
Skolverket (2019b, 1 juli). Aktuella regeländringar. Skolverket. Hämtad från: https://www.skolverket.se/regler-och-ansvar/aktuella-regelandringar/lagandring
Skolinspektionen (2018). Undervisning i fritidshemmet inom områdena språk och kommunikation samt natur och samhälle.
Sommer, D., Pramling Samuelsson, I., & Hundeide, K. (2013). Early childhood care and education: A child perspective paradigm. European Early Childhood Education Research Journal, 21, 459–475.
Sverige (2013). Skollagen (2010:800): med Lagen om införande av skollagen (2010:801). (3 uppl.) Stockholm: Norstedts juridik.
Van Laere, K., Peeters, J., & Vandenbroeck, M. (2012). The education and care divide: The role of the early childhood workforce in 15 European countries. European Journal of Education, 47(4), 527-541.
Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Vetenskapsrådet (2017). God forskningssed. (Reviderad utgåva). Stockholm: Vetenskapsrådet. Vygotskij, L.S. (2001). Tänkande och språk. Göteborg: Daidalos.
Warin, J. (2014). The status of care: linking ‘educare’ and gender. The Journal of Gender Studies., 23(1), 93– 106.
35
Bilagor
Bilaga 1: De skriftliga intervjufrågorna
1. Bakgrundsinformation (ålder, antal år i yrket och eventuell utbildning, skola du arbetar på) 2. Hur tolkar du begreppet meningsfull fritid inom ramen för ditt yrke?
3.Ge exempel på meningsfulla aktiviteter för eleverna i fritidshemmet 4. Varför anser du att just dessa aktiviteter är meningsfulla?
5. Hur planerar du dessa aktiviteter och vilket syfte har du med dessa aktiviteter? 6. Beskriv platser där du upplever att meningsfulla aktiviteter sker på er skola.
7. Kan du ge exempel på vad som sker på dessa platser som du upplever som meningsfullt för eleverna?
36 Bilaga 2: Observationsschema