Vidare forskning

I dokument En metasyntes om flerspråkighet i en digital omvärld. (sidor 40-46)

Det krävs vidare forskning om hur yngre barn kan utveckla alla sina språkliga förmågor där det fokuseras på aktiviteter och kommunikation istället för på det enskilda barnets språk. Vi har valt att undersöka digital teknologi som verktyg för barnet att utveckla alla sina språkliga förmågor med, på grund av dess möjlighet att kunna kommunicera med många olika semiotiska tecken.

I vidare forskning väcks frågan om materialitetens betydelse för flerspråkighet där både barnen och de digitala verktygen har en agentisk kraft att kunna förändra varandra. Resultatet visar att de digitala verktygen kan ge barnen en förståelse som ett multipelt subjekt genom att göra sig själva och andra synliga i sina olika positioneringar, språk och diskurser där det multimodala meningsskapandet gör detta möjligt. Genom det neomaterialistiska perspektivet är all materia agentisk och även det icke mänskliga har en produktiv kraft (Barad 2007, s. 137). Utifrån detta är det intressant att studera vilket samhandlande som uppstår mellan barnens kroppar, olika teckensystem och de digitala verktygen för att undersöka vilka diskurser om flerspråkighet detta samhandlande producerar?

Diskussionen tar upp frågan om pedagogernas skyldighet att tolka och omsätta läroplanen, Lpfö 18 (2018, s. 2), värden som ligger i en kulturell mångfald och främja barnens förståelse för olika språk och kulturer. Utifrån ett mångfaldsperspektiv blir det då intressant att studera hur områden i icke socioekonomiskt utsatta områden arbetar med flerspråkighet. Detta för att få syn på vilka diskurser om flerspråkighet som är normativa i sådana områden.

I en dekonstruktiv praktik med digitala verktyg kan barn i ett multimodalt meningsskapande få möjlighet att göra sig själva och andra synliga i sina olika positioneringar, språk och diskurser utan att vara beroende av majoritetsspråket. Detta kan förhoppningsvis bidra till en förändrad syn på flerspråkighet, där särskiljande och underminerande idéer om vi och dem kan suddas ut.

Referenser

Ahrne, G. & Svensson, P. (2015). Kvalitativa metoder i samhällsvetenskapen. I Ahrne, G. & Svensson, P. (red.) Handbok i kvalitativa metoder. 2. uppl., Stockholm: Liber, ss. 8–16.

Akhter, P. (2016). A young child’s intergenerational practices hrough the use of visual screen-based multimodal communication to acquire Qur’anic literacy. Language and education, 30(6), ss. 500-518. https://doi.org/10.1080/09500782.2016.1141935

Barad, K. (2003). Posthumanist Performativity: Toward an Understanding of How Matter Comes to Matter. Signs, 28(3), ss. 801-831.

https://www.uio.no/studier/emner/sv/sai/SOSANT4400/v14/pensumliste/barad_posthumanist-performativity.pdf

Barad, K. (2007). Meeting the universe halfway: Quantum Physics and the Entanglement of Matter and

Meaning. Durham: Duke University Press.

https://ebookcentral-proquest-com.ezp.sub.su.se/lib/sub/detail.action?docID=1169310

Bergstedt, B. (2006). Konsten att lära av det främmande- ett poststrukturalistiskt perspektiv. I Lorentz, H. & Bergstedt B. (red.). Interkulturella perspektiv. Pedagogik i mångkulturella lärandemiljöer. Lund: Studentlitteratur AB, ss. 237–270.

Björklund, E. (2008). Att erövra litteracitet. Små barns kommunikativa möten med berättande, bilder,

text och tecken i förskolan. Diss. Göteborg: Göteborgs universitet.

https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/18674/1/gupea_2077_18674_1.pdf?q=aatt

Björkman, L. (2010). En skola i frihet-med “misstagens” hjälp. I Bromseth, J. & Darj, F. (red).

Normkritisk pedagogik. Makt, lärande och strategier för förändring. Uppsala: Uppsala Universitet.

Dahlberg, G., Moss, P. & Pence, A. (2009). Från kvalitet till meningsskapande. Postmoderna

perspektiv - exemplet förskolan. Stockholm: Stockholms Universitet.

Darvishpour, M. & Westin, C. (2008). Maktperspektiv på etniska relationer. I Darvishpour, M. & Westin, C. (red.) Migration och etnicitet. Perspektiv på ett mångkulturellt Sverige. 2. uppl., Lund: Studentlitteratur AB, ss. 15–44.

Davies, B. & Harré, R. (1990). Positioning: The Discursive Production of Selves. Journal for the

Eriksson Barajas, K., Forsberg, C. & Wengström, Y. (2013). Systematiska litteraturstudier i

utbildningsvetenskap. Stockholm: Natur & Kultur.

Erwin, E. J., Brotherson, M. J. & Summers, J. A. (2011). Understanding qualitative metasynthesis: Issues and opportunities in early childhood intervention research. Journal of Early Intervention, 33(3), ss. 186–200. https://doi.org/10.1177%2F1053815111425493

Fejes, A. & Thornberg, R. (2015). Kvalitativ forskning och kvalitativ analys. I Fejes, A. & Thornberg, R. (red.) Handbok i kvalitativ analys. 2. uppl., Stockholm: Liber, ss. 16–43.

Foucault, M. (1971/1993). Diskursens ordning. Stockholm: Brutus Östlings Bokförlag Symposion. [Ursprunglig titel: L’ordre du discours].

García, O. & Wei, L (2014/2017). Translanguaging flerspråkighet som resurs i lärandet. Stockholm: Natur & Kultur. [Ursprunglig titel: Translanguaging: Language, bilingualism and education]. Gillen, J. & Hall, N. (2013). The Emergence of Early Childhood Literacy. I Larson, J. & Marsh, J. (red).

Handbook of Early Childhood Literacy. London: Sage, ss.3-17.

http://dx.doi.org.ezp.sub.su.se/10.4135/9781446247518.n1

Herz, M. & Johansson, T. (2013). Poststrukturalism- metodologi, teori, kritik. Stockholm: Liber. Kelly, C. (2012). The Cafeteria as Contact Zone: Developing a multicultural perspective through

multilingual and multimodal literacies. Journal of Adolescent & Adult Literacy, 56(4), ss. 301-310. https://www.jstor.org/stable/2336770

Kjällander, S. & Moinian, F. (2014). Digital tablets and applications in preschool – preschoolers’ creative transformation of didactic design. Designs for learning, 7(1), ss. 8-34.

http://dx.doi.org/10.2478/dfl-2014-0009

Kress, G. (1997). Before writing rethinking the paths to literacy. London: Routledge.

Lagercrantz, H. (2013). Mycket tid framför skärm splittrar barns liv. Övervikt, koncentrationsproblem, hämmad språkutveckling etc kan bli följden. Läkartidningen, 8 januari.

http://www.lakartidningen.se/Functions/OldArticleView.aspx?articleId=19078

Leijon, M. & Lindstrand, F. (2012). Socialsemiotik och design för lärande. Två multimodala teorier om lärande, representation och teckenskapande. Pedagogisk forskning i Sverige, 17(3-4), ss. 171-192. http://muep.mau.se/handle/2043/18778

Lenz Taguchi, H. (2007). Deconstructing and Transgressing the Theory - Practise Dichotomy in Swedish Early Childhood Education. Educational Philosophy and Theory, 39(3), ss. 275-290. https://doi.org/10.1111/j.1469-5812.2007.00324.x

Lenz Taguchi, H. (2009). Vad kan ”återkomsten av det materiella” göra för feministisk pedagogik.

Tidskrift för genusvetenskap, (1), ss. 83-86.

https://muep.mau.se/bitstream/handle/2043/9598/tgv%201.09%205.pdf?sequence=1&isAllowed=y Lenz Taguchi, H. (2014). In på bara benet- en introduktion till feministisk poststrukturalism och

subjektivitetsteori. 2.uppl., Malmö: Gleerups Utbildning.

Lenz Taguchi, H. (2015). Betydelsen av materialitet i barns lärande och subjektskapande:

Neomaterialism – en ny transdisciplinär forskningsfåra. I Engdahl, I. & Ärlemalm-Hagsér, E. (red.)

Att bli förskollärare. Mångfacetterad komplexitet. Stockholm: Liber.

Lotherington, H., Holland, M., Sotoudeh, S. & Zentena, M. (2008). Project-based community language learning: three narratives of multilingual story-telling in early childhood education. The Canadian

Modern Language Review/La Revue canadienne des langues vivantes, 65(1), ss. 124-145.

https://www.researchgate.net/publication/240804569_ProjectBased_Community_Language_Learnin g_Three_Narratives_of_Multilingual_Storytelling_in_Early_Childhood_Education

Lpfö (2018). Läroplan för förskolan Lpfö 18. Stockholm: Skolverket.

Marsh, J. (2006). Emergent media literacy: digital animation in early childhood. Language and

education, 20(6), ss. 493-506. https://doi.org/10.2167/le660.0

Moinian, F. Kjällander, S & Dorls, P. (2016). Mother tongue language teaching with digital tablets in early childhood education: A question of social inclusion and equity. He Kupu: The world [1179-6812], 4(3), ss. 19-29. http://uu.diva-portal.org/smash/get/diva2:1182345/FULLTEXT02.pdf Nielsen, M. (2018). Barns och lärares aktiviteter med datorplattor och appar i förskolan. Diss.

Göteborg: Göteborgs Universitet. http://hdl.handle.net/2077/57483

Noblit, G W. & Hare, D. (1988). Meta-ethnography. Thousand Oaks: SAGE Publications, Inc. http://dx.doi.org/10.4135/9781412985000

Norton, B. (2014). Introduction: The Millennium Development Goals and multilingual literacy in African communities. Journal of Multilingual and Multicultural Development, 35(7), ss. 633-645. https://doi.org/10.1080/01434632.2014.908887

Olsson, L M., Dahlberg, G., Theorell, E. (2016). Displacing identity - placing aesthetics: early childhood literacy in a globalized world. Discourse studies in the cultural politics of education, 37(5), ss. 717-738. https://doi.org/10.1080/01596306.2015.1075711

Palmer, A. (2011). Hur man blir matematisk? Att skapa nya relationer till matematik och genus i

arbetet med yngre barn. Stockholm: Liber AB.

Razfar, A. & Yang, E. (2010). Digital, Hybrid, & Multilingual Literacies in Early Childhood. Language

Arts, 88(2), ss. 114-124. URL: https://www.jstor.org/stable/41804239

Sandelowski, M., Docherty, S. & Emden, C. (1997). Focus on Qualitative Metasynthesis: Issues and Techniques. Research in nursing and health, 20(4), ss. 365-371.

https://doi-org.ezp.sub.su.se/10.1002/(SICI)1098-240X(199708)20:4%3C365::AID-NUR9%3E3.0.CO;2-E

Skolverket (2013). Flera språk i förskolan- teori och praktik. Stockholm: Skolverket.

Song Kim, M. (2016). Uncovering one trilingual child’s multi-literacies development across informal and formal learning contexts. European Early Childhood Education Research Journal, 24(3), ss. 414-438. https://doi.org/10.1080/1350293X.2016.1164407

Statens Medieråd. (2017). Småungar och medier. Stockholm: Statens Medieråd.

Svensson, P. & Ahrne, G. (2015). Att designa ett kvalitativt forskningsprojekt. I Ahrne, G. & Svensson, P. (red.) Handbok i kvalitativa metoder. 2.uppl., Stockholm: Liber, ss. 17-31.

Vetenskapsrådet (2017). God forskningssed. Stockholm: Vetenskapsrådet. https://publikationer.vr.se/produkt/god-forskningssed/

Von Brömssen, K. (2006). Identiteter i spel- den mångkulturella skola och nya etniciteter. I Lorentz, H. & Bergstedt, B. (red.) Interkulturella perspektiv. Pedagogik i mångkulturella lärandemiljöer. Lund: Studentlitteratur AB, ss. 41-70.

Walsh, D. & Downe, S. (2005). Meta-synthesis method for qualitative research: a literature review.

Journal of Advanced Nursing, 50(2), ss. 204-211. https://doi.org/10.1111/j.1365-2648.2005.03380.x

Wells Rowe, D. & Miller, M E. (2016). Designing for diverse classrooms: Using iPads and digital cameras to compose eBooks with emergent bilingual/ biliterate four-year-olds. Journal of Early

Childhood Literacy, 16(4), ss. 425-472. https://doi.org/10.1177%2F1468798415593622

Yamada-Rice, D. (2010). Beyond words: An enquiry into children’s home visual communication practices. Journal of Early Childhood Literacy, 10(3), ss. 341–363.

Zimmer, L. (2006). Qualitative meta-synthesis: a question of dialoguing with texts. Journal of Advanced

Nursing, 53(3), ss. 311-318. https://doi.org/10.1111/j.1365-2648.2006.03721.x

Stockholms universitet/Stockholm University SE-106 91 Stockholm

Telefon/Phone: 08 – 16 20 00 www.su.se

I dokument En metasyntes om flerspråkighet i en digital omvärld. (sidor 40-46)