Vidare forskning

Resultatet visar även på att många ungdomar upplever suicidtankar men att detta skulle kunna tänkas förhindras i ett tidigare skede än hos BUP. Detta innebär att resultatet blir av vikt för oss som blivande socialpedagoger då det kan öppna upp för vidare forskning. Vilken kan belysa utvecklingen av nya yrkesroller inom flera verksamheter inom exempelvis skolan. Studiens resultat visar på att ungdomar som upplever utanförskap eller som inte klarar av kraven som ställs i skolan, har en större risk att begå suicidium. Därför vore det av vikt att nya yrkesroller framkommer som kan se dessa ungdomar och kan fånga upp dem innan det går för långt. Detta skulle dessutom sänka trycket på BUP som kämpar med att klara av Sveriges vårdgaranti vilket förmodligen även skulle öka kvalitén på den hjälp som finns att tillgå.

Även förberedelsenivån hos de professioner som arbetar närmst ungdomen skulle kunna utvecklas. Genom vidare forskning skulle det kunnas ta fram innehåll och information som räcker till en ny kurs, eller nytt innehåll hos en redan befintlig kurs, hos de professioner som skulle kunna tänkas arbeta med suicidala individer, såsom psykologer, sjuksköterskor, socialpedagoger, undersköterskor, läkare. En av respondenterna i studien belyste vikten av att inte fråga något man inte är redo att få svar på. Detta skulle kunna vara av vikt att innefattas i dessa utbildningar.

REFERENSER

Abraham, Z. K., & Sher, L. (2017). Adolescent suicide as a global public health issue. International Journal of Adolescent Medicine and Health,

DOI: http://dx.doi.org.proxy.lnu.se/10.1515/ijamh-2017-0036. Hämtad: 2018-01-30.

Andresen, R., (2002). Sociala nätverk, grupper och organisationer. Praktiskt arbete och teoretisk reflexion.

Stockholm: Natur och Kultur.

Antonovsky, A. (1987). Hälsans mysterium. Stockholm: Natur och kultur.

Beskow, J., (2000). Självmord och självmordsprevention - om livsavgörande ögonblick. Lund: Studentlitteratur.

Beskow, J., (2013). Suicidalitet - som problemlösning, olyckshändelse och trauma. Lund: Studentlitteratur.

Björkenstam, C., Kosidou, K., & Björkenstam, E. (2017). Childhood adversity and risk of suicide: Cohort study of 548 721 adolescents and young adults in sweden. BMJ: British Medical Journal, 357, 7.

DOI:http://proxy.lnu.se/login?url=https://search.proquest.com/docview/1903675913?ac countid=14827.

Hämtad: 2018-01-30.

Brinkman, S. & Kvale, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur AB.

Bryman, A., (2011). Samhällsvetenskapliga metoder 2:a upplagan. Malmö: Liber.

Cheung, A. H., & Dewa, C. S. (2007). Mental health service use among adolescents and young adults with major depressive disorder and suicidality. The Canadian Journal of Psychiatry/La Revue Canadienne De Psychiatrie, 52(4), 228-232.

DOI:

http://proxy.lnu.se/login?url=https://search-proquestcom.proxy.lnu.se/docview/621794884?accountid=14827 Hämtad: 2018-02-10.

Diamond, G. S., Herres, J. L., Ewing, E. S., Atte, T. O., Scott, S. W., Wintersteen, M. B., & Gallop, R. J. (2017). Comprehensive screening for suicide risk in primary care. American Journal of Preventive Medicine, 53(1), 48-54. http://dx.doi.org.proxy.lnu.se/10.1016/j.amepre.2017.02.020 Retrieved from

http://proxy.lnu.se/login?url=https://search-proquest-com.proxy.lnu.se/docview/1979166406?accountid=14827 Hämtad: 2018-0

39 Folkhälsomyndigheten. (2016). Risk och Skyddsfaktorer.

DOI: https://www.folkhalsomyndigheten.se/livsvillkor-levnadsvanor/alkohol-narkotika-

dopning-tobak-och-spel-andts/narkotika-och-halsofarliga-varor/forebyggande-arbete/risk-och-skyddsfaktorer/ Hämtad: 2018-01-30.

Glant, H., (2013). Ny i psykiatrin. Våra vanligaste psykiska sjukdomar; bemötande, behandling, anhörigperspektiv.

Stockholm: Författaren och Gothia Fortbildning AB.

Goldston, D. B., Erkanli, A., Daniel, S. S., Heilbron, N., Weller, B. E., & Doyle, O. (2016). Developmental trajectories of suicidal thoughts and behaviors from

adolescence through adulthood. Journal of the American Academy of Child and Adolescent Psychiatry, 55(5), 400-407.e1.

DOI: http://dx.doi.org.proxy.lnu.se/10.1016/j.jaac.2016.02.010 Hämtad: 2018-01-30.

Holm, H., Sahlin, N-E., (2009). Regeringens nollvision för självmord kan få motsatt effekt., Läkartidningen Nr. 17 2009 volym 106.

DOI: https://web-retriever-info-com.proxy.lnu.se/services/archive/displayPDF?method=&pdfUrl=%2FproxyTest%2F% 3Fid%3D057271200904220jjEVM0bHVmt4rtRTP2KF7TF10000101091q%26x%3D4 9a8798d04ed278b908cd3d5e68345bc&documentId=057271200904220jjEVM0bHVmt 4rtRTP2KF7TF100001010a1q&serviceId=2 Hämtad: 2018-01-30.

Joiner, T. E., Pfaff, J. J., & Acres, J. G. (2002). A brief screening tool for suicidal symptoms in adolescents and young adults in general health settings: Reliability and validity data from the australian national general practice youth suicide prevention project. Behaviour Research and Therapy, 40(4), 471-481.

DOI: http://proxy.lnu.se/login?url=https://search-proquest-com.proxy.lnu.se/docview/71669167?accountid=14827 Hämtad: 2018-01-30.

Karolinska Institutet., (2015). Fakta om självmord. DOI: https://ki.se/forskning/fakta-om-sjalvmord Hämtad: 2018-02-04.

Nationellt centrum för suicidforskning och prevention av psykisk ohälsa (NASP) & Svenska barn- och ungdomspsykiatriska föreningen (sfbup.se)., (2017). Nationella riktlinjer för vård och behandling av suicidala ungdomar och deras familjer. DOI: http://www.sfbup.se/wp-content/uploads/2017/01/SuicidalaUngdomar.pdf Hämtad: 2018-02-19.

Nyberg, U-K., (2013). Konsten att rädda liv - om att förebygga självmord. Stockholm: Natur & Kultur.

Nyberg, U-K., (2018). Suicidprevention i praktiken. Stockholm: Natur & Kultur.

Ougrin, D., Tranah, T., Stahl, D., Moran, P., & Asarnow, J. R. (2015). Therapeutic interventions for suicide attempts and self-harm in adolescents: Systematic review and meta-analysis. Journal of the American Academy of Child & Adolescent Psychiatry, 54(2), 97-107.

DOI: http://dx.doi.org.proxy.lnu.se/10.1016/j.jaac.2014.10.009 Hämtad: 2018-01-30.

Patel, R., Davidson, B., (2011). Forskningsmetodikens grunder. Att planera genomföra och rapportera en undersökning.

Lund: Studentlitteratur AB.

Reynolds, W. M., & Mazza, J. J. (1994). Suicide and suicidal behaviors in children and adolescents. In W. M. Reynolds, & H. F. Johnston (Eds.), Handbook of depression in children and adolescents; handbook of depression in children and adolescents (pp. 525-580, Chapter xv, 616 Pages) Plenum Press, New York, NY.

DOI: http://dx.doi.org/10.1007/978-1-4899-1510-8_24 Hämtad: 2018-02-03.

Riksdagsförvaltningen., (2018) Förordning (2010:349) om vårdgaranti. Hämtad: 2018-02-21

DOI: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/forordning-2010349-om-vardgaranti_sfs-2010-349 Hämtad: 2018-02-10.

Schmidt, R. C. (2016). Mental Health Practitioners’ Perceived Levels of Preparedness Levels of Confidence and Methods Used in the Assessment of Youth Suicide Risk. In The Professional Counselor Volume 6, Issue 1, Pages 76 88

DOI: http://tpcjournal.nbcc.org © 2016 NBCC, Inc. and Affiliates DOI: https://files.eric.ed.gov/fulltext/EJ1109929.pdf

Hämtad: 2018-01-30. SFBUP., (2017) Deplyftet

DOI: http://www.sfbup.se/deplyftet/ Hämtad 2018-02-07.

Socialstyrelsen., (2017) Patientsäkerhet - Suicid.

DOI: https://patientsakerhet.socialstyrelsen.se/risker/vardskadeomraden/suicid Hämtad: 2018-02-04.

Socialstyrelsen., (2017). Utvecklingen av psykisk ohälsa hos barn och unga vuxna. DOI: http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/20785/2017-12-29.pdf

41 Statens folkhälsoinstitut., (2008) Vem får man vara i vårt samhälle? Om transpersoners psykosociala situation och psykisk hälsa.

DOI:https://www.folkhalsomyndigheten.se/contentassets/1e20b47490024f679fffe24ce3 f8c7c5/r200825_vem_far_man_vara0810.pdf

Hämtad: 2018-01-30.

Thurén, T., (2007). Vetenskapsteori för nybörjare. Uppl 2. Stockholm: Liber AB.

von Knorring, A-L., (2012). Psykisk ohälsa hos barn och ungdomar. Lund: Studentlitteratur AB.

von Wright, M., (2000). Vad eller vem? En pedagogisk rekonstruktion av G H Meads teori om människors intersubjektivitet.

Bilaga

Bilaga I Intervjuguide

1 a) Hur kommer de ungdomar som vill ha hjälp hos er i kontakt mer mottagningen? b) Hur prioriteras samtalen?

c) Finns det någon speciell väntelista, kötid, akuttider?

2 Hur ser ett första möte ut hos dig?

3 a) Berätta hur ni arbetar med suicidbedömning?

b) Finns det någon speciell mall/formulär ni använder? Tex Suicidal Intent Scale (SIS) c) Vilken utbildning har ni som arbetar på mottagningen?

4 a) Hur anser du att du arbetar med ungdomar som upplever suicidtankar? b) Berätta hur ni motverkar dessa tankar och vilken form av stöd ni ger stöd till ungdomen.

5 Berätta hur du, i din behandlarroll, avväger om en ungdom är suicidal?

6 a) Lägger ungdomen ut antydningar, som skulle kunna betraktas som ett rop på hjälp, till dig som samtalsledare?

b) Vart ligger möjligheten respektive svårigheten i att fånga upp dessa trådar?

7 a) Hur känner man igen de första tecknen på suicidtankar?

b) Berätta om svårigheten med att känna igen dessa specifika tecken?

8 Vilka risk- och skyddsfaktorer anser du vara bidragande faktorer till att ungdomen hamnar på BUP?