I det inledande stadiet av vår litteratursökning fann vi att forskningsområdet om minoritetsspråk ur ett internationellt perspektiv generellt är relativt litet. Den svenska
forskningskontexten om minoritetsspråk är ännu mindre. Vi skulle därför gärna se mer svensk forskning överlag, i synnerhet forskning om den svenska majoritetens attityder till de
nationella minoritetsspråken och hur dessa attityder påverkar språkbevarandet. Vidare vore det fördelaktigt med en didaktisk forskning om hur undervisning om de nationella
minoritetsspråken ska behandlas i den svenska skolan och i svenskundervisningen. Ur ett svenskt perspektiv är forskningsunderlaget om den språkliga situationen för romani chib, jiddisch och meänkieli litet. Därför skulle vi gärna se vidare forskning om hur dessa språk behandlas i samhället och i skolan.
Litteratur
Albury, Nathan John (2015). ”Your language or ours? Inclusion and exclusion of non-indigenous majorities in Māori and Sámi language revitalization policy”. I : Current issues of language
planning nr. 16(3). s. 315-334.
Albury, Nathan John (2018). “If we lose their language we lose our history’: Knowledge and disposition in Maori language acquisition policy.” I: Journal of language, identity and
education” nr. 17(2). s. 69-84.
Cabau, Béatrice (2014). ”Minority language education policy and planning in Sweden”. I :
Current issues in language planning nr. 15 (4). s. 409-425.
de Bres, Julia (2008). ”Planning for tolerability in New Zealand, Wales and Catalonia”. I :
Current issues in language planning nr. 9(4). s. 464-482.
Ehrnebo, Paula (2003). ”Finska”. I: Svenska språknämnden, Sveriges officiella minoritetsspråk:
Finska, meänkieli, samiska, romani,jiddisch och teckenspråk - En kort presentation. s. 11-20.
Europeiska rådet (2018). State parties to the Framework Convention for the Protection of
National Minorities. https://www.coe.int/en/web/minorities/etats-partie?desktop=false (2018-
05-10).
Europeiska rådets ramkonvention 1995/157 av den 2 februari 1995 för skydd av nationella minoriteter (ETS No.157). s. 1-4.
Europeiska rådets rådgivande kommitté för ramkonventionen om skydd för nationella minoriteter (2017). ”Fjärde yttrande om Sverige från den 22 juni 2017”.
(ACFC/OP/IV(2017)004).
Europeiska rådets stadga 1992/148 av den 5 november 1992 om landsdels- eller minoritetsspråk. (ETS No.148) s. 1-6.
Fishman, Joshua A. (1991). Reversing language shift: theoretical and empirical foundations of
assistance to threatened languages. Multilingual Matters. s. 15-24.
Fraurud, Kari (2003). ”Romani”. I: Svenska språknämnden, Sveriges officiella minoritetsspråk:
Finska, meänkieli, samiska, romani,jiddisch och teckenspråk - En kort presentation. s. 37-45.
Grin, François (2005). “Linguistic human rights as a source of policy guidelines: A critical assessment”. I : Journal of Sociolinguistics, nr. 9 (13). s. 448-460.
Hyltenstam, Kenneth (1999a). ”Inledning:Ideologi, politik och minoritetsspråk”. I: Hyltenstam, Kenneth (red.). Sveriges sju inhemska språk - ett minoritetsspråksperspektiv. Studentlitteratur. s. 11-38.
Hyltenstam, Kenneth (1999b). ”Begreppen språk och dialekt- om meänkielis utveckling till eget språk”. I: Hyltenstam, Kenneth (red.). Sveriges sju inhemska språk - ett
minoritetsspråksperspektiv. Studentlitteratur. s. 98-134.
Hyltentam, Kenneth, Stroud, Christopher & Svonni, Mikael (1999). ”Språkbyte, språkbevarande, revitalisering. Samiskans ställning i svenska Sápmi”. I: Hyltenstam, Kenneth (red.). Sveriges
sju inhemska språk - ett minoritetsspråksperspektiv. Studentlitteratur. s. 41-93.
Jiddischförbundet (2018). Detta är jiddischförbundet. http://www.jiddischforbundet.se/om- jiddischfoerbundet/detta-aer-jiddischfoerbundet (2018-05-17).
Jonsson, Carla (2010). ”Språkpolitik- Från EU till klassrummet”. I: Andersson, Lars-Gunnar, Josephson, Olle, Lindberg, Inger & Thelander, Mats (red.) Språkvård och språkpolitik-
Svenska språknämndens forskningskonferens i Saltsjöbaden 2008. Nordstedts. s. 213-232.
Josephson, Olle (2013) “Ju”- Ifrågasätta självklarheter om svenskan, engelskan och alla andra
språk. Studentlitteratur. s. 142-143.
Kommitédirektiv Europarådets konvention om regionala språk och minoritetsspråk (1997).
Minoritetspråkskommiténs betänkande (SOU 1997:192). Stockholm: Jordbruksdepartementet.
Kukkonen, Pirjo (2003). ”Mitt språk mitt liv mitt allt – språkspel och identitet”. I: TijdSchrift
voor Skandinavistiek nr. 24(1). s. 7-21.
Lindberg, Inger (2009). “I det nya mångspråkiga Sverige”. I: Utbildning & demokrati nr. 18 (2). s. 9-37
May, Stephen (2000). ”Uncommon languages:The challenges and possibilities of Minority Languages Rights”. I : Journal of Multilingual and Multicultural Development nr. 21 (5). s. 366-385.
May, Stephen (2003). Rearticulating the Case for Minority Language Rights. I: Current issues in
language planning nr. 4(2). s. 95-125.
McCarty, Teresa L., Romero-Little, Mary Eunice, Warhol, Lisa & Zepeda, Ofelia (2011). ”Critical ethnography and indigenous language survival:Some new directions in language policy research and praxis”. I: McCarty, Theresa L. (red.) Ethnography and language policy. Routledge. s. 31-51.
Nieminen Mänty, Nadja & Börjesson, Mats (2013). ”Identitetens språk - Styrningsdilemman i minoritetspolitik”. I: RIG nr. 3. Svenska teknologföreningens förlag. s. 149-163.
Pikkarainen, Heidi & Brodin, Björn (2008). Diskrimineringen av nationella minoriteter inom
utbildningsväsendet. Stockholm: Diskrimineringsombudsmannen.
https://www.do.se/globalassets/publikationer/rapport-nationella-minoriteter- utbildningsvasendet.pdf
Rodell Olgaç, Christina (2005). Den romska minoriteten i majoritetssamhällets skola – från hot
till möjlighet. HLS förlag. s. 111-118.
Samiskt språkcentrum (2018). Samiskt språkcentrum. https://www.sametinget.se/sprakcentrum (2018-05-17).
SFS 2009:600. Språklag. Stockholm: Kulturdepartementet
SFS 2009:724. Lag om nationella minoriteter och minoritetsspråk. Stockholm: Kulturdepartementet
Skolverket (2011a). Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för
gymnasieskola 2011. www.skolverket.se
Skolverket (2011b). Läroplan för grundskolan samt för förskoleklassen och fritidshemmet. www.skolverket.se
Skolverket (2006). Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och
fritidshemmet Lpo 94. www.skolverket.se
Sverigefinska ungdomsförbundet (2018). Politiskt program. https://ungfin.se/sv/om- oss/politiskt-program/ (2018-05-17).
Svonni, Mikael (2003). ”Samiska”.I: Svenska språknämnden, Sveriges officiella minoritetsspråk:
Finska, meänkieli, samiska, romani,jiddisch och teckenspråk - En kort presentation. s. 31-36.
Sznajderman-Rytz, Susanne (2003). ”Jiddisch”. I: Svenska språknämnden, Sveriges officiella
minoritetsspråk: Finska, meänkieli, samiska, romani,jiddisch och teckenspråk - En kort presentation. s. 46-55.
Sznajderman-Rytz, Susanne (2007). Jiddisch – språk utan land med hemvist i Sverige. Åtgärder
för att stärka och utveckla jiddisch år 2007. Judiska Centralrådet i Sverige. s. 4-14.
UNESCO (2018). UNESCO Atlas of the World's Languages in Danger.
http://www.unesco.org/languages-atlas/index.php?hl=en&page=atlasmap (2018-05-14). Utredningen om en stärkt minoritetspolitik (2017). Nästa steg? Förslag för en stärkt
minoritetspolitik (SOU 2017:60). Stockholm: Kulturdepartementet.
Vounokari, Kaisa & Lindbäck, Anneli (2017). Regeringens utredare föreslår ändringar i
minoritetsundervisningen i skolorna.
https://sverigesradio.se/sida/gruppsida.aspx?programid=185&grupp=23888&artikel=6689581 (2018-05-16).
Wande, Ehrling (2003). ”Meänkieli”. I: Svenska språknämnden, Sveriges officiella
minoritetsspråk: Finska, meänkieli, samiska, romani,jiddisch och teckenspråk - En kort presentation. s. 21-30.