Detta arbete har belyst endast få faktorer på samhällsstrukturens upprätthållande av makt mellan djur och människa genom skolan. Det finns många fler möjligheter till vidare forskning som behandlar skolans relation till djuret. Ett förslag är att utföra fältstudier och undersöka hur lärare undervisar om mjölkproduktion i klassrummet. I denna uppsats har man sett en koppling mellan: kunskapsbrist, tid som krävs att behandla området, tillgång till objektivt material, samt hur man förhåller sig till djuretiska ställningstaganden. En framtida studie kan innebära en kvalitativ undersökning där forskaren observerar en lärare undervisa om mjölkproduktion m.h.a. material från ett mejeriföretag och en annan lärare som undervisar m.h.a. material från en utomstående källa kan bidra till djupare insikter. Dessutom kan en tredje lärare även använda ett djuretisk förhållningssätt som ett arbetsmoment i klassrummet för att träna på argumentera, beskriva och redogöra sina personliga ställningstaganden och se hur det bidrar till vilka källor man använder. Framtida studier bör även fokusera på enstaka årskurser och jämförelser bör ske inom dessa för att få en klarare bild. Det är för att kursplanerna skiljer sig mellan förskoleklass upp till årskurs tre, från årskurs 4 till 6 och från årskurs 7 till 9:an (Skolverket, 2017). Ett annat alternativ är att följa flera klasser från tidigare årskurser upp till 9:an för att jämföra progressionen i t.ex. hur eleverna utvecklar förmågorna att argumentera, kritisk granska källor och resonera kring djuretiska perspektivet.
Arbetets resultat gav mig insikter och information kring etikens roll i skolan, vilket är över förväntan. Det har varit en givande studie och jag ser fram emot att läsa framtida studier som behandlar problematisering av djurhållning i skolan. Dessutom är det en förhoppning att en studie som denna inspirerar och berör andra aktörer att lyfta diskussioner kring animalieindustrin till ytan – vare sig det handlar om kött-, fågel-, ägg- eller mjölkindustrin. Det ska framför allt reflekteras och diskuteras i skolans verksamhet. Vi lever inte i ett statiskt samhälle och alla våra val är på något vis påverkade av historiska och kulturella sammanhang. Jag har som lärare ett ansvar att ständigt reflektera över mina värderingar och fundera om de på något vis påverkar mina val av stoff för att på bästa möjliga vis föra en objektiv, inkluderande och samhällsaktuell undervisning i de naturvetenskapliga ämnena. Det är något som förhoppningsvis fler inom läraryrket kommer att ta till sig.
Litteratur
Allergiguiden. (u.å.). Födoämnesallergi. Hämtad 2018-05-13 från http://www.allergiguiden.com/fodoamnesallergi/
Alpro. (u.å). Alpro Soja Osötad. Hämtad 2018-05-25 från
https://www.alpro.com/se/produkter/drycker/soja-naturell/osotad Allt om vetenskap. (2006). Hur tillverkas etanol? Hämtad 2018-06-07 från http://www.alltomvetenskap.se/nyheter/hur-tillverkas-etanol
Alvén, F. (2018). Det motsägelsefulla uppdraget. Pedagogiska magasinet. Hämtad 2018-05-19 från https://pedagogiskamagasinet.se/det-motsagelsefulla-uppdraget/
Alvesson, M. & Sköldberg, K. (2017). Tolkning och reflektion - vetenskapsfilosofi och kvalitativ
metod. Lund: Studentlitteratur
Ahrne, G. & Svensson P. (red.). (2011). Handbok i kvalitativa metoder. Stockholm: Liber Arla. (u.å). Fråga bonden: Vanliga frågor till Arlabonden. Hämtad 2018-05-20 från
https://www.arla.se/om-arla/kontakta-oss/vanliga-fragor-svar/vanliga-fragor-till-arlabond en/#hur-lnge-stannar-kalvarna-hos-kon
Arla. (u.å.). Arla Ko - Mellanmjölk 1.5 l. Hämtad 2018-05-25 från https://www.arla.se/produkter/arla-ko/mellanmjolk-15l-464573/
Barr, B. (2017, Mars 13). Skolorna stoppar vegansk specialkost. Expressen. Hämtad från https://www.expressen.se/nyheter/skolorna-stoppar-vegansk-specialkost/
Björnström, E. (2016, December 1). Därför ska barn dricka mjölk. ATL, Lantbrukets
affärstidning. Hämtad från http://www.atl.nu/synpunkten/darfor-ska-barn-dricka-mjolk/
Cederberg, C., Flysjö, A. & Ericson, L. (2007). Livscykelanalys (LCA) av norrländsk
mjölkproduktion. Institutet för Livsmedel och Bioteknik (SIK) Hämtad från
https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:943208/FULLTEXT01.pdf
Cole, M. & Stewart, K. . (2018). Chapter 4 Advertising Oppression: The Reproduction of Anthroparchy in UK Children’s and “Family” Television. Matsuoka, A. & Sorenson, J. (red.). Critical animal studies - Towards Trans-species Social Justice. Rowman & Littlefield: Maryland
Crash Course. (2016, Oktober 25). Metaethics: Crash Course Philosophy #32 [Videofil]. Hämtad från
https://www.youtube.com/watch?v=FOoffXFpAlU&index=31&list=PL8dPuuaLjXtNgK6M ZucdYldNkMybYIHKR
Crash Course. (2017, Januari 16). Non-Human Animals: Crash Course Philosophy #42 [Videofil]. Hämtad från
https://www.youtube.com/watch?v=y3-BX-jN_Ac&list=PL8dPuuaLjXtNgK6MZucdYldNk MybYIHKR&index=41
Daros, R.R., Costa, J.H.C., von Keyserlingk, M.A.G., Hötzel, M.J. & Weary, D.M. (2014).
Separation from the Dam Causes Negative Judgement Bias in Dairy Calves. PLoS ONE 9(5):
e98429. Hämtad 2018-05-20 från https://doi.org/10.1371/journal.pone.0098429 Eneroth, H. & Björck, L.. (2015). Bra livsmedelsval för barn 2-17 år - baserat på nordiska
näringsrekommendationer 2012. Livsmedelsverket. Hämtad från
https://www.livsmedelsverket.se/globalassets/rapporter/2015/bra-livsmedelsval-2-17-rapp ort-11-2015.pdf
Etik. (u.å). I Wikipedia - den fria encyklopedin. Hämtad 2018-05-08 från https://sv.wikipedia.org/wiki/Etik
European Commission. (u.å.). Varför förändras klimatet?. Hämtad 2018-05-19 från https://ec.europa.eu/clima/change/causes_sv
Florén, B. Nilsson, K. & Wallman, M. (2013). LCA på färsk och aseptisk havredryck -
Slutrapport. Institutet för Livsmedel och Bioteknik (SIK)
Intern konfidentiell SP- rapport framtagen till Oatly, mejla för att ta del av rapporten info@oatly.com
Fitzgerald, T. & Taylor, N. (2014). 8 The cultural hegemony of meat and the animal industrial complex. Taylor, N. & Twine, R. The rise of Critical Animal Studies: From the
margins to the centre. Abingdon: Routledge
Food and Agriculture Organization of the United Nations. (2006). Livestock’s longshadow - environmental issues and options. Rome: Food and Agriculture Organization of the United Nations
Hoekstra, A.Y. (2008). The Waterfootprint of Food. Hämtad 2018-04-28 från
http://waterfootprint.org/media/downloads/Hoekstra-2008-WaterfootprintFood.pdf Illustrerad Vetenskap. (2011). Hur produceras syre på jorden?. Hämtad 2018-05-19 från http://illvet.se/naturen/hur-produceras-syre-pa-jorden
Johansson, S. (2016, Augusti 15). Skolmjölken uppmärksammas. Högskolan Kristianstad. Hämtad från https://www.hkr.se/nyheter/2014/skolmjolken-uppmarksammas/
Jordbruksverket. (2018a). Marknaden för mjölk och mejeriprodukter. Hämtad 2018-05-03 från http://www.jordbruksverket.se/amnesomraden/handelmarknad/kottmjolkochagg/markna denforkottmjolkochagg/marknadenformjolkochmejeriprodukter.4.3a3862f81373bf24eab80 001786.html
Jordbruksverket. (2018b). Hur djur för mjölkproduktion ska hållas på bete. Hämtad 2018-05-19 från
http://www.jordbruksverket.se/amnesomraden/djur/olikaslagsdjur/notkreatur/betesgang ochutevistelse/djurformjolkproduktion.4.17f5bc3614d8ea10709196ae.html
Jordbruksverket. (2018c). Kött och klimat. Hämtad 2018-05-13 från
http://www.jordbruksverket.se/amnesomraden/miljoklimat/begransadklimatpaverkan/ko ttochklimat.4.32b12c7f12940112a7c800011009.html
Leone, A. (2015, December 11). Vad skulle hända om vi tog bort mjölken i skolan?. KIT. Hämtad från
https://kit.se/2015/12/11/26549/vad-skulle-handa-om-vi-tog-bort-mjolken-i-skolan/ Lingheimer, I., Jirskog, E., Johansson, K., Lannhard Öberg, Å. & Törnqvist, M. (2016).
Marknadsöversikt - mjölk och mejeriprodukter (Rapport 2016:11). Hämtad från
https://www2.jordbruksverket.se/download/18.5685a02615476aa525de9ed6/146236722673 9/ra16_11.pdf
Linné, T. & Pedersen, H. (2017). Med omsorg om kor och kärlek till mjölk. Fronesis, Djuret (56-57). 77-93
Livsmedelsverket. (2013). Bra mat i skolan - Råd för förskoleklass, grundskola, gymnasieskola
och fritidshem November 2013. Livsmedelsverket: Uppsala hämtad från
https://www.livsmedelsverket.se/globalassets/matvanor-halsa-miljo/maltider-vard-skola-omsorg/skola/bra_mat_i_skolan_livsmedelsverket_nov13.pdf
Livsmedelsverket. (u.å.). Allergi och överkänslighet. Hämtad 2018-05-13 från
https://www.livsmedelsverket.se/matvanor-halsa--miljo/sjukdomar-allergier-och-halsa/all ergi-och-overkanslighet
Masson, J. M. (2009). The face on your plate: the truth about food. New York City: W.W. Norton Company
Moral. (u.å). I Wikipedia - den fria encyklopedin. Hämtad 2018-05-08 från https://sv.wikipedia.org/wiki/Moral
Naturskyddsföreningen. (2009). Soja som livsmedel och foder i Sverige. Hämtad från
https://www.naturskyddsforeningen.se/sites/default/files/dokument-media/2009_jordbru k_mat_sojarapport.pdf
Nilsson, P. (2017a, 28 Juni). Varannan svensk mer intresserad av vego [Blogginlägg]. Hämtad från https://www.djurensratt.se/blogg/varannan-svensk-mer-intresserad-av-vego Nilsson, M. (2017b). Mjölkkor. Vinninga: BMM Förlag
Nord, O. (2013, 8 Augusti). Milko bekräftar: Arla köper mejeriet i Sundsvall. Sundsvalls
tidning. Hämtad från
https://www.st.nu/artikel/ekonomi/milko-bekraftar-arla-koper-mejeriet-i-sundsvall Oatly AB. (u.å). Oat drink. Hämtad 2018-05-25 från
http://www.oatly.com/products/international/oat-drink-ambient/
Oatly AB. (2017). Mjölken i skolan - pressrelease. Hämtad 2018-05-18 från http://www.oatly.com/mjolkeniskolan-pressrelease
Pedersen, H. (2017). Varufetischism och strukturellt våld. Fronesis, Djuret (56-57). 28-34 Ryder, R.D. (2001). Det politiska djuret. Nora: Bokförlaget Nya Doxa
Science Daily. (2015). Early separation of cow and calf has long-term effects on social behavior. University of Veterinary Medicine, Vienna. Hämtad 2018-05-20 från
www.sciencedaily.com/releases/2015/04/150428081801.htm
Singer, P. (2011). Practical Ethics - 3rd edition. Cambridge: Cambridge University Press Release
Skolinspektionen. (2012). Skolmåltiden - informationsblad. Hämtad från
https://www.skolinspektionen.se/globalassets/0-si/04-rad-och-vagledning/stallningstagan den/informationsblad-skolmaltiden.pdf
Skolverket. (2017). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 - reviderad
2017. Stockholm: Skolverket
Stam, J. (2015). Fyra kunskapsuttryck. Hämtad 2018-05-23 från https://larare.at/pedagogik/fyra_kunskapsuttryck.html
Strindlund, P. & Wig, H. (2016). Djurens förintelse - människans nazism mot andra arter. Stockholm: Karneval Förlag
Sundbärg, G. (1901). Sveriges land och folk. Stockholm: Kungl. boktryckeriet. P. A. Norstedt & söner, elektronisk utgåvan Hämtad 2018-05-02 från
http://runeberg.org/sverig01/0530.html
Sundin, B. (2006) Den kupade handen - människan och tekniken. Stockholm: Carlssons Svärd, P-A. (2017a). Djur, samhälle och kritisk teori. Fronesis, Djuret (56-57). 8-19
Svärd, P-A. (2017b). Speciesism och ideologisk herravälde. Fronesis, Djuret (56-57). 96-106 The Frankfurt School and Critical Theory. (u.å.). I Internet Encyclopedia of Philosophy - A Peer-Reviewed Academic Resource. Hämtad 2018-04-26 från
http://www.iep.utm.edu/frankfur/
Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig
forskning. Hämtad 2017-11-15 från http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf
Världsnaturfonden WWF. (2018). Vad händer med klimatet?. Hämtad 2018-05-13 från http://www.wwf.se/wwfs-arbete/klimat/vad-ar-klimatforandringarna/1124260-vad-ar-kli matforandringarna