Vårt arbete har givit en överblick i lärarnas syn kring motivationen kopplat till matematik. För att gå djupare i denna studie hade fler lärare i studien kunnat ge en tydligare överblick över ämnet. Det skulle vara intressant att genomförda observationer av undervisning med de medverkande lärarna, för att se om deras svar överstämmer med deras verklighet. Detta är inte för att kolla sanningen i vad lärarna säger då vi tror de är ärliga. Men studien hade fått ett mer tydligare resultat och via observationen kunnat se vad lärarna kanske gör omedvetet under lektionerna. I detta examensarbete fanns inte tiden att genomföra de båda datainsamlingarna eller intervjua fler lärare, för att gå djupare i begreppet motivation och de arbetssätt som ökar och bibehåller motivationen.
33 Man skulle även kunnat fokusera ur elevernas perspektiv, när det gäller motivationen i matematiken. Hur de ser på motivation och vad som ökar deras motivation när de räknar matematik. På detta sätt kan man få en mer helhetssyn kring hur motivationen i matematiken kan öka på ett bra sätt utifrån både lärarens och elevernas syn.
Tack!
Vi vill här framföra ett stort tack till alla lärare som ställt upp på intervjuer, för utan er hade detta examensarbete inte varit möjlig! De har inte bara bidragit till undersökningen utan även med värdefulla tips om matematik och motivation som vi kommer att ha stor användning av i vår framtida roll som lärare. Stort tack även till vår handledare Jan Perselli som varit ett stöd för oss och kommit med goda råd för att vi kunnat skriva detta arbete på ett bra sätt.
34
Referenser
Ahlberg, A. (2001). Lärande och delaktighet. Lund: Studentlitteratur.
Alexandersson, M. (1994). Den fenomenografiska forskningsansatsens fokus. I B. Starrin & P.-G. Svensson (Red.), Kvalitativ metod och vetenskapsteori (s. 111-136). Lund: Studentlitteratur.
Andersson, M., Lundh, T. & Jäntti, K. (2013, februari 20). Därför är matematik viktig - för alla. Svenska dagbladet. Hämtad september, 25, 2013 från
http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/darfor-ar-matematiken-sa-viktig-for-alla_7931038.svd
Aunola, K., Leskinen, E., & Nurmi, J.-E. (2006). Developmental dynamics between mathematical performance, task motivation, and teachers’ goals during the transition to primary school. British Journal of Educational Psychology, 76(1), 21-40.
Backman, J. (2008). Rapporter och uppsatser. Lund: Studentlitteratur.
Bell, J. (2008). Introduktion till forskningsmetodik. Lund: Studentlitteratur.
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber.
Crawford, K. (1996). Vygotskian approaches in human development in the information era. Educational Studies in Mathematics, 31, 43-62.
Dahlgren L., O. & Johansson, K. (2009). Fenomenografi. I A. Frejs & R.
Thornberg (Red.), Handbok i kvalitativ analys (s. 122-133). Stockholm: Liber.
Dysthe, O. (2003). Sociokulturella teoriperspektiv på kunskap och lärande. I O.
Dysthe (Red.), Dialog, samspel och lärande (s. 31-74). Lund: Studentlitteratur.
Ejvegård, B. (2009), Vetenskaplig metod. Lund: Studentlitteratur.
Engström, A. (2007). Matematiklärares kunnande. I A. Engström, M. Engwall
& J. Samuelsson (Red.), Att leda den tidiga matematikundervisningen (s. 5-15).
Linköping: Skapande Vetande.
Forsell, A. (2005). Boken om pedagogerna. Stockholm: Liber.
Hannula, M. S. (2006). Motivation in mathematics: Goals reflected in emotions.
Educational Studies in Mathematics, 63, 165-178.
35 Hartman, J. (2004), Vetenskapligt tänkande. Lund: Studentlitteratur.
Hedegaard Hein, H. (2012). Motivation- Motivationsteorier & praktisk tillämpning.
Malmö: Liber.
Imsen, G. (2000). Elevens värld. Introduktion till pedagogisk psykologi (3:e uppl.).
Lund: Studentlitteratur.
Imsen, G. (2006). Elevens värld. Introduktion till pedagogisk psykologi (4:e uppl.).
Lund: Studentlitteratur.
Jenner, H. (2004). Motivation och motivationsarbete i skola och behandling.
Stockholm: Liber.
Kihlström, S. (2007). Fenomenografi som forskningsansats. I J. Dimenäs (Red.), Lära till lärare (s. 157-173). Stockholm: Liber.
Kiselman, C. & Roos, J. E. (2013). Matematik. Nationalencykolpedin. Hämtad augusti, 27, 2013 från http://www.ne.se.proxybib.miun.se/lang/matematik
Kvale, S. (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.
Kvale, S., Brinkman, S. (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund:
Studentlitteratur.
Lawrot, K. & Samuelsson, J. (2009). Didaktik för elever med låsningar i matematik. Didaktisk Tidskrift, 18, 337-353.
Lennerstad, H. & Ljungstad, A. L. (2011). Matematik och respekt - matematikens mångfald och lyssnandets konst. Stockholm: Liber.
Lennerstad, H. & Ljungstad, A. L. (2012). Matematik i praktiken. Stockholm:
Liber.
Lundin, S. (2008). Skolans matematik: en kritisk analys av den svenska skolmatematikens förhistoria, uppkomst och utveckling. Doktorsavhandling.
Uppsala: Uppsala Universitet.
Magne, O. (1998). Att lyckas med matematik i grundskolan. Lund:
Studentlitteratur.
Malmer, G. (1990). Kreativ matematik. Solna: Ekelunds.
Marton, F. & Booth, S. (2000). Om lärande. Lund: Studentlitteratur.
36 Matematikdelegationen. (2004). Att lyfta matematiken: intresse, lärande, kompetens: betänkande (No. SOU 2004:97). Stockholm: Fritzes.
Middleton, J. A. & Spanias, P. A. (1999). Motivation for Achievement in Mathematics: Findings, Generalizations, and Criticisms of the Research. Journal for Research in Mathematics Education. 30, 65–88.
Mouwitz, L. (2001). Hur kan lärare lära? NCM-rapport 2001:2. Göteborg:
Nationellt Centrum för Matematikutbildning, NCM, Göteborgs Universitet.
Mueller, M., Yankelewitz, D. & Maher, C. (2011). Sense making as motivation in doing mathematics: results from two studies. The Mathematics Educator, 20, 33–43.
Patel, R. & Davidsson, D. (2003). Forskningsmetodikens grunder. Att planera, genomföra och rapportera en undersökning. Lund: Studentlitteratur.
Rukavina, S., Zuvic-Butorac, M., Ledic, J., Milotic, B. & Jurdana-Sepic, R.
(2012). Developing positive attitude towards science and mathematics through motivational classroom experiences. Science Education International. 23, 6-19.
Runesson, U. (1999). Variationens pedagogik: skilda sätt att behandla ett matematiskt innehåll. Göteborg: Göteborg Universitet.
Ryan, M. & Deci, E. (2000). Self-Determination Theory and the Facilitation of Intrinsic Motivation, Social Development, and Well-Being. American Psychologist, 55(1), 68-78.
Schunk, D. H., & Zimmerman, B. J. (2007). Influencing children’s self-efficacy and self-regulation of reading and writing through modeling. Reading &
Writing Quarterly, 23, 7–25.
Skolverket. (2003) Lusten att lära - med fokus på matematik. Stockholm: Fritzes.
Skolverket. (2004). Nationell utvärdering av grundskolan 2003 - huvudrapport svenska/svenska som andraspråk, engelska, matematik och undersökningen i åk 5.
Stockholm: Fritzes.
Skolverket. (2005). Ämnesrapport till rapport 251-2005 Matematik årskurs 9:
Nationella utvärderingen av grundskolan 2003. Stockholm: Fritzes.
Skolverket, (2008). TIMSS 2007. Svenska grundskoleelevers kunskaper i matematik och naturvetenskap i ett internationellt perspektiv. Stockholm: Fritzes
Skolverket. (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklass och fritidshemmet 2011.
Stockholm: Fritzes.
37 Stukát, S. (2005). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. Lund:
Studentlitteratur.
Svensson, P-G. (1996). Förståelse, trovärdighet eller validitet?. I P-G. Svensson
& B. Starrin (Red.), Kvalitativa studier i teori och praktik (s. 209-224). Lund:
Studentlitteratur.
Szklarski, A. (2011). Pupils´ experience of being motivated to learn in school:
An emperical phenomenological study. Teaching Science: The Journal of the Australian Science Teachers, 57, 43-48.
Säljö, R. (2000). Lärande i praktiken. Ett sociokulturellt perspektiv. Stockholm:
Prisma.
Trost, J. (2001). Enkätboken. Lund: Studentlitteratur.
Vetenskapsrådet. (u.å). Forskningsetiska principer inom humanistisk- samhällsvetenskaplig forskning. Hämtad augusti, 30, 2013 från http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf
Welin, S. (2013, februari 19). Modernt liv kräver inte så mycket matte. Svenska
dagbladet. Hämtad september, 16, 2013 från
http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/modernt-liv-kraver-inte-sa-mycket-matte_7926804.svd
Öhman, A. (2013) Motivation. Nationalencyklopedin. Hämtad augusti, 26, 2013 från http://www.ne.se.proxybib.miun.se/lang/motivation
BILAGA 1: Missiv till intervjupersoner
Hej!
Vi är två studenter som studerar vår sista termin på lärarprogrammet med inriktning mot grundskolans tidigare år vid Mittuniversitetet i Härnösand.
Denna termin skriver vi vårt examensarbete och vårt fokus ligger på elevers motivation i matematiken ur lärares synvinkel.
Vi har fördjupat oss i forskningsartiklar och aktuell litteratur kring vårt syfte som vi vill komplettera med intervjuer med mellanstadielärare som undervisar i matematik. Deras erfarenhet är värdefullt för vårt arbete. Intervjun kommer att bestå av 7 frågor och den planeras att ta mellan 20-35 minuter.
I denna intervju är deltagandet helt frivillig. Allt kommer att vara anonymt och behandlas konfidentiellt. Resultatet från intervjun kommer enbart att användas i examensarbetet.
Vi hade tänkt att lägga vår intervjuperiod under vecka 37 (9-13 september), så vi hoppas att vi kan finna någon tid som passar (om dessa dagar inte passar är vi flexibla att byta dag som passar er). Vi ringer er gärna måndagen den 2:a september för att eventuellt planera vidare.
Om ni har några frågor eller funderingar är ni välkomna att kontakta oss för mer information.
Vi hoppas att ni vill delta i vårt examensarbete!
Med vänliga hälsningar Lina Hallin
Tel.nr: 070...
Mail: lina...
Åsa Wiberg Tel.nr: 073...
Mail: wiberg...
BILAGA 2: Intervjufrågor
Intervjuguide
Hur länge har du arbetat som lärare?
Vilken utbildning har du i grunden?
Hur ser dina lektioner ut inom matematik?
Vad betyder motivation för dig, kopplat till matematik?
Vad gör du för att motivera eleverna?
När upplever du att eleverna är motiverad/omotiverad? Vilken situation? Varför?
Vad skulle du ge för tips till andra matematiklärare för att öka motivationen för matematik hos eleverna?