Som förslag på vidare forskning anser vi att det vore intressant att undersöka om förskolans personal anser sig dela samma trosuppfattning som den förskolan som de arbetar hos. Detta i en vidare aspekt att olika trosuppfattningar inte behöver krocka med den trosuppfattning som jag personligen har. Detta för att vi delar samma grundsyn på hur en bra samhällsmedborgare bör vara, oavsett religiös
övertygelse. En ny frågeställning: ”Har ni samma religiösa övertygelse som den förskolan ni arbetar på?” Det finns förskolepersonal som arbetar hos förskolor som inte delar samma trosuppfattning vilket skulle kännas spännande att undersöka. Denna reflektion kom upp vid kontakt med förskolechefer för att få hjälp att distribuera vår enkät.
Referenser
Ahrne, G. & Svensson, P. (2015) Att designa ett kvalitativt forskningsprojekt. I Ahrne, G. & Svensson, P.
(red.), Handbok i kvalitativa metoder. Stockholm: Liber, ss. 18-33.
Ahrne, G. & Svensson, P. (red.) (2015). Handbok i kvalitativa metoder. Stockholm: Liber.
Back, C. & Berterö, C. (2015). Interpretativ fenomenologisk analys. I Fejes, A. och Thornberg, R. (red.) Handbok i kvalitativ analys. Stockholm: Liber, ss. 148-161.
Bengtsson, J. (red.) (2005). Med livsvärlden som grund: bidrag till utvecklandet av en
livsvärldsfenomenologisk ansats i pedagogisk forskning. (2., rev. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Bjurwill, C. (1995). Fenomenologi. Studentlitteratur, Lund.
Björklund, J., Nilsson, U., Narti, A-M., & Odenjung, H. (2005). Inför totalt stopp för nya religiösa friskolor.
Dagens Nyheter, 1 oktober.
https://www.dn.se/debatt/infor-totalt-stopp-for-nya-religiosa-friskolor/
Dahlgren, C. (2008). Statistisk analys och tolkning. I Svensson, J & Arvidsson, S (red.) Människor och makter: En introduktion till religionsvetenskap. Halmstad: Högskolan i Halmstad.
Dahlgren, L. O. & Johansson, K. (2015). Fenomenografi. I Fejes, A. & Thornberg, R. (red.) Handbok i kvalitativ analys. Stockholm: Liber, ss. 162-175.
Damgren, J. (2002). Föräldrars val av fristående skolor. Diss. Lund : Univ., 2002.
Davie, G. (1994). Religion in Britain since 1945: Believing without belonging. Oxford: Blackwell.
Diskrimineringsombudsmannen, Do (2013). Lika rättigheter I forskolan: handledning. Stockholm.
Tillgänglig: http://www.do.se/Documents/handledningarutbildning/lika-rattigheter-i-forskolan.pdf [2019-05-12]
Eriksson-Zetterquist, U. & Ahrne, G. (2015) Intervjuer. I Ahrne, G. & Svensson, P. (red). Handbok i kvalitativa metoder. Stockholm: Liber, ss. 34-54.
Fejes, A. & Thornberg, R. (red.) (2015). Handbok i kvalitativ analys. 2.uppl. Stockholm: Liber.
Gustafsson, G. (1997). Tro samfund och samhälle: sociologiska perspektiv. Örebro: Libris.
Hiles, E. (2018) ‘Parents’ Reasons for Sending Their Child to Montessori Schools’, Journal of Montessori Research, 4(1), ss. 1-13. Tillgänglig på: https://journals. ku.edu/jmr/article/view/6714 [2019-04-05]
Hu, B. Y., Yang, Y., & Ieong, s. s. L. (2016) ‘Chinese urban and suburban parents’ priorities for early childhood education practices: Applying Q-sort methodology’, Children and Youth Services Review, 64, ss.
100–109. doi: 10.1016/j.childyouth.2016.03.010.
Huntsinger, C. S., & Jose, P. E. (2009). Parental involvement in children’s schooling: Different meanings in different cultures. Early Childhood Research Quarterly, 24(4), ss. 398-410.
http://doi.org/10.1016/j.ecresq.2009.07.006
Jepson Wigg, U. (2015). Att analysera livsberättelser. I Fejes, A. & Thornberg, R. (red.), Handbok i kvalitativ analys. Stockholm: Liber, ss. 238-255.
Kaijser, L. & Öhlander, M. (red.) (2011). Etnologiskt fältarbete. Lund: Studentlitteratur.
Kvale, S. & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.
Martling, C H. (2008). Svensk kyrka: en historik. Skellefteå: Artos.
Nisskaya, A. K. (2018) ‘What Modern Parents Think About Preschool Education: What Makes a Preschool Attractive?’, Russian Education & Society, 60(7), ss. 601-622. doi: 10.1080/10609393.2018.1527165.
Noble, K. (2007) ‘Parent Choice of Early Childhood Education and Care Services’, Australian Journal of Early Childhood, 32(2), ss. 51-57. Tillgänglig på:
http://search.ebscohost.com/login.aspx?direct=true&db=eric&AN=EJ799688&site=eds-live&scope=site [2019-04-05]
Nyland, B., Nyland, C. & Maharaj, E. A. (2009) ‘Early Childhood Education and Care in Urban China: The Importance of Parental Choice’, Early Child Development and Care, 179(4), ss. 517-528. Tillgänglig på:
https://www-tandfonline-com.ezp.sub.su.se/doi/abs/10.1080/03004430701269275 [2019-04-05]
Pripp, O. (2011). Reflektion och etik. I Kaijser, L. & Öhlander, M. (red.) Etnologiskt fältarbete. 2. uppl., Lund:
Studentlitteratur, ss. 65-84.
Puskás, T. & Andersson, A. (2017). "Why do we celebrate...?" Filling traditions with meaning in an ethnically diverse Swedish preschool. International Journal of Early Childhood, 49(1), ss. 21-37. doi:10.1007/s13158-017-0182-8
Reimers, E. (2019): Secularism and religious traditions in non-confessional Swedish preschools:
entanglements of religion and cultural heritage, British Journal of Religious Education. DOI:
10.1080/01416200.2019.1569501
SCB (2019). Att välja metod och intervjupersoner.
https://www.scb.se/dokumentation/statistikguiden/undersokning-och-urval/att-valja-metod-och-intervjupersoner/ [2019-05-03]
Schmitt, I. (2012) “CHAPTER TWENTY-FOUR: Sexuality, Secularism, and the Nation: Reading Swedish School Policies. ” Counterpoints, vol. 367, 2012, ss. 270–280.
SFS 1974:152. Regeringsformen. Stockholm: Justitiedepartementet.
SFS 1985:1100. Skollag. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
SFS 1998:1591. Lagen om svenska kyrkan. Stockholm: Kulturdepartementet.
SFS 2010:800. Skollag. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
Skolverket (2012). Skol-och förskoleverksamhet i kyrkan eller annan religiös lokal. Stockholm: Skolverket.
Tillgänglig på: https://www.skolverket.se/regler-och-ansvar/ansvar-i-skolfragor/skolan-och-kyrkan [2019-05-17].
Smith, J. A., Flowers, P. & Larkin, M. (2009). Interpretative phenomenological analysis: theory, method and research. London: SAGE Publications Ltd.
Stockman, M. & Carnbo, I. (red.) (2017). Trossamfund i Sverige: statsbidragsberättigade trossamfund 2017 : presentationer och aktuell statistik. 4. utg., 1. uppl. Bromma: Myndigheten för stöd till trossamfund.
Tillgänglig på Internet:
http://www.sst.a.se/download/18.5df76d615c45cc567c62de7/1496217526752/Trossamfund+2017_hela+bok en.pdf [2019-04-29]
Stromberg, P. (1986). Symbols of community: the cultural system of a Swedish church. Tucson: University of Arizona Press.
Sundback, s. (2000). ”Medlemskapet i de lutherska kyrkorna i Norden” i Gustafsson, G och Pettersson, T (red.), Folkkyrkor och religiös pluralism: den nordiska religiösa modellen. Stockholm: Verbum, 2000.
Svenska kyrkan (2019). Svenska kyrkan historik. https://www.svenskakyrkan.se/historik [2019–05–17]
Svensson, P. & Ahrne, G. (2015). Att designa ett kvalitativt forskningsprojekt. I Ahrne, G. & Svensson, P.
(red.) Handbok i kvalitativa metoder. 2. uppl., Stockholm: Liber, ss. 17-31.
Szklarski, A. (2015). Fenomenologi. I Fejes, A. & Thornberg, R. (red.), Handbok i kvalitativ analys.
Stockholm: Liber, ss. 131-147.
Thurfjell, D. (2015). Det gudlösa folket. Det postkristna svenskarna och religionen. Stockholm: Molin &
Sorgenfrei.
Tingsten, H. (1949) Svensk kristendom. Dagens Nyheter. 21 juli.
Tomasson, R. F. (2002) "How Sweden Became So Secular." Scandinavian Studies 74, no. 1, ss. 61-88.
Tillgänglig på: http://www.jstor.org.ezp.sub.su.se/stable/40920355. [2019-04-27]
Vetenskapsrådet (2017). God forskningssed. Stockholm: Vetenskapsrådet. Tillgänglig på:
https://www.vr.se/download/18.2412c5311624176023d25b05/1529480532631/God-forskningssed_VR_2017.pdf [2019-02-02]
Willander, E. (2014). What counts as religion in sociology?: the problem of religiosity in sociological methodology. Uppsala: Uppsala universitet.
Willander, E. (2019). Sveriges religiösa landskap: samhörighet, tillhörighet och mångfald under 2000-talet.
Stockholm: Myndigheten för stöd till trossamfund. Tillgänglig på:
https://www.myndighetensst.se/download/18.3907b1d0169055cec1fa7a49/1554715170878/sverigesreligiosa landskap_utskrift.pdf [2019-04-28]
Öberg, P. (2015). Livshistorieintervjuer. I Ahrne, G. & Svensson, P. (red.) Handbok i kvalitativa metoder.
Stockholm: Liber AB.
Bilagor
Här samlar vi de olika tillhörande dokument som har använts av oss under den här studien. Det inkluderar mejlkontakt mallen, samtyckesbrevet och de olika formaten av enkäten.