5. DISKUSSION
5.4 Vidare forskning
Vi anser att vi med hjälp av vår studie har bidragit till att öka kunskaperna inom detta forskningsämne. Vi nämnde i den teoretiska referensramen (kap.2.1) att forskning om etnicitet och utbildning är begränsad och artiklar om nyanlända elever i den svenska skolan likaså. Vi avsåg, med vår studie, öka förståelsen och kunskaperna då det finns en brist av forskning kring detta ämne. Vi anser att med hjälp av intervjupersonernas beskrivelser av sina upplevelser kring integreringen i den svenska skolan så har vi bidragit till att öka kunskaperna inom detta ämne. Vidare vill vi se mer forskning som undersöker närmare på segregeringen av förberedelseklasserna från resten av skolan och hur detta påverkar eleverna. Ytterligare så är vi intresserade av att forska närmare på vikten av språket och hur det påverkar eleverna på en mer generell nivå.
REFERENSER
Artiklar och Elektroniska källor
Bunar, N (2010). Nyanlända och lärande- en forskningsöversikt om nyanlända elever i den svenska skolan. Vetenskapsrådet
https://www.vr.se/download/18.5adac704126af4b4be2800017840/Rapport+6.20 10.pdf (Hämtad 2017-12-10)
Migrationsverket, 2017 https://www.migrationsverket.se/Om-
Migrationsverket/Fakta-ommigration/Migrationsverket---mitt-i-varlden- 2016.html hämtat (2017-09-26)
Organisera för att socialisera - en väg in i den svenska skolan av Pia Ridderby.
https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:761754/FULLTEXT01.pdf (Hämtat 2017-10- 24)
Riksdagen, (2017). Skollagen. http://www.riksdagen.se/sv/dokument-
lagar/dokument/svenskforfattningssamling/skollag-2010800_sfs-2010-800#K3
(hämtad 2017-12-19)
Sharif, H. (2017). ”Här i Sverige måste man gå i skolan för att få respekt”:
Nyanlända ungdomar i den svenska gymnasieskolans introduktionsutbildning.
Diss. Uppsala: Uppsala universitet, 2017. Uppsala. https://uu.diva-
portal.org/smash/get/diva2:1088592/FULLTEXT01.pdf (hämtad 2018-01-09) Skolverket, (2017)17 000 fler nyanlända i grundskolan
https://www.skolverket.se/om-skolverket/press/pressmeddelanden/2017/17-000- flernyanlanda-i-grundskolan-1.259336 (hämtad 2017-10-20)
Skowronski, Eva. Skola med fördröjning - Nyanlända elevers sociala spelrum i
”en skola för alla”. (2013) Diss. Lund: Lunds universitet, 2013. Lund.
http://lup.lub.lu.se/luur/download?func=downloadFile&recordOId=4067808&fil eOId=40678
32 (hämtad 2017-10-26)
Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-
samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.
http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf (hämtad 2018-01-10)
Tryckta källor
Bauman, Z., & Torhell, S. (2002). Det individualiserade samhället. Göteborg: Daidalos, 2002.
Becker, H.S. (2006). Utanför: avvikandets sociologi. Lund: Arkiv.
Bourdieu, P. & Passeron, J. (2008). Reproduktionen: bidrag till en teori om
utbildningssystemet. Lund: Arkiv.
Braun, V. & Clarke, V. (2013). Successful qualitative research: a practical
guide for beginners. (1. ed.) Thousand Oaks, CA: SAGE Publications.
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. (2., [rev.] uppl.) Malmö: Liber
Dalen, M (2008). Intervju som metod. 1. uppl. Malmö: Gleerups utbildning Elias, N & Scotson, J. L. (2010) Etablerade och outsiders. Lund: Arkiv
Hwang, P. & Nilsson, B. (2014). Gruppsykologi: för skola, arbetsliv och fritid. (1. utg.) Stockholm: Natur & kultur.
Gibbons, P. (2013). Stärk språket, stärk lärandet: språk- och
kunskapsutvecklande arbetssätt för och med andraspråkselever i klassrummet.
(3. uppl.) Stockholm: Hallgren & Fallgren.
Giddens, A. & Birdsall, K. (2003). Sociologi. (3., omarb. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Glogic, S. & Löthagen Holm, A. (2016)Nyanlända: vägledning till
inkluderande undervisning: att förmedla kunskap, språk, kultur och koder i flerspråkiga klasser. Stockholm: Hallgren & Fallgren.
Kvale, S. & Brinkmann, S. (2013). Den kvalitativa forskningsintervjun. (2. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Lindqvist, G. (red.) (1999). Vygotskij och skolan: texter ur Lev Vygotskijs
Pedagogisk psykologi kommenterade som historia och aktualitet. Lund:
Studentlitteratur.
Mitchell, D. (2015). Inkludering i skolan: undervisningsstrategier som fungerar. (1. utg.) Stockholm: Natur & Kultur.
Ojala, T. (2016). Mötet med nyanlända: vägen till en framgångsrik skolgång. (1. uppl.) Stockholm: Gothia fortbildning.
Svensson, T. (1992). Människa, interaktion och social omgivning: en grundbok i
socialpsykologi med särskild tillämpning på psykiatrisk vårdproblematik.
Mullsjö: Ekbacken.
Wenger, E. (1998). Communities of practice: learning, meaning, and identity. Cambridge: Cambridge University Press.
Wheelan, S.A. (2005). Group processes: a developmental perspective. (2. uppl.) Boston: Allyn and Bacon.
BILAGOR
Bilaga 1 – Informationsmissiv
Informationsbrev till nyanlända elever och lärare
Vi är två studenter som läser Sociologi 3 på Linköpings Universitet och skriver nu vårt examensarbete. Vi är intresserade av hur nyanlända elever upplever
integrationen och bemötandet av dem i skolan. Främst i form av stöd från lärare
och klasskamrater. Vi vill därmed utföra en intervju för att fånga dina upplevelser och skulle vara tacksamma om du deltog i denna studie.
För att delta i undersökningen måste du vara eller ha varit en nyanländ elev som har upplevt integrationen i den svenska skolan. Du måste dessutom vara minst 18 år fyllda.
I intervjun kommer vi att ta hänsyn till forskningsetiska principer, vilket innebär att deltagandet är frivilligt. Ditt deltagande i undersökningen är anonymt och dina uppgifter behandlas konfidentiellt. Du har dessutom möjlighet att avbryta ditt deltagande när som helst om du så önskar. Resultaten och dina svar kommer endast att användas för denna undersökning.
Om ni har några frågor eller funderingar är ni välkomna att kontakta oss eller vår handledare för mer information.
Tack på förhand!
Kontaktuppgifter:
Isabella Andersson: isaan401@student.liu.se
Rima Kato: rimno254@student.liu.se
Handledare: Daniel Persson Thunqvist Biträdande Professor i Sociologi
Linköpings universitet 013-282061
Bilaga 2 – Intervjuguide
Intervjufrågor Bakgrundsfrågor:
● namn, ålder, hur länge har du gått på skolan o.s.v. (namn kommer ju dock
inte användas i transkribering eller undersökning sedan).
Att komma in i den svenska skolan:
● Kan du berätta för oss hur det var i början att möta det svenska språket? Upplevelse att komma in i ett nytt land?
● Hur upplevde du att det var att komma in i den svenska skola?
● Kan du beskriva det bemötande som du har fått/får i den svenska skolan?
● Hur upplevde du att din skola tog emot dig?
Socialt stöd och inkludering
● Upplevde du att din skola tog steg för att inkludera dig i undervisningen? Om ja/nej, På vilket sätt? (hur snabbt gick eller går det.)
● Upplevde du att din skola tog steg för att inkludera dig i klassen? Om ja/nej, På vilket sätt?
● Upplevde du att du inkluderades likadant i alla ämnen?
● Vilka stöd finns tillgängligt i situationer då du inte förstår läraren eller undervisningen?
● Upplever du att det finns tillräckligt mycket stöd och hjälpmedel på din skola för att inkludera dig i undervisningen? Om ja/nej, På vilket sätt?
● Har du någon gång upplevt ett utanförskap i skolan?
Tankar till framtiden och avslutande reflektioner:
● Kan du berätta om dina förväntningar av din utbildning i Sverige?
● Om du skulle kunna förändra något i skolans sätt att bemöta och inkludera
dig och andra nyanlända elever, vad skulle det kunna vara?
● Har du något mer att berätta om bemötande och den sociala relationen till andra elever i omgivningen?
● Kan du något mer att berätta om bemötande och den sociala relationen till andra lärare i skolan?
● Kan du något mer att berätta om skolans sätt att inkludera dig i undervisningen och i skolan?
Bilaga 3 – Tematiska Analys
Exempel på tillvägagångssätt av tematisk analys
Citat Kodning Tema
IP02: Det var jättesvårt. Att se folk röra sina munnar och inte förstå
någonting. Ja det var verkligen svårt för mig.
man försöker att veta var personen säger fast
man vet inte man använder sina händer
och försöker säga till säga någonting till någon eller kroppsspråk man kan säga kunde jag använda bara och lite engelska. jag är inte så bra på engelska men mm
det var svårt. Men efter ett tag det kom och blev bättre och bättre och
bättre Upplevelser av språkliga hinder Introduktion och utveckling av språkkunskaper
IP04: Men när man börjar skolan och har
många kompisar i svenska eller från andra
länder man kan klara sig
Sociala relationer ger utveckling i
språkkunskaper
Att våga utsätta sig för språkliga praktiker
IP03: A, vi pratar svenska för att några
pratar arabiska och några de pratar spanska
eller något annat språk då vi kan inte prata annat språk med andra,
då vi kan inte prata språk vi kan inte förstå,
vi pratar svenska bara.
Använder sig av svenska för att inkludera alla.
Språkanvändning i relation till inkludering
IP03: det finns många många lärare som man kan fråga de, de bryr sig
om oss, dom hjälper oss jättemycket. i Afghanistan, vi var 52
eller 54 till varje ett klassrum, vi hade bara en lärare, hon eller han
kunde inte hjälpa oss komma till varje elev och prata med, men nu
jag har många lärare och det finns många som
hjälper oss med läxor och allt.
Elevens jämförelse med tidigare skola från ursprungslandet. Ger en uppfattning av svenska lärare Skildring av skolsystem i olika länder
IP04: Nej, först när man börjar skolan, det är
nytt i skolan, man känner inga kompisar man känner sig så här [...] Ja ensam när man kommer in med klassen
och börjar känna kompisar, de man känner sig inte ensam.
Vägen från exkludering till inkludering
Exkludering och utanförskap