Varför väljer individer att samspela på Twitter, vad har dessa individer för uppfattningar om sina identiteter och hur relaterar det till vad som faktiskt tar sig uttryck i kommunikationen på Twitter? Djupintervjuer skulle kunna få insikt om varför aktörer uttrycker sig som de gör på Twitter, och kvantitativa enkätundersökningar skulle deduktivt kunna pröva de teorier som har genererats i den här studien.
Centralt för den här studien är Giddens (1991) självidentitet. Självidentitet är ett resultat av individens handlingsmönster och förutsätter ett rutinmässigt skapande och upprätthållande i individens reflexiva aktiviteter; det innefattar hur vi formar vår egen biografi. Vad händer när individer nu har möjlighet att på ett kontrollerat vis, specifikt via Twitter i den här studien, hela tiden forma sin självidentitet genom en dokumenterad offentlig biografi? Vidare forskning med longitudinella studier bör fokusera på enskilda aktörer för att analysera hur deras identiteter formas i samspel med andra aktörer på Twitter.
Jag har haft ett abduktivt förhållningssätt i den här studien och utgått mycket ifrån tidigare forskning om bloggar och internet, samt teorier om en samhällig utveckling som kan tyckas endast förtälja ett smalt perspektiv på den värld vi lever. Vidare forskning bör därför fokusera på att analysera förhållandet mellan det privata och det offentliga på Twitter i ljuset av andra perspektiv på samhället. Clay Shirky har fått lite utrymme i den här studien på grund av sin journalistiska stil, men jag vill ändå lyfta fram denna författares positiva förhållningsätt till hur individer med informationsteknologiers hjälp kan organisera sig. Frågan är bara om det individualiserade samhället kan organisera sig med avseende på kollektivt värde istället för individen, och det är det här jag vill se vidare forskning om. Kan vi organisera oss för allas bästa, och kan vi organisera oss på ett individuellt vis för att gynna det kollektiva bästa, eller är
Globaliseringen och moderniteten sätter individen i centrum, och kollektivet verkar försvinna ur fokus. Vad händer när vi lägger till den virtuella dimensionen, med dess nätverkande individualism ur Wellmans (2002) synvinkel, i ett vardagsliv som i Baumans (2001) mening redan är starkt individualiserat? Wellman et al. (2003) beskriver som tidigare nämnt hur internet förstärker den redan fastställda nätverkande individualismen i det västerländska samhället, och efter analysen av mitt resultat kan jag se att detta tar sig uttryck på mikrobloggen Twitter. Wellmans nätverkande individualism stämmer väl in på fenomenet Twitter. Twitter är begränsad till 140 tecken per inlägg, och uppmuntrar ett nätverkande med andra användare för att sprida information. Vanliga bloggar uppmuntrar inte i min mening samma nätverkande, utan är mer ett "rum" för personliga dagböcker där inget särskilt nätverk för att sprida sin information är uppbyggt. Twitter erbjuder sammansmältningen mellan Facebook och den vanliga bloggformen. Det verkar som att sociala medier på internet profilerar sig som att ge stora möjligheter för "social" kommunikation, trots att denna kommunikation sker via individualiserade kommunikationsmedel. I moderniteten och det nätverkande individsamhället bör vi tala om en ny definition av ordet "social", och "social kommunikation", till att innefatta den nätverkande individualismen. Vi bör fråga oss hur sociala de sociala medierna egentligen är.
Referenser
Antonijevic, S., Gurak, J. L. (2008). The Psychology of Blogging: You Me, and Everyone in Between.
American Behavioral Scientist, vol. 52, no. 1, pp. 60-68. Elektronisk resurs, hämtad 20091106 från
http://abs.sagepub.com/cgi/content/abstract/52/1/60
Badger, M. (2004). "Visual Blogs." Into the Blogosphere: Rhetoric, Community, and Culture of Weblogs. Ed. Gurak, J. L., Antonijevic, S., Johnson, L., Ratliff, C. och Reyman, J. June 2004. 10 April 2005. Elektronisk resurs, hämtad 20091104 från http://blog.lib.umn.edu/blogosphere/visual_blogs.html Bauman, Z. (2000). Liquid Modernity. Cambridge: Polity Press
Bauman, Z. (2001). Individualized Society. Cambridge: Polity Press
Berger, P. L. & Luckmann, T. (1979). Kunskapssociologi. Stockholm: AB Wahlström & Widstrand Boase, J., Horrigan, J. B., Raine, L., Wellman, B. (2006). The Strength of Internet Ties. Pew Report,
January 2006. Washington: Pew Internet and American Life Project. Elektronisk resurs, hämtad
20090916 från http://www.pewinternet.org/Reports/2006/The-Strength-of-Internet-Ties.aspx Bryman, A. (2002). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber
Castells, M. (2004). The Power of Identity (2nd edition). Oxford: Blackwell
Ekstrand, T. (2006). Bloggen - ett redskap för byggandet av identitet och sociala nätverk.
Magisteruppsats i biblioteks- och informationsvetenskap vid Högskolan i Borås. Elektronisk resurs, hämtad 20091105 från http://bada.hb.se/handle/2320/1764
Giddens, A. (1991). Modernity and Self-Identity - Self and Society in the Late Modern Age. Cambridge: Polity Press
Giddens, A. (2003). Runaway World (2nd edition). New York: Routledge Goffman, E. (1959). Jaget och maskerna. Stockholm: Norstedts
Hodkinson, P. (2007). Interactive online journals and individualization. New Media & Society, vol. 9, no. 4, pp 625-650. Elektronisk resurs, hämtad från http://www04.sub.su.se:2773/cgi/reprint/9/4/625, 20090922
Mayfield, A. (2008). What is Social Media? Elektronisk resurs, hämtad 20091104 från:
http://www.icrossing.co.uk/fileadmin/uploads/eBooks/What_is_Social_Media_iCrossing_ebook.p df
Shirky, C. (2009). Here Comes Everybody: The Power of Organizing Without Organizations. London: Penguin Books
Starrin, B., Svensson, P-G. (1994). Kvalitativ metod och vetenskapsteori. Lund: Studentlitteratur Thörn, H. (2006). Globaliseringens dimensioner: Nationalstat, välfärdssamhälle, demokrati och sociala
rörelser. Stockholm: Atlas
Wellman, B. (2001a). Computer Networks As Social Networks, Computers and Science vol. 293, 14 Sep 2001, s. 2031-2034.
Wellman, B. (2001b). Physical place and cyberspace. International Journal of Urban and Regional
Research, vol. 25.2. Elektronisk resurs, hämtad 20090915 från
http://digicult.net/moss_texts/TheRiseofPersonalizedNetworking.pdf
Wellman, B. (2002). Little Boxes, Glocalization, and Networked Individualism? Digital Cities II:
Computational and Sociological Approaches, s. 10-25. Red. Makoto Tanabe, Peter van den
Besselaar och Toru Ishida. Berlin: Springer, 2002.
Wellman, B., Quan-Haase, A., Boase, J., Chen, W., Hampton, K., Isla de Diaz, I., Miyata, K., (2003). The Social Affordances of the Internet for Networked Individualism. Journal of Computer-Mediated
Communication, vol. 8 no. 3. McLaughlin, M., Rafaeli, S., red. Elektronisk resurs, hämtad