Ämnet i den aktuella studien är inget nytt ämne och det är även ett ämne som är
igenkännande hos många individer men det uppfattas på flera olika sätt beroende på vilken relation individerna har till narkotika.
Resultatet kan användas för vidare forskning och föreliggande studie ger en överblick på hälsoläget som i sin tur kan vara en grund som kan användas för att skapa nya åtgärder. Tidigare forskning bekräftar att det är en hälsofara för ungdomarna att använda narkotika och det visar att problemet inte bara finns i Sverige. Ämnet är viktigt att belysa för folkhälsan och forskningen kan användas för att vidga kunskapen och med hjälp av studien kan även andra länder ta del av resultatet och skapa nya insatser.
Världens ungdomar är framtiden och därför är det relevant att fortsätta bedriva den
folkhälsovetenskapliga forskningen inom området. Det blir en vinst för samhället på längre sikt eftersom vårdkostnaderna blir lägre. Skolan är den arenan där ungdomarna spenderar större delen av tiden och därför kan det vara av stor vikt att skolorna blir mer skärpta och undervisar om vilka hälsokonsekvenser narkotika kan ge vid konsumtion, likaväl kan samhället även bli skärpt och fler insatser kan behövas för att minska narkotikabruket. Med hjälp av vidare forskningen är det möjligt att ta reda på vart ungdomarna lättast är
tillgängliga och vilka insatser som behövs för att minska studenternas narkotikabruk. Det är även tänkbart att studiens nästa steg skulle kunna vara att följa individerna under en period för att ta reda på hur attityderna utvecklas och även utveckla analysen ytterligare genom att göra en studie kring studenternas narkotikabruk.
7
SLUTSATSER
• Majoriteten av studenterna hade en negativ inställning till narkotika och några enstaka hade en positiv inställning och ansåg att narkotika är ett ämne som borde legaliseras och bli lagligt att använda. 69% av respondenterna var bekanta med personer som hade använt narkotika.
• Det fanns signifikanta skillnader mellan eleverna i åk 3 och högskole-
/universitetsstudenterna i relation till kön och kvinnorna hade en negativare attityd till narkotika i jämförelse med männen. Å andra sidan visade resultatet inga
skillnader mellan Örebro kommun och Västerås kommun eller utbildningsnivåerna som i det här fallet var gymnasieelever i årskurs 3 och högskole-
REFERENSLISTA
Ajzen, I. (1991). The theory of planned behavior. Organizational Behavior and Human
Decision Processes, 50 (2), 179-211. doi: 10.1016/0749-5978(91)90020-T
Anderberg, M., & Dahlberg, M. (2018). Gender difference among adolescents with substances abuse problems at Maria clinics in Sweden. Nordic Studies on Alcohol and Drugs, 35
(1), 24-38. doi: 10.1177%2F1455072517751263
ANDT-uppföljning. (u.å.). Indikatorlabbet: narkotikaanvändning, kön och ålder. Hämtad 2020-04-15 från http://www.andtuppfoljning.se/indikatorlabbet/
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. (2., uppl.). Stockholm: Liber.
Brankovic, S., Segalo, M., Pasalic, A., Mahmutovic, J., Jaganjac, A., Hadzimuratovic, C. A., & Vreto, E. (2013). Awareness and attitude of secondary school students about drug use. Journal of Health Sciences, 3 (1), 55-59. doi: 10.17532/jhsci.2013.30
Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning [CAN]. (2019). Elevers drogvanor 2019. Hämtad från
https://wwwcanse.cdn.triggerfish.cloud/uploads/2020/01/can-rapport-187- skolelevers-drogvanor-2019.pdf
Cerdá, M., Sarvet, L. A., Wall, M., Feng, T., Keyes, M. K., Galea, S., & Hasin, S. D. (2017). Medical marijuana laws and adolescent use of marijuana and other substances: Alcohol, cigarettes, prescription drugs, and other illicit drugs. Drug and
Alcohol Dependence, 183 (1), 62-68. doi: 10.1016/j.drugalcdep.2017.10.021
Debnam, J. K., Milam, J. A., Mullen, M. M., Lacey, K., & Bradshaw, P. C. (2018). The
Moderation Role of Spirituality in the Association between Stress and Substance Use among Adolescents: Differences by Gender. Journal of Youth and Adolescence, 47, 818-828. doi: 10.1007/s10964-017-0687-3
Ejlertsson, G. (2019). Statistik för hälsovetenskaperna. (3., uppl.). Lund: Studentlitteratur. Folkhälsomyndigheten. (2018). Definitioner, mål, ramverk och uppföljningssystem för
miljörelaterad hälsa: En sammanställning inom ramen för miljömålsrådet. Hämtad 2020-05-06 från https://www.folkhalsomyndigheten.se/publicerat-
material/publikationsarkiv/d/definitioner-mal-ramverk-och-uppfoljningssystem-for- miljorelaterad-halsa-/?pub=53919
Folkhälsomyndigheten. (2019a). Den svenska narkotikasituationen. Hämtad 2020-04-02 från https://www.folkhalsomyndigheten.se/publicerat-
material/publikationsarkiv/d/den-svenska-narkotikasituationen-2019/?pub=66860 Folkhälsomyndigheten. (2019b). Folkhälsopolitikens åtta målområden. Hämtad 2020-05-06
från https://www.folkhalsomyndigheten.se/folkhalsoarbete/folkhalsopolitikens- mal/de-atta-malomradena-inom-folkhalsopolitiken/
Folkhälsomyndigheten. (2019c). Bruket i den allmänna befolkningen. Hämtad 2020-03-24 från https://www.folkhalsomyndigheten.se/livsvillkor-levnadsvanor/alkohol- narkotika-dopning-tobak-och-spel-andts/narkotika-och-halsofarliga-
varor/utvecklingen-av-bruket/bruket-i-den-allmanna-befolkningen/ Folkhälsomyndigheten. (2020a). Folkhälsopolitiska mål. Hämtad 2020-05-06 från
https://www.folkhalsomyndigheten.se/folkhalsoarbete/folkhalsopolitikens-mal/ Folkhälsomyndigheten. (2020b). Stress. Hämtad 2020-04-15 från
https://www.folkhalsomyndigheten.se/folkhalsorapportering-statistik/tolkad- rapportering/folkhalsans-utveckling/halsa/psykisk-ohalsa/stress/
Folkhälsomyndigheten. (2015). Europeisk narkotikarapport: Trender och utveckling. Hämtad från
https://www.folkhalsomyndigheten.se/contentassets/311a41317759409a9a69f15282 3299ad/edr_2015_sv.pdf
Folkhälsomyndigheten. (2013). Lagar och policy. Hämtad 2020-02-25 från
https://www.folkhalsomyndigheten.se/livsvillkor-levnadsvanor/alkohol-narkotika- dopning-tobak-och-spel-andts/narkotika-och-halsofarliga-varor/lagar-och-policy/ Folkhälsomyndigheten. (2017). Narkotikabruk och hälsa. Hämtad 2020-03-10 från
https://www.folkhalsomyndigheten.se/livsvillkor-levnadsvanor/alkohol-narkotika- dopning-tobak-och-spel-andts/narkotika-och-halsofarliga-varor/narkotikabruk-och- halsa/
Giannotta, F., Taglianti, V. F., Galanti, R. M., Scatigna, M., & Faggiano, F. (2013). Short- Term Mediating Factors of a School-Bades Intervention to Prevent Youth Substance Use in Europe. Journal of Adolescent Health, 54 (5), 565-573. doi:
10.1016/j.jadohealth.2013.10.009
Hayden, J. (2019). Introduction to health behavior theory. (3., uppl.). Burlington, MA: Jones & Bartlett Learning.
Hibell, B., Andersson, B., Bjarnason, T., Ahlstrom, S., Balakireva, O., Kokkevi, A., & Morgan, M. (2003). Alcohol and Other Drug Use Among Students in 35 European Countries. Hämtad 2020-04-15 från
https://www.researchgate.net/publication/245238849_Alcohol_and_Other_Drug Use_Among_Students_in_35_European_Countries
Hodgins, S., Lövenhag, S., Rehn, M., & Nilsson, W. K. (2014). A 5-year follow-up study of adolescents who sought treatment for substance misuse in Sweden. European Child
& Adolescent Psychiatry, 23, 347-360. doi: 10.1007/s00787-013-0456-0
Landstinget i Östergötland. (2011). Både ung och vuxen, om unga mellan 19 och 24 år. Hämtad 2020-05-06 från
https://vardgivarwebb.regionostergotland.se/pages/123949/bade_ung_och_vuxen_ indd.pdf
Merrill, M. (2012). Introduction to Epidemiology. (6., uppl.). Burlington: Jones och Bartlett Learning.
Narkotikastrafflag (SFS 2019:355). Hämtad från Riksdagens webbplats:
https://www.riksdagen.se/sv/dokumentlagar/dokument/svenskforfattningssamling/ narkotikastrafflag-196864_sfs-1968-64
Nationalencyklopedin [NE]. (u.å.a). Eufori. Hämtad 2020-03-04 från https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/eufori
Nygren, K., Janlert, U., & Nygren, L. (2011). Norm compliance and self-reported health among Swedish adolescents. Scandinavian Journal of Public Health, 39 (1), 44-50. doi: 10.1177/1403494810389846
O’Connor, R. (2018). Using Exercise Psychology: Theory of Planned Behaviour. Hämtad 2020-03-27 från http://absolutebalance.com.au/using-exercise-psychology-theory- of-planned-behaviour/
Palamar, J. J., Tomas, G. M., & Kamboukos, D. (2015). Reasons for recent marijuana use in relation to use of other illicit drugs among high school seniors in the United States.
The American Journal of Drug and Alcohol Abuse, 41 (4), 323-331. doi:
doi.org/10.3109/00952990.2015.104597
Papazisis, G., Tsakirdiris, I., & Siafis, S. (2018). Nonmedical Use of Prescription Drugs among Medical Students and the Relationship With Illicit Drug, Tobacco, and Alcohol Use.
Substance Abuse: Research and Treatment, 12 (1), 1-3. doi:
10.1177/1178221818802298
Patel, R., & Davidson, B. (2011). Forskningsmetodikens grunder: Att planera, genomföra
och rapportera en undersökning. (4., uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Prop. 2017/18:249. God och jämlik hälsa – en utvecklad folkhälsopolitisk. Hämtad från https://www.regeringen.se/498282/contentassets/8d6fca158ec0498491f21f7c1cb2fe 6d/prop.-2017_18_249-god-och-jamlik-halsa--en-utvecklad-folkhalsopolitik.pdf Regeringskansliet. (2018). Klassificering av nya psykoaktiva substanser. Hämtad 2020-05-12
från
https://www.regeringen.se/493a2e/contentassets/2d379679d5864347a23172f4f3f5f b61/klassificering-av-nya-psykoaktiva-substanser.pdf
Quintero, L. C., & Neumark, Y. (2015). Prevalence and determinants of resistance to use drugs among adolescents who had an opportunity to use drugs. Drug and Alcohol
Dependence, 149 (1), 55-62. doi: 10.1016/j.drugalcdep.2015.01.015
Regeringskansliet. (2019). Regeringen ger Brå uppdrag om narkotikamarknader. Hämtad 2020-04-15 från
https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2019/12/regeringen-ger-bra- uppdrag-om-narkotikamarknader/
Richert, T., & Johnson, B. (2013). Illicit use of methadone and buprenophine among
adolescents and young adults in Sweden. Harm Reduction Journal, 10 (27), 1-10. doi: 10.1186/1477-7517-10-27
Ronel, N. (2008). Narcotics Anonymous. Journal of Offender Rehabilitation, 27 (1/2), 179- 197. doi: 10.1300/J076v27n01_13
Ross, M., McFarland, C., Conway, M., & Zanna, M. P. (1983). Reciprocal relation between attitudes and behavior recall: Committing people to newly formed attitutes. Journal
of Personaliy and Social Psychology, 45 (2), 257-267. doi: 10.1037/0022-
3514.45.2.257
Statens folkhälsoinstitut. (2010). Narkotikabruket i Sverige. Hämtad från
https://www.folkhalsomyndigheten.se/contentassets/785864a3fd7a468fb5a39ba03d c6387b/r2010-13-narkotikabruket-i-sverige.pdf
Walters, S. K., Bulmer, M. S., Troiano, F. P., Obiaka, U., & Bonhomme, R. (2018). Substance Use, Anxiety, and Deppressive Symptoms Among College Students. Journal of Child
& Adolescent Substance Abuse, 27 (2), 103-111. doi: 10.1080/1067828X.2017.1420507
World Health Organization [WHO]. (2016). The health and social effects of nonmedical cannabis use. Hämtad 2020-03-26 från
https://apps.who.int/iris/bitstream/handle/10665/251056/9789241510240- eng.pdf?sequence=1
BILAGA A – ENKÄT
ENKÄT ANGÅENDE GYMNASIEELEVER OCH HÖGSKOLE-
/UNIVERSITETSSTUDENTERS ATTITYDER TILL DROGER.
Enkäten ingår i examensarbete i ämnet Folkhälsovetenskap vid Mälardalens Högskola av Rachaelle Swami. Ange ditt kön: Man Kvinna Annan könstillhörighet Kommun: Örebro kommun Västerås kommun
Vilken är din högsta pågående utbildningsnivå:
Gymnasiet åk 3
Hur mycket håller du med i följande åsikter om droger?
1. Att använda droger kan vara en trevlig aktivitet.
Håller starkt med
Håller med
Håller delvis med
Håller inte alls med
2. Många saker är mycket mer riskabla än att testa droger.
Håller starkt med
Håller med
Håller delvis med
Håller inte alls med
3. Droger hjälper människor att få uppleva livet till fullo.
Håller starkt med
Håller med
Håller delvis med
Håller inte alls med
4. Polisen borde inte vara irriterade på unga som testar narkotika.
Håller starkt med
Håller med
Håller delvis med
5. En ung person ska aldrig testa droger.
Håller starkt med
Håller med
Håller delvis med
Håller inte alls med
6. Alla som testar droger ångrar sig så småningom.
Håller starkt med
Håller med Håller delvis med
Håller inte alls med
7. Lagarna om droger bör bli mer skärpta.
Håller starkt med
Håller med Håller delvis med
Håller inte alls med
8. Skolorna bör lära ut mer om de verkliga farorna med att ta droger.
Håller starkt med
Håller med
Håller delvis med
9. Att experimentera med droger är som att ge bort kontrollen över sitt liv.
Håller starkt med
Håller med
Håller delvis med
Håller inte alls med
Scenario:
1. Du och din bästa vän är på en fest där ni träffar på nya människor och ni känner att ni verkligen vill lära känna dem. En person erbjuder er att röka cannabis tillsammans och din vän accepterar. Vad gör du?
Söker hjälp till kompisen (familj, kurator, fältgruppen, annan vuxen)
Försöker hjälpa själv Ingenting
Övriga frågor:
1. Tycker du att narkotika borde legaliseras (bli laglig att använda sig av)?
Ja
Nej
2. Har du sett någon i din närhet använda narkotika?
Ja
Om du har svarat Ja, besvara fråga 3.
Om du har svarat Nej behöver du inte besvara fråga 3.
3. Vad är den upplevda känslan?
Obehagligt
Behagligt
Inget av ovanstående
BILAGA B – MISSIVBREV
Hej!
Mitt namn är Rachaelle Swami och jag är inne på min sjätte och sista termin som Folkhälsovetare på Mälardalens högskola i Västerås. I utbildningen är det ett krav att genomföra en studie som användas som underlag till mitt resultat i examensarbetet.
Syftet med studien är att studera inställningen till narkotika bland gymnasieelever i åk 3 och högskolestudenter i Västerås kommun och Örebro kommun.
Enkäterna kommer att behandlas både konfidentiellt och i enlighet med sekretesslagen (2009:400). Vilket innebär att resultatet av enkäterna endast kommer att behandlas av mig och vara tillgängligt för min handledare att ta del av under studiens gång. Inga obehöriga kommer kunna ta del av dina uppgifter och svar och likaså kommer resultatet att användas för syftets ändamål. Studiens material kommer att raderas efter att studien har uppnått sin examination och materialet kommer att förvaras i säkert förvar. Din medverkan är anonym och du kan när som helst välja att återta ditt samtycke utan några som helst förklaringar. Insamlingen av data är planerad att ske under veckorna 11-13 och det tar ungefär 5-10 minuter att besvara enkätens frågeställningar.
Genom att du som deltagare besvara frågeställningarna medger du ett samtycke till att delta. Om du har några funderingar i efterhand eller är intresserad av att ta del av slutresultatet är du välkommen att kontakta mig.
Varma hälsningar Rachaelle Swami Mälardalens högskola Högskoleplan 1, 722 20 Västerås rsi17001@student.mdh.se
BILAGA C – Begreppslista
Euforiserande; Eufori definieras som en reaktion på goda nyheter, framgång eller förälskelse. Det är även förknippat med effekten av rusmedel som en individ kan få vid intag av alkohol, amfetamin, kokain och cannabis (NE, u.å.a).
Nya Proaktiva substanser; Substanser som kan medföra fara för människors liv och hälsa
och som nyttjas för att uppnå någon form av påverkan och som kan ha beroendeframkallande egenskaper eller euforiserande effekter (Regeringskansliet, 2018).