Framtida forskning skulle kunna fokuseras på effekter och upplevelser kring att distriktssköterskorna skriver recept på läkemedel som också finns att köpa receptfritt. Ett annat område för vidare forskning är hur datasystem vid förskrivning påverkar distriktssköterskornas arbete och säkerheten för patienterna. Ytterligare ett ämne skulle kunna vara att undersöka varför förskrivningsrätten inte används i högre grad eller varför användandet varierar.
Resultatet kan användas av verksamma distriktssköterskor och sjuksköterskor inom hemsjukvården samt av distriktssköterskestudenter för en ökad insikt och förståelse kring hur den kliniska användningen av förskrivningsrätten upplevs. Studien kan också komma till användning för hemsjukvårdens verksamhetschefer och ledning vad gäller hur distriktssköterskornas förskrivningsrätt kan utvecklas och vad det finns för möjligheter och begränsningar. Studiens resultat belyser hur viktigt det är att ha förskrivningsrätt i hemsjukvården vid arbete i patientens hem.
REFERENSER
Anåker, A. & Elf, M. (2014). Sustainability in nursing: a concept analysis.
Scandinavian journal of caring sciences, (28), ss. 381–389. DOI: 10.1111/scs.12121 Anåker, A., Nilsson, M., Holmner, Å. & Elf, M. (2 015). Nurses’ perceptions
of climate and environmental issues: a qualitative study. Journal of advanced nursing, 71(8), ss. 1883–1891. DOI: 10.1111/jan.12655
Ben Natan, M., Kabaha, A., Jackob, N., Atallah, R. & Sharon, I. (2013). The attitudes of patients with chronic conditions towards nurse prescribing medications. International nursing review, (60), ss. 469–476.
Benton, D. & Shaffer, F. (2016) How the nursing profession can contribute to sustainable development goals. Nursing management, 23(7), ss. 29-34. DOI: 10.7748/nm.2016.e1534
Björk Brämberg, E. (2014). Specialistsjuksköterska med inriktning mot distriktssköterska. I Nordgren, L. & Almerud Österberg, S. (red.) Att bli specialistsjuksköterska eller barnmorska: utbildningar för framtiden. Lund: Studentlitteratur, ss. 81–92.
Blanck, S. & Engström, M. (2015). District nurses’ prescribing practice and its link to structural conditions. Journal of the american association of nurse practitioners, (27), ss. 568–575. DOI: 10.1002/2327-6924.12234
Bowskill, D., Timmons, S. & James, V. (2012). How do nurse prescribers integrate prescribing in practice: case studies in primary and secondary care. Journal of clinical nursing, (22), ss. 2077–2086. DOI: 10.1111/j.1365-2702.2012.04338.x
Bradley, E., Hynam, B. & Nolan, P. (2007). Nurse prescribing: Reflections on safety in practice. Social science & medicine, (65), ss. 599–609. DOI:
10.1016/j.socscimed.2007.03.051
Bradley, E. & Nolan, P. (2007). Impact of nurse prescribing: a qualitative study. Journal of advanced nursing, 59(2), ss. 120–128. DOI: 10.1111/j.1365-
2648.2007.04295.x
Carey, N., Courtenay, M. & Stenner, K. (2013). The prescribing practices of nurses who care for patients with skin conditions: a questionnaire survey. Journal of clinical
nursing, (22), ss. 2064–2076. DOI: 10.1111/jocn.12271
Courtenay, M., Carey, N., Stenner, K., Lawton, S. & Peters, J. (2011) Patients views of nurse prescribing: effects on care, concordance and medicine taking. British journal of dermatology, (164), ss. 396–401. DOI: 10.1111/j.1365-2133.2010.10119.x
Dahlberg, K., Dahlberg, H. & Nyström, M. (2008). Reflective lifeworld research. 2. uppl., Lund: Studentlitteratur.
Dahlberg, K. (2014). Att undersöka hälsa och vårdande. Stockholm: Natur och kultur. Distriktssköterskeföreningen i Sverige. (2008). Kompetensbeskrivning: legitimerad sjuksköterska med specialistsjuksköterskeexamen distriktssköterska.
https://www.swenurse.se/Sa-tycker-vi/publikationer/Kompetensbeskrivningar-och- riktlinjer/Distriktsskoterska/ [2017-09-11].
Graneheim, U.H. & Lundman, B. (2004). Qualitative content analysis in nursing research: concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse education today, (24), ss. 105–112. DOI: 10.1016/j.nedt.2003.10.001
Hilli, Y. (2017). Hemmet. I Wiklund Gustin, L. & Bergbom. I. (red.) Vårdvetenskapliga begrepp i teori och praktik. Lund: Studentlitteratur, ss. 257-268.
Hopia, H., Karhunen, A. & Heikkilä, J. (2016). Growth of nurse prescribing
competence: facilitators and barriers during education. Journal of clinical nursing, (26), ss. 3164–3173. DOI: 10.1111/jocn.13665.
Kasén, A. (2017). `Patient`och `Sjuksköterska`i en vårdande relation. I Wiklund Gustin, L. & Bergbom. I. (red.) Vårdvetenskapliga begrepp i teori och praktik. Lund:
Studentlitteratur, ss. 97–111.
Kroezen, M., Francke, A.L., Groenewegen, P.P. & Van Dijk, L. (2012). Nurse prescribing of medicines in Western European and Anglo-Saxon
countries: A survey on forces, conditions and jurisdictional control. International journal of nursing studies, (49), ss. 1002–1012. DOI:10.1016/j.ijnurstu.2012.02.002 Kroezen, M., Van Dijk, L., Groenewegen, P.P., De Rond, M., De Veer, A.J.E. & Francke, A.L. (2014). Neutral to positive views on the consequences of nurse prescribing: Results of a national survey among registered
nurses, nurse specialists and physicians. International journal of nursing studies, (51), ss. 539–548.
Latter, S., Maben, J., Myall, M. & Young, A. (2007). Perceptions and practice of concordance in nurses’ prescribing consultations: Findings from a national
questionnaire survey and case studies of practice in England. International journal of nursing studies, (44), ss. 9–18. DOI: 10.1016/j.ijnurstu.2005.11.005
Lundman, B. & Hällgren Graneheim, U. (2012). Kvalitativ innehållsanalys. I Granskär, M. & Höglund- Nielsen, B. (red.) Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård. Lund: Studentlitteratur, ss. 187–201.
Nygren Zotterman, A., Skär, L., Olsson, M. & Söderberg, S. (2015). District nurses’ views on quality of primary healthcare encounters. Scandinavian journal of caring sciences, (29), ss. 418–425. DOI: 10.1111/scs.12146
OECD (2014). OECD reviews of health care quality: Norway 2014: raising standards. Paris: OECD Publishing.
OECD (2017). Primary Care in Denmark, OECD reviews of health systems. Paris: OECD Publishing.
Sehic, S., Lindqvist, K. & Drevenhorn, E. (2012). Distriktssköterskans upplevelse av förskrivningsrätten. Vård i norden, 32 (104), ss. 30–35.
Smith, A., Latter, S. & Blenkinsopp, A. (2014) Safety and quality of nurse independent prescribing: a national study of experiences of education, continuing professional development clinical governance. Journal of advanced nursing, 70 (11), ss. 2506–2517. DOI: 10.1111/jan.12392
Socialstyrelsen (1998). Distriktssköterskornas förskrivningsrätt. Stockholm: Socialstyrelsen.
Socialstyrelsen (2008). Hemsjukvård i förändring. En kartläggning av hemsjukvården i Sverige och förslag till indikatorer.
http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2008/2008-126-59 [2017-10-18] Socialstyrelsen (2011). Kvaliteten i äldres läkemedelsanvändning. Läkarens roll. http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2011/2011-6-12 [2017-11-01]
SOSFS 2001:16. Socialstyrelsens föreskrifter om kompetenskrav för sjuksköterskor vid förskrivning av läkemedel. Stockholm: Socialstyrelsen.
SOSFS 2015:7. Läkemedelslista för sjuksköterskor med förskrivningsrätt. Stockholm: Socialstyrelsen.
Vetenskapsrådet (2017). God forskningssed. https://publikationer.vr.se/produkt/god- forskningssed/ [2017-10-18]
Wallinvirta, E. (2017). Ansvar och Makt. I Wiklund Gustin, L. & Bergbom. I. (red.) Vårdvetenskapliga begrepp i teori och praktik. Lund: Studentlitteratur, ss. 379–391. Wilkinson, J. (2015). Proposals for registered nurse prescribing: perceptions and intentions of nurses working in primary health care settings. Journal of primary health care, 7(4), ss. 299-308.
World Medical Association (2013). World medical association declaration of Helsinki - ethical principles for medical research involving human subjects.
https://www.wma.net/policies-post/wma-declaration-of-helsinki-ethical-principles-for- medical-research-involving-human-subjects/ [2017-09-21]
Young, D., Jerkins, R. & Mabbett, M. (2009). Nurse prescribing: an interpretative phenomenological analysis. Primary health care, (19)7, ss. 32-36.