Vidare forskning

Det var verkligen intressant att ta reda på vad pedagoger upplever som väsentligt lärande för hållbar utveckling när de genomför odlingsaktiviteter med barn. Beträffande studiens andra frågeställning så fick vi svar på barnens upplevelse av vad de lärt sig, som delvis motsvarade två av de kategorier som vi fick fram att pedagogerna såg som väsentlig lärande avseende hållbar utveckling i odlingsaktiviteter. Det var Odlingskompetens och Ekologiska

53 sammanhang. Det vore intressant att även undersöka barnens förståelse för

utbildningsinnehållet i kategorin Att ta hand om naturen. I intervjuerna ger pedagoger uttryck för att barn ska lära sig att visa respekt för och ta hand om miljön, vara rädda om levande växter, djur, småkryp och att hushålla med jordens resurser, som papper och vatten. En metod för att undersöka barnens förståelse för miljöetiska frågor, kopplat till hållbar utveckling, skulle kunna vara att samtala med barn i åldrarna fyra till sex år. Denna åldersgrupp skulle vara lämplig, för att dessa barn har ett mer utvecklat språk och de kan uttrycka sina egna åsikter.

En viktig fråga som inte har fått utrymme i denna studie är frågan om hur barn görs delaktiga i odlingsaktiviteter. Det kunde vara del i en undersökning som fokuserar på lärandets hur- fråga, vilket vi anar att vi hade kunnat få fram mycket intressanta svar på.

54

Referenser

Björklund, Sanne (2014). Lärande för hållbar utveckling – i förskolan. Lund: Studentlitteratur.

Björneloo, Inger (2007). Innebörder av hållbar utveckling. En studie av lärares utsagor om undervisning. (Doktorsavhandling, Gothenburg studies in educational sciences /Acta

Universitatis Gothoburgensis, 0436-1121; 250). Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis.

Boyle, Mark (2015). Drinking molotov coktails with Gandi. Hampshire, England: Permanent Publications.

Brundtland, Gro Harlem (1987). Our Common Future. Report of the World Commission on Environment and Development: Our Common Future. The UN General Assembly.

Tillgänglig: www.un-documents.net/our-common-future.pdf

Bryman, Alan (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Stockholm: Liber.

Davis, Julie (2009). Revealing the research ´hole´ of early childhood education for sustainability: a preliminary survey of the literature. Environmental Education Research, 15:2, 227-241, DOI: 10.1080/13504620802710607. Tillgänglig:

https://www.tandfonline.com/doi/pdf/10.1080/13504620802710607?needAccess=true

Davis, Julie (2010). What is early childhood education for sustainability? I Julie Davis (Red.). Young children and the environment early education for sustainability. (s. 21- 42). Port

Melbourne, Australia: Cambridge press.

Eriksson Barajas, Katarina, Forsberg, Christina & Wengström, Yvonne (2013). Systematiska litteraturstudier i utbildningsvetenskap. Vägledning vid examensarbeten och vetenskapliga artiklar. Stockholm: Natur & Kultur.

55 Hedefalk, Maria (2014). Förskola för hållbar utveckling. Förutsättningar för barns utveckling

av handlingskompetens för hållbar utveckling (Doctoral thesis, Uppsala universitet Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet). Uppsala: Acta Universitatis Upsaliensis. Tillgänglig:

http://uu.diva-portal.org/smash/get/diva2:686018/FULLTEXT01.pdf

Hedenus, Fredrik, Persson, Martin & Sprei, Frances (2017). Hållbar utveckling – nyanser och tolkningar. Lund: Studentlitteratur.

Hjalmarsson, Maria (2014). Enkäter till förskollärare. I Löfdahl, Annica, Hjalmarsson, Maria & Franzén, Karin (Red.). Förskollärarens metod och vetenskapsteori. (S.157-166).

Stockholm: Liber.

Kennelly, Julie & Elliott, Sue (2015). Sustainable Gardening across the Curriculum: Making it Happen. I Neil Taylor, Frances Quinn & Chris Eames (Red.). Educating for Sustainability in Primary School – Teaching for the Future. (s.323 -344). Rotterdam: Sense Publisher.

Kvale, Steinar & Brinnkmann, Svend (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.

Lisberg, Jensen, Ebba (2011). Humanekologiska perspektiv på barns naturkontakt. I Fredrika Mårtensson, Ebba Lisberg Jensen, Margareta Söderström & Johan Öhman (Red.). Den nyttiga utevistelsen? Forskningsperspektiv på naturkontaktens betydelse för barns hälsa och

mijöengagemang. (s.25-50 ). Stockholm: Naturvårdsverket.

Löfdahl, Annica (2014). God forskningssed - regelverk av etiska förhållningssätt. I Löfdahl, Annica, Hjalmarsson, Maria & Franzén, Karin (Red.). Förskollärarens metod och

vetenskapsteori. (s.32-43). Stockholm: Liber.

Phenice, Lillian A. & Griffore, Robert J. (2003). Young Children and the Natural World. Contemporary Issues in Early Childhood, volume 4, number 2, 2003. Tillgänglig: http://journals.sagepub.com/doi/pdf/10.2304/ciec.2003.4.2.6

56 Regeringskansliet (2011). Förskola i utveckling bakgrund till ändringar i förskolans läroplan U10.027. Stockholm: Regeringskansliet.

Regeringskansliet (2018). Handlingsplan Agenda 2030. Stockholm: Regeringskansliet.

Rennstam, Jens & Wästerfors, David (2015). Att analysera kvalitativt material. I Göran Ahrne & Peter Svensson (Red.). Handbok i kvalitativa metoder. (s.220-236). Stockholm: Liber. Ritchie, Jenny (2015). Food Reciprocity and Sustainability in Early Childhood Care and Education in Aotearoa New Zealand. Australian Journal of Environmental Education, 31(1), 74-85. doi:10.1017/aee.2014.46

Roos, Carin (2014). Att berätta om små barn – att göra en minietnografisk studie. I Annica Löfdahl, Maria Hjalmarsson, & Karin Franzén (Red.). Förskollärarens metod och

vetenskapsteori (s.46-57). Stockholm: Liber.

Sandell, Klas & Öhman, Johan (2010). Educational potentials of encounter with nature. Reflections from a Swedish outdoor perspective. Environmental education research. 16, 1, 113-132. Tillgänglig:

https://doi-org.db.ub.oru.se/10.1080/13504620903504065

Sandell, Klas, Öhman, Johan & Östman, Leif (2003). Miljödidaktik – Naturen, skolan och demokratin. Lund: Studentlitteratur.

Shiva, Vandana (2013). Making peace with the earth. Winnipeg, Kanada: Fernwood Publishing company Limited.

Skolverket (2016). Läroplan för förskolan, Lpfö 98, reviderad 2016. Hämtad från https://www.skolverket.se/

Skolverket (2017). Förslag till reviderad läroplan för förskolan (2017-12-20).

Svenska FN-förbundet (2017). Agenda 2030: Globala målen för hållbar utveckling. Stockholm: Svenska FN.

57 Thornberg, Robert & Fejes, Andreas (2015). Kvalitet och generaliserbarhet i kvalitativa studier. I Fejes, Andreas & Thornberg, Robert (Red.). Handbok i kvalitativ analys. (s.256- 283). Stockholm: Liber.

Trost, Jan (1993, 2005 och 2010). Kvalitativa intervjuer. Lund: Studentlitteratur.

Vetenskapsrådet (2011). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.

Åkerblom, Petter (2005). Lära av trädgård. Pedagogiska, historiska och kommunikativa förutsättningar för skolträdgårdsverksamhet. (Doctoral thesis, Swedish university of Agricultural Sciences, 2005:77). Uppsala: Acta Universitatis Agriculturae Sueciae.

Ärlemalm-Hagsér, Eva & Pramling Samuelsson, Ingrid (2013). Kulturer av hållbarhet – förskolebarns aktörskap och meningsskapande. I Ingrid Pramling Samuelsson & Ingegärd Tallberg Broman (Red.). Barndom, lärande och ämnesdidaktik. (s. 143-163). Lund: Studentlitteratur.

Ärlemalm-Hagsér, Eva & Sundberg, Bodil (2016). Naturmöten och källsortering – En kvantitativ studie om lärande för hållbar utveckling i förskolan. Nordina, 12(2), Vol.12(2), 140-156. doi: http://dx.doi.org/10.5617/nordina.11

58