Att utforska fysisk lek i förskolan vidare har aktualiserats genom en allmän diskurs om risker med barns stillasittande och digitala relationer samt i samband med att begreppet utbildning förankras i förskolans verksamhet. Forskning om fysisk lek kan ge kunskaper som kan underbygga argument om varför och hur fysisk lek ska rättfärdigas inom utbildningssystemet men även vidga dess innehåll så att fysisk lek inte likställs med fysisk aktivitet det vill säga att inte fysisk lek begränsas till att innefatta policystyrd målstyrd träning och begränsar utrymmet för barn-initierad lek. (Engdahl, 2017). I frågan om fysisk lek
42
instämmer jag med Bjørgen (2012) om att pedagogens roll behöver utforskas vidare och då menar jag inte bara pedagogen som begränsande effekt utan pedagogen som möjliggörande effekt på den fysiska leken. Vidare saknas studier om fysisk lek som inte bara berör fysiska beteenden utan även flera dimensioner på lekens innehåll så som barns implicita regler/praxis i lek, barns syn på lekar som inte uppskattas av vuxna men som ändå är uppskattade av barnen, den fysiska förskolemiljöns möjligheter för fysisk lek och befintliga begrepp som relaterar till fysisk lek i förskolan (hur talar man om lek i förskolan?).
Studien och Schwartzmans (1995) resonemang om barn och lekforskning har inspirerat till frågan om barns aktiva deltagande i forskning. När det gäller barn i forskning om lek finns mycket att utforska så som exempelvis forskning där barn är aktiva i hela forskningsprocessen. Utifrån denna studie hade det varit intressant att återkoppla resultatet i större omfattning till barnen och låta dem kommentera och utveckla förståelsen för valda exempel.
43
Referenser
Aronsson, K. (2012). Barnperspektiv: att avläsa barns utsatthet. Locus, 24(1-2), ss. 95-111.
Bjørgen, K. (2012). Fysisk lek i barnehagens uterom: 5åringers erfaring med kroppslig fysisk lek i barnehagens uterom. Nordisk Barnehageforskning, 5(2), 1-15.
Bosacki, S., Woods, H., & Coplan, R. (2014). Canadian female and male early childhood educators' perceptions of child agression and rough-and-tumble play. Early Child development and Care, 185(7), 1134-1147. doi:10.1080/03004430.2014.980408
Braun, V., & Clarke, V. (2006). Using thematic analysis in psychology. Qualitative Research in Psychology, 77-101. doi:10/1191/1478088706qp063oa
Cederborg, A.-C., Hellner Gumpert, C., & Larsson Abbad, G. (2009). Att intervjua barn med intellektuella och neuropsykiatriska funktionshiner. (A.-C. Cederborg, Red.) Lund:
Studentlitteratur .
Christensen, P. M., & James, A. (2017). Research with children: Perspectives and practices.
Abingdon, Oxon: Routledge.
Christensen, P., & James, A. (2017). Introduction: Researching children and childhood: culture od communications. i P. Christensen, & A. James (Red.), Research with children: Perspectives and practices (ss. 12-38). Abington, Oxon: Routledge.
Corsaro, W. A. (2003). We're friends right? Inside kids culture. Washington, D.C.: Joseph Henry Press.
DiCarlo, C. F., Baumgartner, J., Ota, C., & Jenkins, C. (2014). Preschool teachers' perceptions of rough and tumble play vs. agression in pre-school aged boys. Early Childhooh Development and Care, 185(5), 779-790. doi:10.1080/03004430.2014.957692
Emerson, R. M., Fretz, R. I., & Shaw, L. L. (2011). Writing ethnographic fieldnotes (2:a uppl.).
Chicago: The University of Chicago Press.
Engdahl, I. (2013). Towards a child oriented perspective in toddler play. i O. F. Lillemyr, S. Dockett,
& B. Perry (Reds.), Varied perspectives of play and learning: Theory and research on early years' education (ss. 91-108). Information Age Publishing.
Engdahl, I. (2017). Den fria leken i en läroplansstyrd förskola. i B. Knutsdotter Olofsson, & M. Larsén (Red.), Den fria leken pedagogik: Teori och praktik om fantasileken (ss. 216-235). Stockholm:
Liber.
Fry, D. P. (2005). Rough-and-Tumble Social play in humans. i A. D. Pellegrini, & P. K. Smith (Red.), The Nature of Play: Great Apes and Humans (ss. 54-87). New York: The Guilford Press.
Gadamer, H.-G. (1997). Sanning och metod (i urval). (A. Melberg, Övers.) Göteborg: Bokförlaget Daidalos.
Halldén, G. (2003). Barnperspektivet som ideologiskt eller metodologiskt begrepp. Pedagogisk forskning i Sverige, 8(1-2), ss. 12-23.
Halldén, G. (2009). Barnperspektiv: Ett ideologiskt laddat begrepp och oprecist som analytiskt begrepp. Locus, 3(4), 4-20.
Hammersley, M., & Atkinson, P. (2007). Ethnography (3:e uppl.). London: Routledge.
Hangaard Rasmussen, T. (1993). Den vilda leken. Lund: Studentlitteratur.
Hjorth, M.-L. (1996). Barns tankar om lek: En undersökning av hur barn uppfattar leken i förskolan.
Malmö: Graphic Systems.
Humphreys, A. P., & Smith, P. K. (1984). Rough-and-tumble in preschools and playground. i P. K.
Smith (Red.), Play in animals and humans (ss. 241-266). New York: Basil Blacwell Ltd . James, A., & Prout, A. (2015). A new paradigm for the sociology of childhood? Provenance, promise
and problems. In A. James, & A. Prout (Reds.), Constructing and reconstructing childhood, comtemporary issues in the sociological study of childhood (ss. 6-28). London, New York:
Routledge.
Jarvis, P. (2006). "Rough and Tumble" Play: Lessons in Life. Evolutionary Psychology, 4, 330-346.
Jenks, C. (2005). Childhood. New York: Routledge.
Knutsdotter Olofsson, B. (2003). I lekens värld. Stockholm: Liber .
Knutsdotter Olofsson, B. (2017). Den fria lekens Teori och praktik om fantasileken. (M. Larsén, Red.) Sockholm: Liber .
44
Kvale, S., & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.
Lalander, P. (2011). Observationer och etnografi. i G. Ahrne, P. Svensson, & P. Svensson (Reds.), Handbok i kvalitativa metoder (ss. 81-103). Stockholm: Liber .
Larsson, S. (2005). Om kvalitet i kvalitativa studier. Nordisk Pedagogik, 25(1), 16-35. Hämtat från http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-24757
Lillemyr, O. F. (2013). Lek på allvar - en spännande utmaning. Stockholm: Liber .
Logue, M. E., & Harvey, H. (2009). Preschool teachers' views of active play. Journal of Research in Childhood Education, 24(1), ss. 32-49. doi:10.1080/02568540903439375
Markström, A.-M., & Halldén, G. (2009). Children´s strategies for agnency in pre-school. Children &
Society, 2, ss. 112-122.
Norman, K. (1996). Kulturella föreställningar om barn; ett socialantroposofiskt perspektiv.
Stockholm: Rädda Barnen.
Oswell, D. (2013). The agency of children: From family to global human rights. Cambridge University Press.
Pellegrini, A. D. (2009). The role om play in human development. New York: Oxford University Press.
Pellegrini, A. D., & Smith, P. K. (Red.). (2005). The nature of play: Great apes and humans. New York: The Gilford press.
Pellergrini, A. D. (1995). Boy's rough-and-tumble play and social competence: Cotemporaneous and longitudinal relations. i The future of play theory: A multidisciplinary inquire into the contributions of Brian Sutton-Smith (ss. 107-126). Albany: State University of New York Press.
Qvarsell, B. (2003). Barns persepektiv och mänskliga rättigheter: Godhetsmaximering eller kunskapsbildning? Pedagogisk Forskning i Sverige, 1-2, 101-113.
Sando, O. J., Sandseter, E. B., Pareliussen, I., & Egset, C. K. (2017). Injuries in Norwegian Early Childhood and Care (ECEC) Institutions. Tidskrift for Nordisk Barnehageforskning, 14(1), 1-15.
Sandseter, E. B. (2012). Restrictive Safty or Unsafe Freedom? Norwegian ECEC Practioners' Perceptions and Practices Concerning Children's Risky Play. Child Care in Practice, 18(1), 83-101. doi:10.1080/13575279.2011.621889
Sandseter, E. B. (2016). "We Don't Allow Children to Climbe Trees": How a focus on safty affects Norwegian children'splay in early-childhood education and care settings. American Journal of Play, 8(2), 178-200.
Schwartzman, H. B. (1995). Representing children: Anthropologists at work, children at play. i A. D.
Pellegrini (Red.), The future of play theory (ss. 243-256). Albany: State University of New York press.
Skolinspektionen. (2016). Förskolans pedagogiska uppdrag. Skolinspektionen.
Skolverket. (2010). Läroplan för förskolan: Lpfö98 (Rev. uppl.). Stokholm: Skolverket.
Smith, K, P., & Lewis, K. (1985). Rough-and-Tumble Paly, Fighting, and Chasing in Nursery School Children. Ethology and Sociobiology, 6(3), 175-181.
Smith, P. K. (2005). Social and pretend play in children. i A. D. Pellegrini, & P. K. Smith (Red.), The nature of play: Great apes and humans (ss. 173-209). New York: The Guilford Press.
Smith, P. K. (2009). Children and play: Understanding children's worlds. John Wiley & Sons, Incorporated. Hämtat från https://ebookcentral-proquest-com.ezp.sub.su.se
Sommer, D. (2005). Barndomspsykologoi: utveckling i en förändrad värld. Stockholm: Liber . Storli, R. (2013). Characteristics of indoor rough-and-tumble play (R&T) with physical contact
between players in preschool. Nordic Early Childhood Education Research Journal, 6(16), 1-15.
Storli, R., & Sandseter, E. B. (2015). Preschoolteachers' perceptions of children´s rough-and-tumble play (R&T) indoor and outdoor environments. Early Childhood Development and Care, 185(11-12), 1995-2009. doi:10.1080/03004430.2015.1028394
Storli, R., & Sandseter, E. B. (2017). Gender matters: male and female ECEC practioners' perceptions and practices regarding children's rough-and-tumble play (R&T). European Early Childhood Education Research Journal, 25(6), 838-853. doi:10.1080/1350293X.2017.1380881
45
Sutton-Smith, B. (1995). Conclusion: The persuasive rhetorics of play. i B. Sutton-Smith, & A. D.
Pellegrini (Red.), The future of play theory (ss. 275-296). Albany: State University of New York Press.
Sutton-Smith, B. (1997). The ambiguity of play. Cambridge/London: Harvard University Press.
Svensson, P., & Ahrne, G. (2011). Att designa ett kvalitativt forskningsprojekt. i G. Ahrne, P.
Svensson, & P. Svensson (Red.), Handbok i kvalitativa metoder (ss. 19-35). Stockholm: Liber .
Tannock, M. (2008). Rough and Tumble play: An investigation of the perceptions of educators and young children. Early Childhood Education Journal, 35(4), 357-361. doi:10.1007/s10643-007-0196-1
Tannock, M. (2011). Observing young children's rough and tumble play. Australasian Journal of Early Childhood, 36(2), 13-20.
Trondman, M. (2011). Snälla fröknar: om barns perspektiv på barnperspektivet. i I. Tallberg Broman (Red.), Skolan och barndom: Normering, demokratiskering, individualisering (ss. 67-80).
Malmö: Gleerups utbildning .
Tullgren, C. (2004). Den välreglerade friheten: Att konstruera det lekande barnet. Malmö: Malmö Högskola.
UNICEF. (2008). Handbok om barnkonventionen. Sverige: UNICEF.
Westlund, I. (2015). Hermeneutik. i A. Fejes, & R. Thornberg, Handbok i kvalitativ analys (ss. 71-89).
Stockholm: Liber .
Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Hämtat från http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf den 16 05 2018 Vetenskapsrådet. (2017). Forskningsetiska principer inom humanuístisk-samhällsvetenskaplig
forskning. Vetenskapsrådet. Hämtat från http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf den 13 Maj 2018
Ödman, P.-J. (2017). Tolkning, förståelse, vetande:Hermeneutik i teori och praktik (3:e uppl.). Lund:
Studentlitteratur.
Öhman, M. (2017). Ska vi leka som vi gjorde igår?: Om lek som relation och vänskap. i M. Øksnes, A.
Greve, & A. Greve (Red.), Vänskap (ss. 93-107). Lund: Studentlitteratur.
Øksnes, M., & Sundsdal, E. (2017). Leklust i förskolan: Främja lekens egenvärde. Stockholm: Gothia Fortbildning.
46
Bilaga 1 Informationsbrev
Hej!
Mitt namn är Monika Halleröd och jag är en 43-årig förskollärare som efter många år i yrket återvänt till universitetet för att förena teori och praktik i Masterprogrammet i barn- och ungdomsvetenskap. Jag har ett bestående intresse för lek; lek som barnens egen kultur, lek som pedagogiskt redskap och lek som lärande. En lek som intresserat mig alltmer genom åren är den lek där hela kroppen är med, en lek som ofta är livlig, tar fysisk plats och hörs men som är underrepresenterad i bland annat svensk forskning. Detta är en etnografisk studie vilket innebär deltagande observationer och samtal i befintlig verksamhet samt, i den mån det är möjligt, intervjuer i par eller mindre grupp under dagen.
Alla samtal sker med dubbelt samtycke d.v.s. föräldrars och barns samtycke. Jag kommer huvudsakligen att vara här på förmiddagarna under vecka 12–14.
Med vänliga hälsningar Monika Halleröd (Epostadress)
Hej! Jag heter Monika. Jag har två barn, älskar fjällen året runt och är nyfiken på vad ni barn här på förskolan gillar att leka. Jag hoppas att ni vill visa mig och berätta! Jag kommer att ta med
mig 3 saker när jag kommer till er, penna, skrivbok och en diktafon. Vet ni vad en diktafon är? Om inte så ska jag visa er! En ledtråd är att
den hjälper mig att komma ihåg saker….
47