Vidare forskning

Skeja (2014) visar i en experimentell studie att det kan bli goda resultat om musikterapi kombineras med metoder som stimulerar den kognitiva utvecklingen. Detta vore ett intressant område att studera vidare. Hur man kan optimera effekten av musikterapi genom att

kombinera den med andra metoder eller kanske tvärtom hur man kan optimera effekten av till exempel Alternativ och Komplementerande Kommunikation, AKK genom att kombinera med musikterapi för att locka till samverkan. Ett annat område att utveckla och forska vidare kring är hur ett samarbete mellan olika yrkesgrupper som musikterapeuter, lärare,

sjukgymnaster, arbetsterapeuter och logopeder skulle kunna optimeras för att gynna utvecklings och lärprocesser hos elever med flerfunktionsnedsättning.

Referenser

Cheng, E., Ockelford, A., & Welch, G. (2009).Researching and developing music provision in Special

Schools in England for children and young people with complex needs. Australian Journal of Music

Education, 2, 27-48. Hämtad från http://www.asme.edu.au

Eriksson-Zetterquist, U., & Ahrne, G. (2015). Intervjuer. I G. Ahrne., P. Svensson (Red), Handbok i

kvalitativa metoder (2 uppl., ss. 34-35). Stockholm: Liber AB.

Evenshaug, O., & Hallen, D. (2001). Barn- och ungdomspsykologi. (2 uppl.). Lund: Studentlitteratur AB. Granberg, A. (2004). Det måste få ta tid: en studie av musikterapeuters verksamhet i skolan. Stockholm:

Avhandling. MPC. Kungl. Musikhögskolan i Stockholm.

Granlund, M., & Göransson, K. (2011). Utvecklingsstörning. I L. Söderman., S. Antonsson (Red.), Nya

Omsorgsboken (5 uppl., ss 12-18). Malmö: Liber AB.

Hjelm, L. (2005). Med musik som medel: FMT-metoden som den blev till. Uppsala: Musikterapiinstitutet Hsieh, H-F., & Shannon, S. (2005). Three Approaches to Qualitative Content Analysis. Qualitative Health

Research, 15(9), 1277-1288. doi:10.1177/1049732305276687

Håkansson, J., & Sundberg, D. (2012). Utmärkt undervisning: Framgångsfaktorer i svensk och

internationell belysning. Stockholm: Natur & Kultur.

Krikeli, V., Michailiadis, A., & Klavdianou, N-D. (2010). Communication improvement through music: The case of children with developmental disabilities. International Journal of Special Education,

25(1), 1-9. Hämtad från http://www.internationaljournalofspecialeducation.com

Kvale, S., & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. (3 uppl.). Lund: Studentlitteratur AB.

Larsson, S. (2005). Om kvalitet i kvalitativa studier. Nordisk Pedagogik, 1(25) Hämtad från http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:245080/fulltext01

Mitchell, D. (2015) Inkludering i skolan: Undervisningsstrategier som fungerar. Stockholm: Natur och Kultur.

Patel, R., & Davidsson, B. (2003). Forskningsmetodikens grunder: Att planera, genomföra och rapportera

en undersökning. (3 uppl.). Lund: Studentlitteratur AB.

Paulander, A. (2011). Meningen med att gå i musikterapi: En fenomenologisk studie om deltagares

upplevelse. Doktorsavhandling, Stockholm: KMH Förlaget.

Pienar, D. (2012). Music therapy for children with Downs Syndrome: Perceptions of caregivers in a special school setting. KAIRARANGA, 13 (1.,36-43. Hämtad

från

http://www.massey.ac.nz/massey/learning/departments/institute-of-education/research/kairaranga/kairaranga_home.cfm

Rickson, J., & McFerran, K. (2007). Music therapy in special education: Where are we now?

KAIRARANGA, 8(1), 40-47. Hämtad från

http://www.massey.ac.nz/massey/learning/departments/institute-of-education/research/kairaranga/kairaranga_home.cfm

Rickson, D J., Castelino, A,. Moleyneux. C., Ridley, H., & Upjohn-Beatsson, E. (2016). What evidence? Designing a mixed study to investigate music therapy with children who have autism spectrum disorder (ASD) in New Zealand contexts. The Arts in Psychotherapy 50 (2016), 119-125. doi: org/ 10.1016/j,ai,.2016,07,002

Ruud, E. (2010). Music Therapy: A Perspective from the Humanities. Gilsum NH: Barcelona Publishers. Sandell, A. (2013). Musik för Kropp och Själ: Modell för interaktiv musikterapi. Doktorsavhandling,

Göteborg: Göteborg Universitet.

SFS: 2010: 800. Skollag. Stockholm: Utbildningsdepartementet.

SFS: 2011:186. Examensförordning speciallärarprogramet. Stockholm: Utbildningsdepartementet. Shi, Z M., Lin, G-H., & Xie, Q. (2016). Effects of music therapy on mood language, behavior and social

skills in children with autism: a meta-analysis. Chinese Nursing Research, 3 137-141. doi: org/10.1016/j.cnre.2016.06.018

Skeja, E. (2014). The Impact of Cognitive Intervention Program and Music Therapy in Learning Disabilities. Procedia- Social and Behavioral Sciences, 159, 605-609. doi:

10.1016/j.sbspro.2010.12.433

Skolverket (2011). Läroplan för grundsärskolan 2011. Stockholm: Skolverket.

Skolverket (2017). Vad är grundsärskola. Hämtad från https://www.skolverket.se/skolformer/karta-over-utbildningssystemet/grundskoleutbildning/2.3359

Stephenson, J. (2006). Music Therapy and the Education of students with Severe Disabilities. Education

and Training in Developmental Disabilities, 41(3), 290-299. Hämtad från

https://www.jstor.org/journal/eductraidevedisa

Svensson, P. (Regissör). (2014). Funktionsinriktad musikterapi FMT-Metoden [Film]. Sverige: Nationellt kompetenscentrum anhöriga.

Säljö, R. (2014a). Den lärande människan. I U.P. Lundgren., R. Säljö., & C. Liberg (Red.), Lärande skola

bildning: Grundbok för lärare (3 uppl., ss 351-309). Stockholm: Natur och Kultur.

Säljö, R. (2014b). Lärande i praktiken: Ett sociokulturellt perspektiv (3 uppl.). Lund: Studentlitteratur AB. Thompson, G. A., & McFerran, K.S. (2015). Music therapy with young people who have profound

intellectual and developmental disability: Four case studies exploring communication and

engeagement within musical interactions. Journal of Intellectual & Developmental Disability, 40, 1-11. doi:10.3109/13668250.2014.965668

Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.

Vygotskij, L.S. (2001). Tänkande och språk. Göteborg: Daidalos.

Wheeler, B., & Stultz, S. (2008). Using typical infant development to inform music therapy with children with disabilities. Early Childhood Education Journal, 35, 585-591. doi: 10. 1007.1007/s10643-007-0224-1

Wigram, T., & Gold, C. (2006). Music therapy in the assessment and treatment of autistic spectrum disorder: clinical application and research evidence. Child: Care, Health, and Development, 32(5),

535-542. doi: 10.1111/j. 1365-2214.2006.00615.x.

Wilder, J., & Granlund, M. (2011). Personer som har flerfunktionshinder I L. Söderman., S. Antonsson (Red.), Nya Omsorgsboken (5 uppl., ss 29-29). Malmö: Liber AB.

Winlund, G. (2011). Livskvalitet trots många hinder I L. Söderman., S. Antonsson (Red.), Nya

Bilaga 1 pilotintervju

FMT-metodens funktion-lärprocesser

 Vad är FMT-metoden?

 Kan du beskriva hur den fungerar?

Kunskaper och förmågor

 Har eleverna uppsatta mål för musikterapin?

 I så fall inom vilka ämnes områden?

 Hur är de utformade?

 Finns de med i elevens IUP?

 Hur utvärderas de?

 På vilket annat sätt dokumenteras elevers deltagande i musikterapin?(till exempel film, foto anteckningar mm)

 Vilka kunskaper och förmågor ser du som kan utvecklas med FMT-metoden? - Inom kommunikation?

- Vardagsaktiviteter? - Verklighetsuppfattning? - Motorik?

- Estetisk verksamhet?

- Övrigt?( till exempel social förmåga)

Pedagogiska förklaringsmodeller

 Vad motiverar dig till att använda FMT-metoden?

 Fungerar FMT-metoden för alla elever?

- Kan du förklara varför du har den erfarenheten?

 På vilket/vika sätt uppfattar du att FMT-metoden påverkar elevernas förutsättningar till utveckling av förmågor ur ett pedagogiskt perspektiv?

 Vad är det enligt din erfarenhet i FMT-metoden som gör att elevernas förutsättningar till utveckling av förmågor påverkas?

Avslutning

Har du något mer du vill berätta? Har du några frågor till mig?

Bilaga 2

 Vad har du för utbildning?

 Hur länge har du arbetat inom grundsärskolan?

 Hur kom du i kontakt med FMT-metoden?

 Kan du ge en kort beskrivning av metoden som du uppfattar den?

 Finns det uppsatta mål för musikterapin?

 Kan du i så fall ge något exempel på mål och hur de utvärderas?

 Dokumenteras eleveras deltagande i musikterapin? Iså fall på vilket sätt?

 Vilka kunskaper och förmågor tror du kan utvecklas med FMT-metoden?

 Påverkas eleverna på något annat sätt? I så fall vilket?

 Vad motiverar dig att använda metoden?

 Vilka elever tror du metoden fungerar för?

 Vilka pedagogiska styrkor kan du se med metoden? Svagheter?

 Något mer du vill berätta om FMT-metoden?

 Har du några frågor till mig?

Bilaga 3

Hej!

Mitt namn är Susanne Sjögren och jag läser till speciallärare med inriktning utvecklingsstörning vid Karlstads universitet.

Jag läser min sista termin i utbildningen och jag har börjat skriva på mitt examensarbete. Det handlar om musikterapi och hur det används för elever på träningsskolan. Jag samlar in data genom att göra intervjuer med lärare som har erfarenhet av att använda musikterap, FMT-metoden i verksamhet. Intervjun kommer att ta 45 minuter och jag skulle gärna vilja spela in den.

Ditt deltagande i studien är frivilligt och om du önskar avbryta din medverkan så är du fri att göra det när som helst. De data jag samlar in kommer bara att användas i mitt examensarbete och ingen obehörig kommer att få tillgång till dessa. Alla namn på personer i studien kommer att avidentifieras och när studien är genomförd förstörs all data.

Min studie kommer att redovisas som en del i mitt examenarbete vid speciallärarutbildningen vid Karlstads universitet. Om du önskar ta del av det färdiga resultatet så kommer arbetet att publiceras i det Digitala Vetenskapliga Arkivet, DIVA som är ett digitalt arkiv där

forskningspublikationer och uppsatser/examensarbete bevaras.

Din rektor har gett mig tillåtelse att fråga dig om du vill medverka i studien. Om du vill göra det så behöver jag ett skriftlig medgivande från dig. Fyll i nedanstående svarstalong och maila tillbaks till mig. När jag har fått ditt medgivande kommer jag att kontakta dig så att vi

tillsammans kan boka en tid för en intervju. Om du har några frågor innan du skriver på är du välkommen att höra av dig till mig eller min handledare Kerstin Göransson professor i specialpedagogik. E-mailadress: kerstin.goransson@.se

Tack för att du tog dig tid att läsa detta. Jag hoppas att just du vill delta! Med vänlig hälsning

Susanne Sjögren

susannesjogren_@hotmail.com

Telefon: xxx xxx xx xx

--- Jag ger mitt skriftliga medgivande att delta i en intervju som handlar om musikterapi på träningsskola:

Underskrift: _________________________________________________________