40
6.4 Den organiserade lekens bidrag till fritidshemmet
I studien kom vi fram till att den organiserade leken är ett behövligt verktyg som fritidslärarna behöver ta vara på och arbeta aktivt med, för att utveckla det sociala samspelet mellan eleverna i fritidshemmet. Precis som Öhman (2011) menar i sin studie så blir den organiserade leken ett stöd för de elever som annars är exkluderande i den fria leken. Den organiserade leken ger gemensamma erfarenheter som sedan svetsar samman elevgrupperna. Utifrån studiens resultat i samband med tidigare forskning så tror vi att den organiserade leken kan bidra till ett välfungerande fritidshem med bra kvalitet, där eleverna får möjlighet till inkludering, variationer av miljöer, lokaler samt nya lekar som de inte får ta del av i den fria leken. Den organiserade leken kan även bidra till att eleverna får en meningsfull, innehållsrik och glädjande fritid, där det sociala samspelet står i fokus.
6.5 Slutsats
Studiens slutsats är att fritidslärarna arbetar systematiskt med den organiserade leken i fritidshemsverksamheten, där det sociala samspelet står i fokus, för de elever som anses vara svaga eller exkluderade ifrån leken. Vi kom fram till att den organiserade leken är ett pedagogiskt verktyg som fritidslärarna behöver ta vara på och arbeta aktivt med i fritidshemsverksamheten utifrån ett fritidshemsperspektiv, där eleverna också får ett inflytande, där resterande elever inte glöms bort samt där fritidslärarna är delaktiga och engagerade. Dock betyder det inte att det aktivt ska jobbas för att motverka den fria leken. Istället att det skapas en balans mellan den fria och den organiserade leken i fritidshemsverksamheten.
6.6 Vidare forskning
Vidare forskning till denna studien skulle kunna vara att undersöka samt jämföra fritidslärarnas arbete med den organiserade leken i praktiken. Hur den organiserade
41
leken påverkar det sociala samspelet i fritidshemsverksamheter där det finns större respektive mindre barngrupper.
42
Referenser
Aspelin, J. (2013). Vad är relationell pedagogik? Relationell specialpedagogik – i teori och praktik. Kristianstad: Högskolan Kristianstad.
Christoffersen, L., & Johannessen, A. (2015). Forskningsmetoder för lärarstudenter.
1. upplagan. Lund: Studentlitteratur.
Dahl, M. (2011). Barns sociala liv på fritidshemmet en studie om praktikgemenskaper och alliansbildning i egenstyrda aktiviteter. Avhandling. Göteborg: Göteborgs
Universitet.
Dahl, M. (2014). Fritidspedagogers handlingsrepertoar. Pedagogiskt arbete med barns olika relationer. Avhandling.Växjö: Linnéuniversitetet.
Eberle, G. S. (2014). The elements of play: toward a philosophy and definition of play. American Journal of play, v6, n2, s 214–233.
Falkner, C., & Ludvigsson, A. (2016). Fritidshem och fritidspedagogik - en forskningsöversikt. Lund: Sveriges Kommuner och Landsting Kommunförbundet Skåne.
Fritidspedagog, Natinalencyklopedin./uppslagsverk/encyklopedi/lång/fritidspedagog.
(Hämtad, 2020-03-02).
Hereo, K. (2020) Barn mår bra av mys och lek på fritids. Stockholm: Stockholms universitet. Tillänglig på internet. Hämtad,
2020-04-07.https://tidningengrundskolan.se/barn-mar-bra-av-mys-och-lek-pa-fritids/
Ihrskog, M. (2006). Kompisar och kamrater: barns och ungas villkor för relationsskapande i vardagen. Växjö: Växjö universitet.
Kane, E. (2011). Den livsviktiga leken I Pihlgren, A.S. (red). Fritidshemmet:
fritidslärares uppdrag på fritidshemmet och i skolan. (1. upplagan.) Lund:
Studentlitteratur, (s. 221-242).
Kane, E. (2015). Playing practices in school-age childcare: an action research project in Sweden and England. Stockholm: Stockholms universitet.
Klerfelt, A., & Haglund, B. (red.) (2011). Fritidspedagogik: fritidshemmets teorier och praktiker. Stockholm: Liber.
Lager, K. (2015) ‘Learning to play with new friends’: systematic quality development work in a leisure-time centre, Early Child Development and Care, Early Child
Development and Care, 186:2, 307-323, DOI.
Lago L., & Elvstrand, H. (2019).” Jag har oftast ingen att leka med - Social exkludering på fritidshem. Nordic Studies in Education. 39(2), 104–120.
Lillemyr, O.F. (2002). Lek - upplevelse - lärande i förskola och skola. Stockholm:
Liber.
Lillemyr, O.F. (2013). Lek på allvar: en spännande utmaning. Stockholm: Liber.
Lillemyr, O.F., Søbstad. F., Marder., & K, Flowerday, T. (2011) A multicultural perspective on play and learning in primary school.IJEC, 43–65.
Lindqvist, G. (1996). Lekens möjligheter: om skapande lekpedagogik i förskola och skola. Lund: Studentlitteratur.
43
Lärare, Nationalencyklopedin./uppslagsverk/ordbok/svensk/lärare. (Hämtad, 2020-03-02).
Nilsson, B (2015). Socialpsykologi: teorier och tillämpning. 1. upplagan. Stockholm:
Liber.
Nilsson, M., Grankvist, A-K., Johansson, E., Thure, J., & Ferholt, B. (2018). Lek, lärande och lycka: lekande och utforskande i förskolan. 1. upplagan Malmö: Gleerup.
Organisera, Nationalencyklopedin./uppslagsverk/encyklopedi/enkel/organisera (Hämtad 2020-03-02).
Patel, R., & Davidson, B. (2011). Forskningsmetodikens grunder: att planera, genomföra och rapportera en undersökning. 4. upplagan. Lund: Studentlitteratur.
Pálsdóttir, Kolbrún Þ. (2012). Care, learning and leisure: the organisational identity of after-school centres for six-to nine-year old children in Reykjavík. Diss. Reykjavík:
University of Iceland.
Pramling, N., & Wallerstedt, C. (2019). Lekresponsiv undervisning – ett
undervisningsbegrepp och en didaktik för förskolan, Forskning om undervisning och lärande, vol 7, nr 1, ss.7–22.
Pramling Samuelsson, I., & Asplund Carlsson, M. (2014). Det lekande lärande barnet: i en utvecklingspedagogisk teori. (2. upplagan). Stockholm: Liber.
Skolverket (2014). Kvalitet i fritidshem: allmänna råd och kommentarer. Stockholm:
Skolverket.
Skolverket (2018). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (LGR11): reviderad 2018. (5. upplagan). Stockholm: Skolverket
Säljö, R. (2010). Lärande i praktiken: ett sociokulturellt perspektiv. (2. upplagan.) Stockholm: Norstedts.
Tullgren, C. (2004). Den välreglerade friheten: att konstruera det lekande barnet.
Malmö: Malmö Högskola.
Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Vygotskij, L.S. (1995). Fantasi och kreativitet i barndomen. Göteborg: Daidalos.
Wetterblad, P. (2012). Leken som grogrund för lärande aspekter på lek inom fritidshemmets verksamhetsområde: Nacka kommun.
Woolfolk, A., & Karlberg, M. (2015). Pedagogisk psykologi. Harlow: Pearson.
Öhman, M. (2011). Det viktigaste är att få leka! Stockholm: Liber.
Öhman, M. (2019). Nya hissad och dissad: om relationsarbete i förskolan. (2.
upplagan). Stockholm: Liber.
44
Bilaga 1
Informationsbrev och förfrågan till fritidslärare/ pedagoger om medverkan i intervjustudie. En intervjustudie om den organiserade lekens betydelse för det sociala samspelet.
Hej!
Vi är två studenter som studerar sista terminen i Grundlärarprogrammet med inriktning mot arbete i fritidshem i Högskolan, vid namn Christoffer Nielsen och Baris Dereci. Vi håller på att skriva vårt examensarbete som handlar om det sociala samspelet i de organiserade lekarna. Vi vill med detta missivbrev skicka en förfrågan till dig som fritidslärare/ fritidspedagog om du vill delta i vår studie. Deltagande i studien innebär en intervju som varar i ca 40 minuter. Intervjun kommer att dokumenteras med inspelning och anteckning ifrån mobiltelefonerna och därefter transkriberas in i vårt examensarbete och kommer enbart att användas vid studier och inget annat. Det innebär även att vi inte kommer att nämna särskilda namn på er i verksamheten, eleverna, skola som ni arbetar på och kommunen som ni arbetar på. Det innebär också att du som respondent inte får nämna elevernas namn eller ange privata uppgifter som berör eleverna.
Deltagandet till studien är frivilligt och informationen vi tar emot behandlas korrekt i enlighet med Sekretesslagen. Under intervjun så har du rätt att när som helst avbryta ditt deltagande och den genomförs utifrån den tid och möjlighet som passar just dig.
När arbetet blir godkänd kommer du att kunna läsa vårt examensarbete i divaportal, eventuellt få arbetet via mail om så önskas.
Med vänliga hälsningar: Baris Dereci & Christoffer Nielsen.
Email: Baris.dereci0003@stud.hkr.se & Christoffer.nielsen0092@stud.hkr.se
Underskrift respondent________________________
UnderskriftFörfattare__________________________
45
Bilaga 2
Samtyckesblankett för deltagande till en kvalitativ intervjustudie
Till dig som ska delta i intervjustudienSamtyckesblankett för medverkan i studien “Den organiserade lekens betydelse för det sociala samspelet mellan eleverna”.
□
Svar: Ja, Jag har läst informationen och samtycker till min medverkan att delta i studien□
Svar: Ja, jag samtycker till att intervjun dokumenteras och spelas in.Namnteckning: _____________________________________________
Namnförtydligande: ____________________________________________
Datum______________________________________________________
46
Bilaga 3
Intervjuguide
Öppna frågor till fritidslärare utifrån semistrukturerad metod 1. Vad innebär organiserad lek för dig?
2. Vad innebär socialt samspel för dig i ditt arbete?
3. Brukar ni arbeta med den organiserade leken i er verksamhet? Isåfall hur?
4. Påverkar de organiserade lekarna det sociala samspelet mellan eleverna?
Hur?
Om inte varför?
5. Ser du något samband mellan den organiserade leken och det sociala samspelet mellan eleverna, isåfall på vilka sätt och hur?
Om nej varför?
6. Hur tycker du att den organiserade leken främjar det sociala samspelet mellan eleverna? Motivera