Att studera de pedagogiska miljöerna är ett väldigt brett fält, vilket öppnar upp för många fortsatta möjligheter i fortsatt forskning utifrån mitt resultat av den här studien.
Som ett vidare spår i undersökning tänker jag att det hade varit intressant att gå ut till olika förskolor och observera barnen i verksamheten. Där frågor som de här skulle kunna vara bärande, utifrån resultatet av min studie: Vilken betydelse har undersökningens resultat för betydelse för barns lärande i Reggio Emilia inspirerade förskolor? Hur tar barnen sig an olika pedagogiska miljöer? Hur resonerar pedagogerna kring hur miljön organiseras? Hur påverkas barnen av pedagogernas syn på hur miljön ska organiseras? Och/eller hur använder barnen aktivt inomhusmiljön? Går det att se vilka teoretiska utgångspunkter pedagogerna organiserar den pedagogiska miljön utefter? Vilka diskurser går det att utläsa genom observation av barn i verksamheten?
En slutsats av min undersökning visade sig vara att pedagogerna beskriver en brist på ett tydligt ledarskap. Det här vidare spåret av min studie handlar alltså om att undersöka förskollärares ledarroll i relation till arbetslagen samt barngruppen. Hur tas den uppgiften i kraft i praktiken? Vad tänker förskollärare om ledarskap som en del av sitt förskolläraruppdrag? Hur kan ledarskap beskrivas i relation till barngruppen? Hur bedrivs ett aktivt ledarskap i praktiken?
Det ena alternativet av vidare forskning handlar om att ha barnen som huvudpersoner för att komma åt pedagogernas tankar och förståelse barnet. Det andra alternativet lyfter begreppet ledarskap, sett ur olika synvinklar och förståelse.
Som avslutande ord skulle jag vilja lägga vikt vid hur betydande denna undersökning varit för min egen profession. Den har öppnat upp för en vidare och bredare syn på hur man som pedagog med olika hjälpmedel och verktyg kan få syn på det osynliga.
31
Referenser
Barnomsorg och skolkommittén (1997). Att erövra omvärlden: förslag till läroplan för förskolan:
slutbetänkande. Stockholm: Fritze. Tillgänglig på Internet: http://www.regeringen.se/sb/d/108/a/25224
Bolander, Eva & Fejes, Andreas (2015). Dikursanalys. I Fejes, Andreas & Thornberg, Robert (red.). Handbok i
kvalitativ analys. 2., utök. uppl. Stockholm: Liber, ss.90-114.
Björklid, Pia (2005). Lärande och fysisk miljö: en kunskapsöversikt om samspelet mellan lärande och fysisk
miljö i förskola och skola. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling. Tillgänglig på Internet:
http://www.skolverket.se/publikationer?id=1827
Clark, Alison (2005). Ways of seeing: using the Mosaic approach to listen to young children´s perspectives. I Clark, Alison, Kjørholt, Anne Trine & Moss, Peter (red). Beyond listening: Children´s perspectives on early
childhood services. Bristol: Policy Press, ss.29-49.
Dahlberg, Gunilla & Åsén, Gunnar (2011). Loris Malaguzzi och den pedagogiska filosofin i Reggio Emilia. I Forssell, Anna (red.). Boken om pedagogerna. 6., [omarb.] uppl. Stockholm: Liber, ss.238-263.
De Laval, Susanne (1998). Gåtur – metod för utvärdering. Nordisk Arkitekturforskning, (4) ss. 1-15.
De Laval, Susanne (2007). Arkitektur i skolan, för att se världen med nya ögon. Stockholm: Arkitekturanalys Deleuze, Gilles (1990). Foucault. Stockholm: Symposion
Eriksson Bergström, Sofia (2013). Rum, barn och pedagoger; om möjligheter och begränsningar i förskolans
fysiska miljö [Elektronisk]. Diss. Umeå: Umeå universitet.
Eriksson-Zetterquist, Ulla & Ahrne, Göran (2011). Intervjuer. I Ahrne, Göran & Svensson, Peter (red). Handbok
i kvalitativa metoder. Stockholm: Liber, ss. 34-54.
Evenstad, Randi & Andreassen Becher, Aslang (2015). Arkitektur og pedagogikk i samspill eller motspill? - om betydning av koherens mellom planlegging og etablering av nye typer barnehagebygg. [Elektronisk]. Nordisk
Barnehageforskning, 10(2), ss. 1-20
Foucualt, Michel (1982). The subject and power. Critical Inquiry. 8(4), ss.777-795. Tillgänglig online: http://www.jstor.org/stable/1343197?seq=1#page_scan_tab_contents
Halvars-Franzén, Bodil (2010). Barn och etik – möten och möjlighetsvillkor i två förskoleklassers vardag [Elektronisk]. Diss. Stockholm: Stockholms universitet
Kvale, Steinar & Brinkmann, Svend (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. Enskede: TPB
Lenz Taguchi, Hillevi (1997). Varför pedagogisk dokumentation?: om barnsyn, kunskapssyn och ett förändrat
förhållningssätt till förskolans arbete. Stockholm: HLS.
Lind, Ulla (2010). Blickens ordning: bildspråk och estetiska lärprocesser som kulturform och kunskapsform. Diss. Stockholm: institutionen för didaktik och pedagogiskt arbete, Stockholms universitet.
Löfdahl, Annica (2014). God forskningssed – regelverk och etiska förhållningssätt. I Löfdahl, Annica, Franzén, Karin & Hjalmarsson, Maria (2014). Förskollärarens metod- och vetenskapsteori. Stockholm: Liber, ss.32-43. Nordin Hultman, Elisabeth (2008). Dags för en synvända. Pedagogiska magasinet (2), ss. 43-46.
Nordin Hultman, Elisabeth (2004). Pedagogiska miljöer och barns subjektskapande. Diss. Stockholm: Liber Nordtømme, Solveig (2015). En teoretisk utdyping av rom og materialitet som pedagogisk ressurs i barnehagen.
[Elektronisk]. Nordisk barnehageforskning, 10(4), ss.1-14.
Olsson, Liselott (2012). Eventicizing Curriculum – Learning to Read and Write through Becoming a Citizen of the World. JCT: Journal of Curriculum Theorizing, Vol 28, No 1
Olsson, Liselott Mariett (2014). Rörelse och experimenterande i små barns lärande: Deleuze och Guattari
förskolan. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur.
Palmer, Anna (2011). Hur blir man matematisk?: att skapa nya relationer till matematik och genus i arbetet med
yngre barn. 1. uppl. Stockholm: Liber
Saar, Tomas & Löfdahl, Annica (2014). Om perspektiv på barn, barndom, förskola. I Löfdahl, A, Hjalmarsson, M & Franzén, K. (red.) Förskollärarens metod och vetenskapsteori. Stockholm: Liber, ss. 22-31.
32
Sahimi, Nurul Nadiah (2012). Preschool children preferences on their school environment. [Elektronisk].
Procedia – social and behavioral sciences, 42, ss.55-62.
Skolverket (2010). Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny, rev. Utg.]. Stockholm: Skolverket
Stankovic, Danica, Tanic, Milian, Kostic, Alekandra, Vrecic, Svetlana, Kekovic, Aleksandar, Cekic, Nikola & Nikolic, Vojislav (2015). Resurgence of indoor environment of preschool building. [Elektronisk]. Procedia
Engieering, 117, ss.742-755.
Svensson, Peter & Ahrne, Göran (2011). Att designa ett kvalitativt forskningsprojekt. I Ahrne, Göran & Svensson, Peter (red) (2011). Handbok i kvalitativa metoder. Stockholm: Liber, ss. 17-31.
Thornberg, Robert & Fejes, Andreas (2015). Kvalitet och generiserbarhet I kvalitativa studier. I Fejes, Andreas & Thornberg, Robert (red.). Handbok i kvalitativ analys. 2., utök. uppl. Stockholm: Liber, ss. 256-278. Unga, Johanna (2013). Det är en spricka i allt, det är så ljuset kommer in…: matematik och förskolebarns
experimenterande och potential. Licentiatavhandling Stockholm: Stockholms universitet. Tillgänglig på
internet: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-88821
Vetenskapsrådet (2011). God forskningssed. [Elektronisk]. Stockholm: Vetenskapsrådet
Winther Jørgensen, Marianne & Phillips, Louise (2000). Diskursanalys som teori och metod. Lund: Studentlitteratur
Åberg, Ann & Lenz Taguchi, Hillevi (2005). Lyssnandets pedagogik: etik och demokrati i pedagogiskt arbete. Stockholm: Liber
Änggård, Eva (2015). Gåturer som forskningsmetod med barn. Educare, (1) ss.93-116.
Änggård, Eva (2012). Att skapa platser i naturmiljöer – om hur vardagliga praktiker i en I Ur och Skur-förskola bidrar till att ge platser identitet. [Elektronisk]. Nordisk barnehageforskning, 5, ss.1-16.
Stockholms universitet/Stockholm University SE-106 91 Stockholm
Telefon/Phone: 08 – 16 20 00 www.su.se