När en undersökning genomförs kan det dyka upp områden som var oväntade eller som väcker nya frågor. Nedan kommer det att presenteras ett par intressanta frågeställningar för vidare forskning.
Hur ser sambandet ut mellan skolans arbete kring den pedagogiska utredningen och ett fungerande arbete kring inkludering?
Hur ser elevens och föräldrarnas delaktighet ut i den pedagogiska utredningens utredningsfas? Hur sker tolkning av det material som kommer in i den pedagogiska utredningen och vilka är delaktiga i den processen?
Hur ser elever i socioemotionella svårigheter på sig själva och sin skolgång samt deras tankar kring en skola för alla?
Hur ser den nuvarande lärarutbildning ut ger den blivande pedagoger den didaktiska och pedagogiska kompetens som de behöver för att möta den mångfald av elever som finns i dagens skola?
Referenser
Ainscow, M. (2000). The next step for special educational education: Supporting the development of inclusive practices. British Journal of Special Education, 27 (2), 76-80. Ahlberg, A. (2001). Lärande och delaktighet. Lund: Studentlitteratur.
Andersson, B. (2000). Sociala berättelser, seriesamtal. Ängelholm: Andersson AB.
Andreasson, I. (2007). Elevplanen som text – om identitet, genus, makt och styrning i skolans elevdokumentation. (Göteborg Studies in Educational sciences 259.) Acta Universitatis Gothoburgensis.
Andréasson, I. & Asplund Carlsson, M. (2009). Elevdokunentation – om textpraktiker i skolans värld.Stockholm: Liber.
Aspelin, J. (2005). Den mellanmänskliga vägen Martin Bubers relationsfilosofi som pedagogisk vägvisning. Stockholm: Brutus Östlings Bokförlag Symposion AB.
Asp Onsjö, L (2006). Åtgärdsprogram – dokumentation eller verktyg? En fallstudie i en kommun (Göteborg Studies in Educational sciences 259.) Acta Universitatis Gothoburgensis. Asp-Onsjö, L. (2008). Åtgärdsprogram i praktiken. Lund: Studentlitteratur.
Assarsson, I. (2009a). Utmaningar i en skola för alla: Några filosofiska trådar. Stockholm: Liber.
Assarson, I. (2009b). Specialpedagogik i spänningsfältet mellan mångfald och normalisering. Kritisk utbildningstidskrift. 136 (4), 62-71.
Alvesson, M & Deetz, S. (2000). Kritisk samhällsvetenskaplig metod. Lund: Studentlitteratur. Backman, J. (2008). Rapporter och uppsatser. Lund: Studentlitteratur.
Becker, S. (2010). Badder than ”Just a Bunch of SPEDs”: Alternative Schooling and Student Resistance to Special Education Rhetoric. Journal of Contemporary Ethnography. 39 (1), 60-86.
Bell, J. (2006). Introduktion till forskningsmetodik. Lund: Studentlitteratur.
Bjorndal, C.R.P. (2005). Det värderande ögat: observation, utvärdering och utveckling I undervisning och handledning. (1uppl.) Stockholm: Liber.
Bladini, K. (2011). Att tillsammans ta ett steg tillbaka I: Eriksson Gustavsson, A-L, Göransson, K & Nilholm, C (red.) Specialpedagogisk verksamhet i grundskolan (s.55-72). Lund:
Studentlitteratur.
Bryman, A. (2009). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber.
Dovemark, M. (2004). Ansvar – flexibilitet – valfrihet. En etnografisk studie om en skola i förändring. Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgansis, 223.
Dyson, A. (2001a). Special needs in the twenty- first centery: where we´ve been and where we´re going. British Journal of Special Education, 28 (1), 24-29.
Dyson, A. (2001b). Special needs education as the way we equity: An alternative approach? Support for Learning, 16 (3), 99-104.
Eliasson, R. (1995). Forskningsetik och perspektivval. 2a omarb. Och utvidgade uppl. Lund: Studentlitteratur
Emanuelsson, I. (2006). Betyget godkänd i en obligatorisk skola för alla (s46-60). I Forsberg, E & Wallin, E (red.) (2006). Skolans kontrollregim – Ett kontraproduktivt system för styrning? Stockholm: HLS Förlag.
Eriksson Gustavsson, A-L, Göransson, K & Nilholm, C (red.) (2011). Specialpedagogisk verksamhet i grundskolan (s.8-24).(. Lund: Studentlitteratur.
Ferguson, D.L., Hanreddy, A & Draxton, S. (2011). Giving Students a Voice as a Strategy for Improving Teachers Practice. London Review of Education, 9 (1), 55-79.
Gars, C. (2009). Utvecklingssamtal – en berättelse om barn, föräldrar och förskollärare. Stockholm: Stockholms Universitets förlag.
Gindis, B. (1999). Vygotsky´s vision: Reshaping the practice of special education for the 21st century. Remedial and Education, 20.
Graham, L.J. & Harwood, V. (2011). Developing Capabilities for Social Inclusion: Engaging Diversity through Inclusive School Communities. International Journal of Inclusive Education, 15 (1), 135-152.
Gustavsson, J.E, & Myrberg, E. (2002). Ekonomiska resurser betydelse för pedagogiska resultat. Skolverket.
Göransson, K. (2011). Skolutveckling som förebyggande arbete. I: Eriksson Gustavsson, A-L, Göransson, K & Nilholm, C (red.) Specialpedagogisk verksamhet i grundskolan (s.25-54). Lund: Studentlitteratur.
Heimdahl Mattson, E (2001). Inclusive Strategies and Bureaucratic Organisations in Integrated and Segregated School Systems. Scandinavian Journal of Disability Research.3.1.
Hjörne, E. (2009). Skolans problem blir elevens. Kritisk utbildningstidskrift. 136 (4), 32-37. Hjörne, E & Säljö, R (2008). Att platsa i en skola för alla: elevhälsa och förhandling om normalitet i den svenska skolan. 1. Uppl. Stockholm: Nordstedts Akademiska Förlag.
Hofvendahl, J. (2006). Förpapprade samtal och talande papper. I Forsberg, E & Wallin, E (red.) Skolans kontrollregim – Ett kontraproduktivt system för styrning? (s.77-98). Stockholm: HLS Förlag.
Holmberg, L, Jönsson, A & Tvingstedt, A-L. (2005). Specialpedagogik i två skolkulturer. Educare vetenskapliga tidskrifter. 1, Lärarutbildningen, Malmö Högskola.
Hopmann, S. (2011). Wolfgang Klafki och den tyska didaktiken. I Uljens, M (red.). Didaktik (s.198-214). Lund: Studentlitteratur.
International classification of Functioning, Disability and Health (ICF) (2001)
Jank, W. & Meyer, H. (2011a). Nyttan av kunskaper i didaktisk teori. I Uljens, M (red.). Didaktik (s.17-34). Lund: Studentlitteratur.
Jank, W. & Meyer, H. (2011b). Sambandet mellan didaktisk teorikunskap och handlinskompetens. I Uljens, M (red.). Didaktik (s.35-46). Lund: Studentlitteratur.
Jönsson, A & Tvingstedt, A-L. (2002). Delrapport 2: Elever berättar om sin skolvardag. Malmö högskola. Lärarutbildningen.
Kroksmark, T. (2011). Undervisningsmetodik som forskningsområde. I Uljens, M (red.). Didaktik (s.77-97). Lund: Studentlitteratur.
Kvale, S. & Brinkmann, S. (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. (2.uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Lahdenperä, P. (1997). Invandrarbakgrund eller skolsvårigheter? En textanalytisk studie av åtgärdsprogram för elever med invandrarbakgrund. Doktorsavhandling. Stockholm: HLS Förlag.
Liedman, S-E. (2011). Hets! En bok om skolan. Falun: Albert Bonniers Förlag.
Lindström, L. & Lindberg, V. (2009). Pedagogisk bedömning Om att dokumentera bedöma och utveckla kunskap. Stockholm: Stockholm Universitets Förlag.
Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet. (1994). Lpo 94. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet. (2011). Lgr 11. Stockholm: Skolverket.
Marton, F & Booth, S. (2000). Om lärande. Lund: Studentlitteratur.
Nilholm, C. (2011). Drömmen som aldrig uppfylldes. Pedagogiska Magasinet Lärarförbundets tidskrift för utbildning, forskning och debatt. Nr 4, 26- 31.
Nilholm, C & Alm, B. (2011). Lärarna är också snälla, dom gör så gott dom kan. I: Eriksson Gustavsson, A-L, Göransson, K & Nilholm, C (red.) Specialpedagogisk verksamhet i grundskolan (s.111-130). Lund: Studentlitteratur.
Ogden, T. (2001). Beteendestörningar hos barn och ungdomar. I: Asmervik, S, Ogden, T & Rygvol, A-L. (red.) Barn med behov av särskilt stöd (s.84-124). Lund: Studentlitteratur. Patel, R. & Davidsson, B. (2011). Forskningsmetodikens grunder - att planera, genomföra och rapportera en undersökning. Lund: Studentlitteratur.
Persson, B. (2008). Elevers olikheter och specialpedagogisk kunskap. Stockholm: Liber. Remesal, A. (2011). Primary and secondary teachers ‘conceptions of assessment: A qualitative study: Teaching and Teacher Education, 27 (2011) 472-482.
Rye, H. (2009). Samspel, kommunikation och utveckling – Barn i behov av särskilt stöd. Lund: Studentlitteratur.
Skidmore, D (2004). Inklusion: The dynamic of school development. Open University Press. Skollag (2010:800) SFS nr: 2010:800. Hämtad den 2011-09-08 på:
Skolverket (2001a). Att arbeta med särskilt stöd med hjälp av åtgärdsprogram. Stockholm: Skolverket.
Skolverket (2001b). Att organisera kunskap – om skolans kunskapsuppdrag i teorin. Stockholm: Liber.
Skolverket(2008). Allmänna råd och kommentarer. För arbete med åtgärdsprogram. Stockholm: Skolverket.
Starrin, B. (1996). Grounded Theory – En modell för kvalitativ analys. I. Svensson, P-E. & Starrin, B. (red). Kvalitativa studier i teori och praktik (s.103-119). Lund: Studentlitteratur. Skrtic, T.M (2005). A Political Economy of Learning Disabilities. Learning Disabiblity Quarterly.28.
SOU 1974.53. Skolans arbetsmiljö. Betänkande av Utredning av skolans inre arbete – SIA. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
Strandberg, L. (2006). Vykotskij i praktiken Bland plugghästar och fusklappar. Finland: Nordstedts Akademiska Förlag.
Säljö, R. (2000). Lärande i praktiken. Stockholm: Bokförlaget Prisma.
Tetler, S. (2004). Den rummelige skole. Om paradokser, dilemmar og udfodringer. I.J. Andersen (red.), Den rummelige skole: Et faelles ansvar. Vejle: Kroghs Forlag. Trost, J. (2005). Kvalitativa intervjuer. Lund: Studentlitteratur.
Uljens, M. (2011). Grunddrag till en reflektiv skoldidaktisk teori. I Uljens, M (red.). Didaktik (s.166-197). Lund: Studentlitteratur.
Vernersson, I-L. (2007) Specialpedagogik i ett inkluderande perspektiv. Lund: Studentlitteratur. Vetenskapsrådet, (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Wahlund, B. (2002). Åtgärdsprogram – för vad och för vem? En analys av lärarens utsagor om barn och ungdomar skrivna inom ramen för kurser i specialpedagogik. Magisteruppsats i pedagogik med inriktning mot specialpedagogik. Lärarhögskolan i Stockholm. Intuitionen för individ, omvärld och lärande. (nr 21, ISSN1404-9023).
Wennergren, A-C., Rönnerman, K. (2006). The relation between tools used in action research and the zone of proximal development. Educational Action Research, 14 (4), 547-568.
Bilaga 1 Missiv Hej
Mitt namn är Ulrika Wallman och jag går sista terminen på Specialpedagogiska programmet på Stockholms universitet. Som en avslutande del i min utbildning ska jag skriva uppsats på avancerad nivå. Underlaget till min studie kommer att vara intervjuer av pedagoger i grundskolan. Syftet med studien är att undersöka ett par pedagogers uppfattningar av pedagogisk utredning vid upprättandet av ett åtgärdsprogram för elever i socioemotionella svårigheter. Jag vill därför komma i kontakt med lärare som har genomfört eller håller på att genomföra en utredning vid upprättandet av
åtgärdsprogram för elever i socioemotionella svårigheter. Intervjun kommer att ta ca 1h och kommer att spelas in för att på bästa sätt ta tillvara på pedagogernas/lärarnas uppfattningar. Intervjuerna kommer att ske v41-45.
Studien följer de fyra forskningsetiska principerna som innefattar informationskravet vilket innebär att de lärare som deltar i undersökningen får information om mig som undersökare samt studiens syfte. Konfidentialitetskravet som innebär att alla uppgifter som lämnas av de lärare som deltar garanteras största möjliga anonymitet. Samtyckeskravet som innebär att de lärare som är med i undersökningen själva får bestämma över sin medverkan samt nyttjandekravet som innebär att insamlade uppgifter endast får användas i undersökningen och kommer att makuleras efter examination.
Jag hoppas att ni har intresserade pedagoger (lärare) på er skola som vill delta i min undersökning.
Med vänliga hälsningar Ulrika Wallman
Bilaga 2