Efter genomförd studie är min uppfattning att synen på ålder som socialt och materiellt fenomen i förskolan kan vidgas och problematiseras ytterligare för att potentiellt bidra till kompetensutveckling och fortbildning gällande likabehandling i utbildningssammanhang där ålder i sociala och materiella förståelser kan bidra med ny information som kompletterar strukturer som utgörs av biologisk och kronologisk ålder.
Vidare skulle analyser av könsperformativitet kunna göras relevant i samband med studiet av ålder och på vilka sätt ålder gör(s) kön.
Med tanke på all den information som videoobservationer innebar så upplever jag att barn som primär informationskälla är relevant för studiet av ålder som fenomen inom utbildningssammanhang. Detta innebär dock en fortsatt kritisk blick gällande barns delaktighet i forskning (och med kritisk blick menar jag ett mycket noggrant övervägande arbete) i relation till forskningsetiska ställningstaganden. Ytterligare studier inom området skulle vara att intervjua och videoobservera förskollärare,
barnskötare och övrig verksam personal för kompletterande information för att nå ett professionsperspektiv på hur barns upplevelser av ålder produceras i förskolan.
33
Referenser
Adam, Barbara. (1995). Timewatch. The social analysis of time. London: Polity Press.
Ambjörnsson, F., & Jönsson, M. (2014). Livslinjer. Berättelser om ålder, genus och sexualitet. Stockholm: Makadam förlag.
Aronsson, K. (2010). Learning through play. I Baker, E., Peterson, P., & McGaw, B. (Red.). International
Encyclopedia of Education, (ss. 330-334). Oxford: Elsevier.
Barad, K. (1998). Getting real: Technoscientific practices and the materialization of reality. Difference: A
Journal of Feminist Cultural Studies, 10(2), 87-126.
Barad, K. (1999). Agential realism: Feminist interventions in understanding scientific practices. I Biagioli, M. (Red.). The Science Study Reader. New York och London: Routledge.
Barad, K. (2003). Posthumanist performativity: Towards an understanding of how matter comes to matter.
Journal of Women in Culture and Society, 28(3), 801-831.
Barad, K. (2007). Meeting the universe halfway. Quantum physivs and the entanglement of matter and meaning. Durham: Duke University Press.
Bodén, L. (2017). Frånvaro på skärmen: En essä. I Bergstedt, B. (Red.). Posthumanistisk pedagogik. Teori,
undervisning och forskningspraktik (ss. 15-23). Malmö: Gleerups.
Boyer, C., Carlson, A., & Pasnak, R. (2012). Object and size awareness in preschool-age children. Perceptual
and Motor Skills, 114(1), 29-42.
Braun, V., & Clarke, V. (2006). Using thematic analysis in psychology. Qualitative Research in Psychology,
3(2), 77-101. doi:10.1191/1478088706qp063oa
Brownell, C., Zerwas, S., & Ramani, G. (2007). “So big”: The development of body self-awareness in toddlers.
Child Development, 78(5), 1426-1440.
Ceder, S. (2015). Cutting through water: Towards a posthuman theory of educational relationality (Doktorsavhandling, Sociologiska Institutionen), Lund: Lunds universitet.
Delanda, M., & Harman, G. (2017). The rise of realism. London: Polity Press.
Dolk, K. (2013). Bångstyriga barn: makt, normer och delaktighet i förskolan (Doktorsavhandling, Institutionen för pedagogic och didaktik), Stockholm: Stockholms universitet.
Dunphy-Lelii, S., Hooley, M., McGivern, L., Skouteris, H., & Cox, R. (2014). Can I reach that sticker? Preschoolers’ practical judgments about their own and others’ body size. Journal of Cognition and
Development, 15(4), 584-598. doi:10.1080/15248372.2013.797905
Eidevald, C. (2009). Det finns inga tjejbestämmare: Att förstå kön som position I förskolans vardagsrutiner och
lek (Doktorsavhandling, Högskolan för lärande och kommunikation), Jönköping: Högskolan i Jönköping.
Eidevald, C. (2015). Videoobservationer. I Ahrne, G., & Svensson, P. (Red.). Handbok i kvalitativa metoder (ss. 114-127). Stockholm: Liber.
Engdahl, I. (2012). Doing friendship during the second year of life in a Swedish preschool. European Early
Childhood Education Research Journal, 20(1), 83-98. doi:10.1080/1350293X.2012.650013
Evaldsson, A-C. (2017). Barns lek, socialization och kamratgruppskulturer. I Lindgren, A-L., Pramling, N., & Säljö, R. (Red.). Förskolan och barns utveckling. Grundbok för förskollärare. Malmö: Gleerups.
Flewitt, R. (2012). Using video to investigate preschool classroom interaction: Education research assumptions and methodological practices. Visual Communication, 5(1), 25-50.
Franchak, M., J., & Adolph, E., K. (2012). What infants know and what they do: Perceiving possibilities for walking through openings. Developmental Psychology, 48(5), 1254-1261.
Fuehrer, P. (2010). Om tidens värde. En sociologisk studie av senmodernitetens temporala livsvärldar (Doktorsavhandling, Sociologiska Institutionen), Stockholm: Stockholms universitet.
Haraway, D. (2008). When species meet. Minneapolis: University of Minnesota.
Harriger, A., J. (2015). Age differences in body size stereotyping in a sample of preschool girls. Eating
disorders, 23(2), 177-190.
Heath, C., Hindmarsh, J., & Luff, P. (2010). Video in qualitative research. Analysing social interaction in
34
Hekman, S. (2010). The material of knowledge. Feminist disclosures. Bloomington, IN: Indiana University Press.
Hellman, A., Heikkilä, M., & Sundhall, J. (2014). ’Don’t be such a baby!’ Competence and age as intersectional co-markers on children’s gender. International Journal o Early Childhood, 46(39), 327-344.
doi:10.1007/s13158-014-0119-4
Howes, C. (1988). Peer interaction of young children. Monographs of the Society for Research in Child
Development, 53(1), 94.
Hultman, K. (2011). Barn, linjaler och andra aktörer. Posthumanistiska perspektiv på subjektskapande och
materialitet I förskola/skola (Doktorsavhandling, Institutionen för pedagogik och didaktik). Stockholm:
Stockholms universitet.
James, A., Jenks, C., & Prout, A. (1998). Theorizing childhood. New York: Polity Press.
Kościcka, K., Czepczor, K., & Brytek-Matera, A. (2016). Body size attitudes and body image perception among preschool children and their parents: A preliminary study. Archives of Psychiatry and Psychotherapy, 18(4), 28-34.
Krekula, C., & Johansson, B. (2017). Introduktion till kritiska åldersstudier. Lund: Studentlitteratur.
Krekula, C., Närvänen, A-L., & Näsman, E. (2005). Ålder i intersektionell analys. Kvinnovetenskaplig tidsskrift,
2-3, 81-94.
Larsson, S. (2005). Om kvalitet i kvalitativa studier. Nordisk Pedagogik, 25(1), 16-35.
Latour, B. (2005). Reassembling the social: An introduction to actor-network theory. Oxford, New York: Oxford University Press.
Laz, C. (1998). Act your age. Sociological Forum, 13(1), 85-113.
Lenz Taguchi, H. (2012). Pedagogisk dokumentation som aktiv agent. Introduktion till intra-aktiv pedagogik. Malmö: Gleerups.
Lenz Taguchi, H., & Palmer, A. (2013). A more ‘liveable’ school? A diffractive analysis on the performative enactments of girls’ ill-/well-being with(in) school environments. Gender & Education, 25(6), 671-687. Lindgren, A-L., Sparrman, A., Samuelsson, T., & Cardell, D. (2015). Enacting (real) fiction: materializing
childhoods in a theme park. Childhood, 22(2), 171-186. doi:10.1177/0907568214524460
Markström, A-M. (2005). Förskolan som normaliseringspraktik. En etnografisk studie (Doktorsavhandling, Linköping Studies in Pedagogic Practices 1). Linköping: Linköpings universitet.
Markström, A., & Halldén, G. (2009). Children’s strategies for agency in preschool. Children & Society, 23(2), 112-122. doi:10.1111/j.1099-0860.2008.00161.x
Nærland, T., & Martinsen, H. (2011). Child-child interactions and positive social focus among preschool children. Early Child Development and Care, 181(3), 361-370.
Närvänen, A-L., & Markström, A-M. (2017). Ålder som meningsbärande och normerande resurs i förskolans utvecklingssamtal. I Krekula, C., & Johansson, B. (Red.). Introduktion till kritiska åldersstudier (ss. 125-140). Lund: Studentlitteratur.
Närvänen, A., & Näsman, E. (2004). Childhood as generation of life phase?. Young, 12(1), 71-92.
Närvänen, A., & Näsman, E. (2007). Age order and children’s agency. I Wintersberger, H., Alanen, L., Olk, T., & Qvortrup, J. (Red.). Childhood, generational order and the welfare state: exploring children’s social and
economic welfare (ss. 225-249). Odense: University Press of Southern Denmark.
Palmer, A. (2017). Matematik – vad är det? Överskridande och lekfullt lärande i förskolan. I Palmer, A., Unga, J., & Hultman, K. (Red.). Svindlande matematik. Estetik, lek och utforskande i förskolan. Malmö: Gleerups. Persson, S. (2017). Förskolans likvärdighet och det kompensatoriska uppdraget. I Lindgren, A-L., Pramling, N.,
& Säljö, R. (Red.). Förskolan och barns utveckling. Grundbok för förskollärare. Malmö: Gleerups Selander, S., & Kress, G. (2010). Design för lärande: Ett multimodalt perspektiv. Stockholm: Nordstedts. Sellers, M. (2013). Young children becoming curriculum: Deleuze, Te Whariki and curricular understandings.
New York: Routledge.
Siverskog, A. (2016). Queera livsförlopp. Att leva och åldras som lhbtq-person i en heteronormativ värld (doktorsavhandling, Institutionen för Samhälls- och välfärdsstudier), Linköping: Linköpings universitet. Skolverket. (2012). Likvärdig utbildning i svensk grundskola? En kvantitativ analys av likvärdighet över tid.
35
Säljö, R. (2000). Lärande i praktiken: Ett sociokulturellt perspektiv. Stockholm: Prisma.
Vetenskapsrådet. (2017). God forskningsed. Hämtad från https://publikationer.vr.se/produkt/god-forskningssed/ Vårdguiden. (2018). Så växer barn. Hämtad från
https://www.1177.se/Stockholm/Tema/Barn-och-foraldrar/Vaxa-och-utvecklas/Langd-och-vikt/Barnets-fysiska-utveckling-upp-till-12-ar/#section-2 Wagner-Willi, M. (2006). On the multidimensional analysis of video-data. Documentary interpretation of interaction in schools. I Knoblauch, H., Schnettler, B., Raab, J., & Soeffner, H-G. (Red.). Video Analysis:
Methodology and Methods (ss. 143-154).
Wapenaar, K. (2014). Entanglements of time. International Journal of Child, Youth and Family Studies, 5(4.2), 826-846.
Westberg-Bernemyr, E. (2015). Ljud som samarbetspartners. En intra-aktiv studie om yngre barns
ljudutforskande i förskolan (Licentiatuppsats, Barn- och ungdomsvetenskapliga Institutionen), Stockholm:
Stockholms universitet.
Wong, Y., Chang, Y-J., & Lin, C-J. (2013). The influence of primary caregivers on body size and self-body image of preschool children in Taiwan. Asia Pacific Journal of Clinical Nutrition, 22(2), 283-291. Änggård, E. (2016). How matter comes to matter in children’s nature play: posthumanist approaches and
36
Bilaga 1. Informationsbrev
Hej vårdnadshavare på förskolan X!
Jag är student på masterprogrammet i barn- och ungdomsvetenskap på Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen vid Stockholms universitet. Inom ramen för min sista och avslutande kurs på programmet ska jag skriva ett examensarbete under våren.
Min studie kommer att handla om barns utforskande processer och på vilka sätt barns utforskande är en del av förskolans verksamhet. Studien syftar inte att fokusera specifika individers personlighet eller identitet utan att undersöka vad som sker i förskolans verksamhet i termer av utforskande processer.
För att samla in material till denna studie skulle jag vilja närvara i verksamheten på förskolan ett antal
förmiddagar mellan vecka X-X (veckodag dag/månad - veckodag dag/månad). Vid dessa tillfällen vill jag följa utforskande processer genom att göra fältanteckningar, videodokumentationer, fotografera miljön och göra intervjuer med barnen.
Ett examensarbete på avancerad nivå vid Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen följer Vetenskapsrådets skrift om God forskningssed (2017). Detta innebär exempelvis att barnets, familjens, personalens och förskolans identitet inte får avslöjas och att fullständig anonymitet gäller. Allt insamlat material kommer därmed att avidentifieras och inga listor/register över personuppgifter kommer att upprättas. Det insamlade materialet får endast användas för min egen bearbetning och analys samt sammanställas i en uppsats. Materialet kommer att förstöras efter att uppsatsen är godkänd. Uppsatsen kommer att publiceras digitalt.
Med detta brev vill jag be om ditt och ditt barns medgivande för ert barns medverkande i studien. All medverkan är frivillig och kan när som helst avbrytas. Samtycker ni till studien så skriver ni under bifogad blankett. Om ni accepterar kommer barnen också att bli informerade om arbetet och får möjlighet att besluta om sitt eget deltagande. En förutsättning för barnens medverkan är att ni samtycker till studien. Om ni tackar ja till medverkan, men barnen säger nej så kommer barnens beslut att respekteras.
Önskar ni ytterligare information är ni välkomna att kontakta mig eller min handledare vid Stockholms universitet.
Vänliga hälsningar, Caroline Tornehag
_________________________
David Cardell, universitetslektor (handledare) _________________________
Stockholms universitet
Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen 106 91 Stockholm
Förfrågan om samtycke till medverkan i studie. Återlämnas ifylld till X. Om du/ni inte samtycker till medverkan är det bara att bortse från detta brev.
Jag/Vi MEDGER att mitt/vårt barn deltar i studien.
Barnets namn
………
Vårdnadshavares
namnunderskrift/er………..…
……….………
Stockholms universitet/Stockholm University SE-106 91 Stockholm