Som förslag till vidare forskning föreslår vi framförallt studier som utgår från och i större grad testar KIP-modellen, som McIver et al (2012) har utvecklat. Anledningen till detta är för att vår studie visar på att kunskapen i sig är svår att studera då den är personligt hållen och starkt anknuten till tidigare kunskaper och erfarenheter. Vårt förslag är därför att studier bör fokusera mer på de handlingar som kunskapen ger upphov till. Vad vi även finner intressant och som vi bara ytligt har behandlat i denna studie är begreppet lärbarhet som McIver et al (2012) introducerar. Att studera om det är relevant att reflektera över både lärbarhet och tyst
kunskap finner vi intressant. Som ett resultat av att denna studie visar på att kunskap är
individuellt hållen kan det även vara intressant att studera hur verksamheter säkerställer att information tolkas på rätt sätt.
Då vi med denna studie har utgått från ett holistiskt perspektiv, dels för att själva bringa klarhet i begreppet kunskap, finner vi även att vidare forskning med fördel kan avgränsas till färre fall. För att få en ännu mer detaljerad beskrivning av ett specifikt fall. Något som skulle kunna användas för att ytterligare bilda sig en förståelse för om kunskap vid mjukvaruutveckling faktiskt bör ses som något endast individer besitter. Det hade också varit intressant att genomföra en studie som studerar om synen på kunskap skiljer sig mellan chefer och utvecklare inom samma kontext. För att ytterligare påvisa om begreppen som används skiljer sig åt.
76
Referenser
Artiklar
Abdul-Jalal, H., Toulson, P., & Tweed, D. (2013). Knowledge sharing success for sustaining organizational competitive advantage. Procedia Economics and Finance, 7(1), 150-157. Alavi, M., & Leidner, D. E. (1999). Knowledge management systems: issues, challenges, and
benefits. Communications of the AIS, 1(1), 1-81.
Atzori, L., Iera, A., & Morabito, G. (2010). The internet of things: A survey. Computer
networks, 54(15), 2787-2805.
Baškarada, S., & Koronios, A. (2013). Data, information, knowledge, wisdom (DIKW): a semiotic theoretical and empirical exploration of the hierarchy and its quality dimension. Australasian Journal of Information Systems, 18(1), 5-24.
Braganza, A. (2004). Rethinking the data–information–knowledge hierarchy: towards a case- based model. International Journal of Information Management, 24(4), 347-356.
Carr, N. G. (2003). IT doesn't matter. Harvard Business Review, 18(5), 41-49.
Cooper, P. (2014). Data, information, knowledge and wisdom. Anaesthesia & Intensive Care
Medicine, 15(1), 44-45.
Desouza, K. C. (2003). Barriers to effective use of knowledge management systems in software engineering. Communications of the ACM, 46(1), 99-101.
Dingsøyr, T., Nerur, S., Balijepally, V., & Moe, N. B. (2012). A decade of agile methodologies: Towards explaining agile software development. Journal of Systems and
Software, 85(6), 1213-1221.
Dybå, T., & Dingsøyr, T. (2008). Empirical studies of agile software development: A systematic review. Information and software technology, 50(9), 833-859.
Eisenhardt, K. M. (1989). Building theories from case study research. Academy of
management review, 14(4), 532-550.
Ghobadi, S. (2015). What drives knowledge sharing in software development teams: A literature review and classification framework. Information & Management, 52(1), 82-97. Grover, V., Davenport, T. (2001). "General perspectives on knowledge management:
fostering a research agenda", Journal of Management Information Systems, 18(1), 5-21. Jonsson, A. (2015). Beyond knowledge management–understanding how to share knowledge
77
Klein, H. K., & Myers, M. D. (1999). A set of principles for conducting and evaluating interpretive field studies in information systems. MIS quarterly, 23(1), 67-93.
Lee, A. S., & Baskerville, R. L. (2003). Generalizing generalizability in information systems research. Information systems research, 14(3), 221-243.
Lenberg, P., Feldt, R., & Wallgren, L. G. (2015). Behavioral software engineering: A definition and systematic literature review. Journal of Systems and Software, 107(1), 15- 37.
Loebbecke, C., van Fenema, P. C., & Powell, P. (2016). Managing inter-organizational knowledge sharing. The Journal of Strategic Information Systems, 25(1), 4-14.
McIver, D., Lengnick-Hall, C. A., Lengnick-Hall, M. L., & Ramachandran, I. (2012). Integrating knowledge and knowing: A framework for understanding knowledge-in- practice. Human Resource Management Review, 22(2), 86-99.
McIver, D., Lengnick-Hall, C. A., Lengnick-Hall, M. L., & Ramachandran, I. (2013). Understanding work and knowledge management from a knowledge-in-practice perspective. Academy of Management Review, 38(4), 597-620.
McIver, D., Fitzsimmons, S., & Flanagan, D. (2016). Instructional Design as Knowledge Management: A Knowledge-in-Practice Approach to Choosing Instructional Methods.
Journal Of Management Education, 40(1), 47-75.
Nerur, S., Mahapatra, R., & Mangalaraj, G. (2005). Challenges of migrating to agile methodologies. Communications of the ACM, 48(5), 72-78.
Orlikowski, W. J. (2002). Knowing in practice: Enacting a collective capability in distributed organizing. Organization science, 13(3), 249-273.
Polanyi, M. (1967b). Sense-giving and sense-reading. Philosophy, 42(162), 301-325.
Ragab, M., & Arisha, A. (2013). Knowledge management and measurement: a critical review.
Journal of Knowledge Management, 17(6), 873-901.
Riege, A. (2005). Three-dozen knowledge-sharing barriers managers must consider. Journal
of knowledge management, 9(3), 18-35.
Rus, I., & Lindvall, M. (2002). Knowledge management in software engineering. IEEE
software, 19(3), 26.
Royce, W. W. (1970). Managing the development of large software systems. In proceedings of IEEE WESCON, 26(8), 1-9.
78
Ryan, S., & O’Connor, R. V. (2013). Acquiring and sharing tacit knowledge in software development teams: An empirical study. Information and Software Technology, 55(9), 1614-1624.
Vasanthapriyan, S., Tian, J., & Xiang, J. (2015). A Survey on Knowledge Management in Software Engineering. 2015 IEEE International Conference on Software Quality,
Reliability & Security (QRS), Vancouver, Kanada, Augusti 3-5, 237-244.
Walsham, G. (1995). Interpretive case studies in IS research: nature and method. European
Journal of information systems, 4(2), 74-81.
Walsham, G. (2001). Knowledge Management: The Benefits and Limitations of Computer Systems. European Management Journal, 19(6), 599-608.
Walsham, G. (2005). Knowledge management systems: Representation and communication in context. Systems, Signs & Actions, 1(1), 6-18.
Walsham, G. (2006). Doing interpretive research. European journal of information systems, 15(3), 320-330.
Avhandlingar & forskningsrapporter
Braf, E. (2000). Organisationers kunskapsverksamheter en kritisk studie av ”knowledge management”. Licentiatavhandling 37. Linköping: Linköpings universitet.
Goldkuhl, G. (2011). Kunskapande. VITS, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling vid Linköpings universitet samt Institutionen för Data- och Systemvetenskap (DSV) vid Stockholms universitet.
Lindkvist, B. (2001). Kunskapsöverföring mellan produktutvecklingsprojekt, Doktorsavhandling. Stockholm: Handelshögskolan.
Sverlinger, P-O. (2000). Managing knowledge in professional service organizations. Technical Consultants Serving the Construction Industry. Doktorsavhandling. Gothenburg: Chalmers University of Technology.
Böcker
Bansler, J. (1990). Systemutveckling: teori och historia i skandinaviskt perspektiv. Lund: Studentlitteratur.
Danermark, B., Ekström, M., Jakobsen, L., & Karlsson, J. C. (2002). Explaining society. Critical realism in the social sciences. New York: Routledge.
Davenport, T. H., & Prusak, L. (1998). Working knowledge: How organizations manage what they know. Boston: Harvard Business Press.
79
Détienne, F., & Bott, F. (2002). Software Design–Cognitive Aspect. New York: Springer Science & Business Media.
Goldkuhl, G. (1993). Välgrundad metodutveckling, VITS Höstseminarium 1 1993, IDA, Linköping: Linköpings universitet.
Gulliksen, J., & Göransson, B. (2002). Användarcentrerad systemdesign. Lund: Studentlitteratur.
Jonsson, A. (2012). Kunskapsöverföring & knowledge management. Malmö: Liber.
Jonsson, A (2013). True partnership as true learning: knowledge sharing within Mannheimer Swartling, Uppsala: Iustus.
Kalling, T & Styhre, A (2003). Knowledge sharing in organizations, Malmö: Liber.
Leistner, F. (2010). Mastering organizational knowledge flow: how to make knowledge sharing work (Vol. 26). New Jersey: John Wiley & Sons.
Myers, M. D. (2013). Qualitative research in business and management, 2. London: Sage. Nonaka, I., & Takeuchi, H. (1995). The knowledge-creating company: How Japanese
companies create the dynamics of innovation. Oxford: Oxford university press.
PMBOK. (2001). Project Management Body of Knowledge (PMBOK® GUIDE), 4. Newtown Square: Project Management Institute, Inc.
Polanyi, M. (1967). The Tacit Dimension. New York: Anchor Books. Polanyi, M. (2013). Den tysta dimensionen. Göteborg: Daidalos.
Rolf, B. (1995). Profession, Tradition och Tyst kunskap – En studie i Michael Polanyis teori om den professionella kunskapens tysta dimension. Nora: Nya Doxa.
Runeson, P., Host, M., Rainer, A., & Regnell, B. (2012). Case study research in software engineering: Guidelines and examples. New Jersey: John Wiley & Sons.
Senge, P. (1990). The Fifth Discipline – An Art & Practice of The Learning Organisation. Great Britain: Century Business.
Shannon, C.E., & Weaver, W. (1949). The mathematical theory of communication. Urbana: University of Illinois Press.
Sjöström, U. (1994). Hermeneutik–att tolka utsagor och handlingar. I Bengt Starrin & Per- Gunnar Svensson, red: Kvalitativ metod och vetenskapsteori. Lund: Studentlitteratur.
80
Watzlawick, P., Bavelas, J. B., Jackson, D. D., & O'Hanlon, B. (2011). Pragmatics of human communication: A study of interactional patterns, pathologies and paradoxes. New York: WW Norton & Company.
Wenger, E. (1998). Communities of Practice: Learning, Meaning and Identity. Cambridge: Cambridge University Press.
Wiktorin, L. (2010). Systemutveckling på 2000-talet. Lund: Studentlitteratur.
Yin, R. K. (2014). Case study research: Design and methods. 5 rev ed. Los Angeles: Sage.
Elektroniska källor
Beck, K., Beedle, M., Bennekum, A.V., Cockburn, A., Cunningham, W., Fowler, M., Grenning, J., (2001). Manifesto for Agile Software Development, http://agilemanifesto.org/ Hämtad 19 Mars 2016.
Intervjuer
Chef 1, 2016, Fall 1 [Intervju] (2016-03-18). Chef 2, 2016, Fall 2 [Intervju] (2016-03-21). Utvecklare 2, 2016, Fall 2 [Intervju] (2016-03-21). Chef 3, 2016, Fall 3 [Intervju] (2016-03-22). Utvecklare 3, 2016, Fall 3 [Intervju] (2016-03-22). Chef 4, 2016, Fall 4 [Intervju] (2016-04-06). Utvecklare 4, 2016, Fall 4 [Intervju] (2016-04-06)
81
Bilaga 1 Intervjuguide
Introduktion (5 min)
Berätta kort om vilka vi är:
o Bakgrund och vem som gör vad under intervjun. Studiens syfte:
o Att undersöka vad kunskap är vid mjukvaruutveckling
o Vilka hinder, mönster och möjligheter som går att urskilja vid kunskapsspridning.
Är det ok om vi spelar in intervjun? Vill du vara anonym?
Får vi nämna företaget vid namn?
Personbeskrivning (5 min)
Berätta om din bakgrund?
Har du arbetet som utvecklare?
Verksamhet & systemutveckling (30 min)
Vad för system utvecklar ni?
o Vad är syftet?
Frågor som relaterar till den övergripande strukturen för systemutveckling:
o (*) Hur ser vanligtvis en projektgrupp ut?
Vilka roller deltar?
Finns tydliga roller och ansvarsområden? (Hierarki) Hur stora är utvecklingsgrupperna?
Vart är de placerade, geografiskt? Skiljer det sig mellan projekten? o Vad utmärker ert sätt att arbeta?
Använder ni några specifika metoder, modeller eller processer? (C) Hur arbetar ni för att underlätta för nyanställda utvecklare att komma in i
sin roll och i organisationsstrukturen?
(U) Hur upplevde du att verksamheten arbetade för att underlätta för dig att lära dig rollen och att komma in i organisationsstrukturen?
Hur lär sig utvecklare (vart söker de svar på frågor/problem):
o Utvecklingsmetoden? (Metoden som används för utveckling)
Ex. Manualer & personlig kontakt?
82
o (U) Stötte du på några problem under ditt förra projekt, hur löste du dem och vart vände du dig för att hitta lösningen?
Ex. Manualer, databaser, personlig kontakt eller internet (Google). o Uppgiftsrelaterade? (Att förstå vad som ska göras)
Hur blir nya projekt presenterade? Vilka möten / dokument används
(C) Hur mycket tid finns för att reflektera under och efter genomfört arbete? (U) Hur mycket tid hade du avsatt för reflektion under och efter ditt senaste projekt?
Hur uppmärksammas problem vid utveckling?
Vilka kommunikationsvägar används vid utveckling?
o Vilka IT-system används?
o Hur stor del av tiden ägnas åt möten?
Finns det några gemensamma riktlinjer för utveckling och dokumentation av kod?
Vilka utbildningsmöjligheter ges utvecklarna?
o (*) (U) Vad motiverar dig i din roll?
Kunskap & kunskapsspridning (20 min)
Hur ser du på kunskap?
o Vad är viktig kunskap i rollen som en utvecklare? Vad innebär det att sprida kunskap?
o När anser du att det är viktigt att sprida kunskap? Ser du några hinder mot att kunskap skall spridas?
(C) Hur arbetar ni för att motivera utvecklare till att sprida kunskap?
(U) Får du någon belöning då du delar med dig av din kunskap?
o Belönas personer som tar initiativ till kunskapsspridning? Avslutande reflektioner?
Vad tycker du om oss som intervjuare - konstruktiv kritik?
(*) Dessa båda frågor lades till efter att Fall 1 (pilotstudie) hade genomförts. (C) Frågor specifikt ställda till de respondenter vi benämner som chefer. (U) Frågor specifikt ställda till de respondenter vi benämner som utvecklare.