Enhetschefer inom funktionshinderområdet har på flertal sätt en påfrestande arbetsmiljö och begränsade resurser för att utföra arbete de önskar. För att säkerställa att deras arbetsmiljö tillgodose behövs ytterligare studier om funktionshinderområdets organisation och dess förutsättningar utifrån enhetschefens behov. Även studier utifrån ett samhällsperspektiv och de förändringar som sker inom området behövs för att säkerställa att organisationen anpassas utifrån det och på så sätt bidrar till att enhetschefen får ändrade
resurser utifrån behov. Vidare forskning kan även behövas för att se om det finns andra delar än de som studien berört som skulle kunna var en lösning på den bristande arbetsmiljön. Några av dessa saker kan vara lön, arbetstidsförkortning och andra förmåner men även de administrativa bitarna i form av samordnare.
6 Litteraturförteckning
Antonsson, H. (2013). Chefers arbete i äldreomsorgen: Att hantera den svårhanterliga omvärlden:
Relationen mellan arbete och organisering. (Doktorsavhandling: Linköpings
universitet, Linköping Studies in Arts and Science, nr. 588). Hämtad från http://liu.diva-portal.org/smash/get/diva2:647832/FULLTEXT01.pdf Arbetsmiljöverket (2018). Omsorg och sociala tjänster. Hämtad 24 maj, 2018 från
https://www.av.se/halsa-och-sakerhet/omsorg--och-sociala-tjanster/ Arbetsmiljöverket (2017). Arbetsgivarens ansvar för arbetsmiljön. Hämtad 24 maj, 2018 från
https://www.av.se/arbetsmiljoarbete-och-inspektioner/arbetsgivarens- ansvar-for-arbetsmiljon/
Assistanskoll. (u.å). TEMA - Försäkringskassans hårdare bedömningar för assistansersättning. Hämtad 12 mars, 2018, frånhttps://assistanskoll.se/TEMA-Fk-stramar- upp-regler.html
Banaka, W., Frisch, P., & Johnsson, A. (1981). Djupintervju: Teknik och analys. Stockholm: Natur och kultur.
Björk, L. (2013). Contextualizing managerial work in local government organizations. (Doktorsavhandling, Göteborgs universitet Department of Sociology) Hämtad från https://gupea.ub.gu.se/handle/2077/34265
Burns, E. (2007). Positioning a post-professional approach to study professions. New
Zeeland Sociology, 22(1), 69–98.
Danermark, B. (2013). Socialt arbete och kunskap: Tre metateoretiska mönster. I B, Blom, S. Morén, & L. Nygren (red.) (s. 31–47). Kunskap i socialt arbete: Om villkor,
processer och användning. Stockholm: Natur och Kultur.
Dellve, L., Andreasson, J., & Jutengren, G. (2013). Hur kan stödresurser understödja hållbart ledarskap bland chefer i vården? Socialmedicinsk tidskrift, 90(6), 866–
877. Hämtad från
Dellve, L., Wolmesjö, M., & Bremer., A. (2016). Chefers stödresurser och ledarutbildning I L. Dellve, M. Wolmesjö (red.), A. Bremer, M. Kullén Engström, M. Fredman, L.-L- Jonasson, G. Jutengren… L. Sandman. Ledarskap i äldreomsorgen: Att leda integrerat värdeskapande i en röra av värden och förutsättningar (Vetenskap för profession nr. 2016:35). Hämtad från Högskolan
i Borås: http://hb.diva-
portal.org/smash/get/diva2:910289/FULLTEXT01.pdf
Ehlersson, C., Hjort, E., Karlsson, M., & Rönnmark, L. (Red.), Tenefors, J. E., (2011).
Enhetschefer undersöker sin roll: Ett FoU-projekt i Sjuhärad (Arbetsrapport, 2011)
Hämtad från Högskolan i Borås: http://hb.diva- portal.org/smash/get/diva2:883889/FULLTEXT01.pdf
Evans, T. (2011). Professionals, Managers and Discretion: Critiquing Street-Level Bureaucracy. The British Journal of Social Work, 41, 368–386. doi:10.1093/bjsw/bcq074
Gorman, E., & Sandefur, R. (2011). Golden Age, quiescence, and revival: How the sociology of professions became the study of knowledge-based work. Work
and Occupations, 38/39, 275–302.
Hjalmarson, I., Norman, E., & Trydegård, G.-B. (2004). Om man ska vara stöttepelare åt andra
måste man stå stadigt själv: En studie om äldreomsorgens chefer och deras förutsättningar
(Forskningsrapport nr. 2004:2). Hämtad från Stockholms läns landstings Äldrecentrum:
http://www.aldrecentrum.se/sites/default/files/Global/Rapporter/2004/ 2004_2_stottepelare.pdf
Hood, C. (1991). A PUBLIC MANAGEMENT FOR ALL SEASONS? Public Administration, 69(1), 3-19. doi:10.1111/j.1467-9299.1991.tb00779.x Hood, C. (1995). The "new public management" in the 1980s: Variations on a theme.
Accounting, Organizations and Society, 20(2), 93. doi:10.1016/0361-
Holmberg, I. (2003). Var finns ledarskapet i offentlig sektor? I I. Holmberg & R. Henning (red.), Offentligt ledarskap: Om förändring, förnyelse och nya ledarideal (s. 7–29). Lund: Studentlitteratur.
Jacobsen, D. I. (2007). Förståelse, beskrivning och förklaring: Introduktion till samhällsvetenskaplig
metod för hälsovård och socialt arbete. Lund: Studentlitteratur.
Johnsson, E., & Svensson, K. (2006). Omedelbart samarbete. (Rapportserie i socialt arbete 2006). Hämtad från Växjö universitet: http://www.diva- portal.org/smash/get/diva2:207121/FULLTEXT01.pdf
Johansson, R. (2007). Vid byråkratins gränser: Om handlingsfrihetens organisatoriska begränsningar
i klientrelaterat arbete (3. uppl. ed.). Lund: Arkiv.
Jonnergård, K., Funck, E., & Wolmesjö, M. (2008). När den professionella autonomin blir ett
problem. Växjö: Växjö University press: Hämtad från Diva.
Karlsson, I. (2006). Att leda i kommunal äldreomsorg: Om arbetsledares handlingsutrymme,
handlingsfrihet och skilda lojaliteter: exemplet Halland. (Växjö universitet.
Institutionen för vårdvetenskap och socialt arbete). Hämtad från http://lnu.diva-portal.org/smash/get/diva2:205025/FULLTEXT01.pdf Kvale, S., & Brinkmann, S. (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun (2. uppl.). Lund:
Studentlitteratur.
Larsson, S., & Goldberg, T. (2008). Närvarande och frånvarande berättelser "Frontstage"- och "backstage"- analyser. I S. Larsson, Y. Sjöblom, J. Lilja John (red.),
Narrativa metoder i socialt arbete (s. 153–186). Lund: Studentlitteratur.
Lipsky, M. (2010). Street-Level bureaucracy: Dilemmas of the individual in public servicees (30th anniversary expanded ed.) New York: Russell Sage Foundation.
Lundström, U. (2015). Teacher autonomy in the area of New Public Management. NordSTEP 2015, 1:28144. doi:10.3402/nstep.v1.28144
Molander, S., Fellesson, M., & Friman, M. (2018). Market Orientation in Public Service: A Comparison Between Buyers and Providers. Journal of Nonprofit & Public Sector Marketing, 30(1), 74–94. doi:10.1080/10495142.2017.1326342
Nilsson Lind, I. (2001). Ledarskap i kris, kaos och omställning: En empirisk studie av chefer i företag
och förvaltning. (Doktorsavhandling: Uppsala universitet: Department of
education).
Nilsson Lind, I., & Gustafsson, L. (2006). Ledarskapets inre och yttre resa. Lund: Studentlitteratur.
Richard, E. (1997). I första linjen: Arbetsledares mellanställning, kluvenhet och handlingsstrategier i
tre organisationer. (Doktorsavhandling: Lund: Sociologiska institutionen).
Scott, W. R. (1995). Institutions and organizations. Thousand Oaks, Calif.: Sage. SFS 1977:1160. Arbetsmiljölag. Stockholm: Arbetsmarknadsdepartementet. SFS 1993:387. Lag om stöd och service till visa funktionshindrade. Stockholm:
Socialdepartementet.
SFS 2001:453. Socialtjänstlag. Stockholm: Socialdepartementet. SFS 2014:821. Patientlag. Stockholm: Socialdepartementet
SFS 2016:45. Lag om offentlig upphandling. Stockholm: Finansdepartementet. SFS 2017:30. Hälso- och sjukvårdslag. Stockholm: Socialdepartementet.
Socialstyrelsen. (2013). Hur många direkt underställda kan en chef ha?: Ett kontrollspann i vård och
omsorg. Hämtad från
http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/10803/2 003-131-23_200313123.pdf
Socialstyrelsen. (2018). Insatser och stöd till personer med funktionsnedsättning - Lägesrapport 2018. Socialstyrelsen, Hämtad från http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2018/2018-2-18
Statistiska centralbyrån. (2012). Sökfunktion för yrke. Hämtad den 22 mars 2018 från https://www.h5.scb.se/yreg/ssyk2012.asp
Taylor, I., & Kelly, J. (2006). Professionals, discretion and public sector reform in the UK: Re-visiting Lipsky. International Journal of Public Sector Management, 19(7), 629-642.
Tengelin, E., Kihlman, A., Eklöf, M., & Dellve, L. (2011). Chefskap i sjukvårdsmiljö:
avgränsning och kommunikation av egen stress. (Arbete och Hälsa nr. 2011;45(1)).
Hämtad från Göteborgs universitet: https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/26636/3/gupea_2077_26636_3.p df
Thomassen, M. (2007). Vetenskap, kunskap och praxis. Introduktion i vetenskapsfilosofi. Malmö: Gleerups.
Thylefors, I. (2016). Chef- och ledarskap inom välfärdssektorn (1. utg.) Stockholm: Natur & kultur.
Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig
forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet. Hämtad från
http://www.cm.se/webbshop_vr/pdfer/etikreglerhs.pdf
Wikström, E., Arman, R., & Dellve, L. (2013). Vad gör chefer med sin tid och hur kan tid och engagemang hanteras på ett mer hållbart sätt? Socialmedicinsk tidskrift,
90(6), 866–877. Hämtad från
http://socialmedicinsktidskrift.se/index.php/smt/article/view/1084/0 Wolmesjö, M. (2005). Ledningsfunktion i omvandling: Om förändringar av yrkesrollen för första
linjens chefer inom den kommunala äldre- och handikappomsorgen. Diss.
(Doktorsavhandling: Lund universitet, Socialhögskolan) Hämtad från http://lup.lub.lu.se/search/ws/files/4883553/26532.pdf
Wolmesjö, M. (2008). Ledarskapets autonomi. Om chefers dilemma och handlingsutrymme. I K. Jonnergård, E. Funck & M. Wolmesjö (red.), När
den professionella autonomin blir ett problem (s. 141–161.) Växjö: Växjö University