Genom studien har ytterligare frågor väckts. Följande exempel är något vi funderat över under studiens gång. Vi reflekterar över att mer forskning inom dessa områden skulle göra nytta och skapa en hållbarhet för professionella i det sociala arbetet.
Det hade varit intressant att forska mer på individers insikt och självkännedom gällande sin egen gräns, ”väggen”. Varför är den så svår att identifiera? Vi tror att det hade gynnat många arbetsplatser och välfärdssamhället i stort genom att eventuellt identifiera gränser och därmed tidigare kunna sätta in insatser för att förebygga hälsa och ohälsa hos professionella, vilket även skulle gynna välfärdsekonomin.
Vidare hade det varit intressant med en studie som undersöker socionomyrken, där deltagarna är av olika utbildningsbakgrund. I studien har vi sett en annan trygghet i tilliten till sin egen förmåga hos de professionella med en Steg 1 utbildning inom psykoterapi, gällande att hantera svåra och påfrestande situationer.
Hur samhället och arbetsgivaren skapar trygga professionella då kraven ökar och resurserna minskar? En studie om vad som skulle hända om arbetsgivaren satte in ytterligare resurser för att stärka alla medarbetares självkänsla, med tanke på Impostor Syndrome som framkommit i denna studie. Om dessa resurser funnits, hade fler litat på sin egen kompetens och förmåga, ej överkompenserat och därmed haft en mer rimliga krav på sig själva?
37
Referenser
Andersson, K., & Ahnlund, P. (2009). Urvalets betydelse för kvalitativa intervjustudier i teori och praktik. I.A. Dahlgren, L., & Sauer, L. (Red.), Att forska i socialt arbete – utmaningar, förhållningssätt och metoder. (s. 181-196). Lund: Studentlitteratur AB
Arbetsgivarverket. (2016). Den ökande sjukfrånvaron – en studie av det statliga avtalsområdet mellan 2006-2015 (2016/0501). Hämtad från:
https://www.arbetsgivarverket.se/globalassets/avtal-skrifter/rapporter/rapport-den-okande-sjukfranvaron_20160607.pdf.
Arbetsmiljöverket. (2014). Organisatorisk och social arbetsmiljö. (AFS 2015:4). Hämtad från: https://www.av.se/globalassets/filer/publikationer/foreskrifter/organisatorisk-och-social-arbetsmiljo-foreskrifter-afs2015_4.pdf
Aronsson, G., Hellgren, J., Isaksson, K., Johansson, G., Sverke, M., & Torbiörn, I. (2012). Arbets- och organisationspsykologi - Individ och organisation i samspel. Stockholm: Natur & Kultur.
Astvik, W., & Melin, M. (2013). Överlevnadsstrategier i socialt arbete: Hur påverkar copingstrategier kvalitet och hälsa. Arbetsmarknad och arbetsliv, 19(4). Hämtad från: https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:732846/FULLTEXT01.pdf.
Bornemark, J. (2018). Det omätbaras renässans. En uppgörelse med pedanternas världsherravälde. Stockholm: Volante.
Carlander, J., & Wedeen, A. (2019). Att förstå sin egen utsatthet - stöd för professionella i människovårdande yrken. Stockholm: Liber AB.
Clance, P. R., & Imez, S. A. (1978). The impostor phenomeon in high achieving women: Dynamics and therapeutic intervention. Psychotherapy: Theory, Research and Practice, 15(3), s. 241-247. Hämtad från: https://psycnet-apa-org.proxy.ub.umu.se/fulltext/1979-26502-001.pdf
Collins, S. (2008). Statutory Social Workers: Stress, Job, Satisfaction, Coping, Social Support and Individual Differences. British Journal of Social Work, 38(6), 1173-1193.
doi:10.1093/bjsw/bcm047.
Dahlgren, L. (2009). Attitydmätning i socialt arbete. I.A. Dahlgren, L., & Sauer, L. (Red.), Att forska i socialt arbete – utmaningar, förhållningssätt och metoder. (s. 61 – 82). Lund:
Studentlitteratur AB
Denscombe, M. (2016). Forskningshandboken. För småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna (3). Lund: Studentlitteratur AB.
38 Diskrepans. (u.å.). Nationalencyklopedin. Hämtad 2019-11-19 från:
https://www-ne-se.proxy.ub.umu.se/uppslagsverk/ordbok/svensk/diskrepans
Dissonans. (u.å.). Nationalencyklopedin. Hämtad 2019-11-19 från: https://www-ne-se.proxy.ub.umu.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/dissonansteori
Dunk-West, P. (2016). Att bli socialarbetare - en reflekterande vägledning för studenter. Lund: Studentlitteratur AB.
Fejes, A., & Thornberg, R. (2015). Kvalitativ forskning och kvalitativ analys. I A. Fejes & Thornberg (Red.), Handbok i kvalitativ analys. (2. s.16 - 41). Stockholm: Liber AB. Fejes, A., & Thornberg, R. (2015). Kvalitet och generaliserbarhet i kvalitativa studier. I A. Fejes & Thornberg (Red.), Handbok i kvalitativ analys. (2. s.256 - 276). Stockholm: Liber AB.
Folkhälsomyndigheten. (2019). WHO och internationell samordning. Hämtad 2019-11-15 från https://www.folkhalsomyndigheten.se/om-folkhalsomyndigheten/internationellt-samarbete/who-samarbete.
Folkhälsomyndigheten. (2017). Psykisk hälsa och suicidprecention - begrepp. Hämtad 2019-11-15 från https://www.folkhalsomyndigheten.se/livsvillkor-levnadsvanor/psykisk-halsa-och-suicidprevention/psykisk-halsa/begrepp-psykisk-halsa/.
Foreman, T. (2018). Wellness, exposure to trauma, and vicarious traumatization: a pilot study. Journal Of Mental Health Counseling, 40(2), 142-155. doi:10.17744/mehc.40.2.04.
Försäkringskassan. (2014). Socialförsäkringsrapport 2014:4: Sjukfrånvaro i psykiska diagnoser - en studie av Sveriges befolkning 16 - 64 år. (dnr 1654-8574). Hämtad från
http://www.forskasverige.se/wp-content/uploads/Sjukfranvaro-Psykiska-Diagnoser-2014.pdf. Försäkringskassan (2013). Sjukfrånvaro i psykiska diagnoser. (dnr 009246-2013). Hämtad från: http://www.forskasverige.se/wp-content/uploads/Sjukfranvaro-Psykiska-Diagnoser-2014.pdf
Henning, M., & Johansson, F. (2010). Hur presenterar du ditt jag? : En kvalitativ studie baserad på statusuppdateringar på Facebook. Examensarbete, Karlstads Universitet, Karlstad. Hämtad från: http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:329799/fulltext01.pdf Hirschman, A.O. (1970). Exit, voice and loyalty. Responses to decline in firms, organizations and states. London: Harvard University Press.
Hochschild, A. R. (2003). The managed heart. Commercialization of human feeling (2). Berkeley: University of California Press.
39 Hsieh, H-F., & Shannon, S.E. (2005). Three Approaches to Qualitative Content Analysis. Qualitative Health Research, 15(9), 1277-1288. Doi: 10.1177/1049732305276687.
Jordan, T. (2015). Konflikthantering i arbetslivet – Förstå, hantera, förebygg. Malmö: Gleerups Utbildning AB.
Kalliath, P., & Kalliath, T. (2013). Work–Family Conflict: Coping Strategies Adopted by Social Workers. Journal of Social Work Practice Psychotherapeutic Approaches in Health, Welfare and the community, 28(1), s. 111–126. Hämtad från:
http://web.b.ebscohost.com.proxy.ub.umu.se/ehost/pdfviewer/pdfviewer?vid=1&sid=b803f5f 5-2958-48f0-b959-fc936dad6102%40pdc-v-sessmgr01.
Killén, K. (2008). Professionell utveckling och handledning – ett yrkesövergripande perspektiv. Lund: Studentlitteratur AB
Kruse, Å. (2016). Tillbaka till jobbet - hållbar återgång efter stressrelaterad ohälsa. Stockholm: Natur och kultur.
Kvale, S., & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. (3). Lund: Studentlitteratur AB.
Lag om etikprövning av forskning som avser människor (SFS 2003:460). Hämtad från Riksdagens hemsida: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/lag-2003460-om-etikprovning-av-forskning-som_sfs-2003-460. Lazarus, R. S., & Folkman, S. (1984). Stress, appraisal, and coping. New York: Springer Publishing Company.
Martin, J.R., Mazzola, M., Brandano, J., Luff, D., Zurakowski, D., & Meyer, C. (2015). Clinicians’ recognition and management of emotions during difficult healthcare
conversations. Patient Education and Counseling, 98(10), 1248-1254. doi:10.1016/j.pec.2015.07.031.
Mattsson, T. (2016). Kön, makt och socialt arbete. I A. Meeuwisse, Swärd, Sunesson, Knutagård (Red.), Socialt arbete – en grundbok (3. s. 414-427).
Meeuwisse, A., & Swärd, H. (2016). Vad är socialt arbete?. I A. Meeuwisse, Swärd, Sunesson, Knutagård (Red.), Socialt arbete – en grundbok (3. s. 29-76).
Moxnes, P. (2001). Positiv ångest hos individen, gruppen, organisationen – ett organisationspsykologiskt perspektiv (2). Stockholm: Natur och kultur AB.
Nygren, L. (2009). Är det något särskilt att forska i socialt arbete?. I.A. Dahlgren, L., & Sauer, L. (Red.), Att forska i socialt arbete – utmaningar, förhållningssätt och metoder (s. 15 – 30). Lund: Studentlitteratur AB.
40 Parrish, M. (2012). Mänskligt beteende - Perspektiv inom socialt arbete. Malmö: Liber AB. Patel, R., & Davidsson, B. (2011). Forskningsmetodikens grunder - att planera, genomföra och rapportera en undersökning (4). Lund: Studentlitteratur AB.
Ponnert, L., & Svensson, K. (2019). Socionomen i myndigheten - att göra gott, göra rätt och göra nytta. Malmö: Gleerups Utbildning AB.
Prikhidko, A., & Swank, J. (2018). Emotion regulation for counselors. Journal of Counseling & Development,96(2), 206-212. Hämtad från:
https://onlinelibrary-wiley-com.proxy.ub.umu.se/doi/abs/10.1002/jcad.12193.
Region Halland. (2017). Utmattningssyndrom. Hämtad 2019-11-15 från https://www.1177.se/Halland/sjukdomar--besvar/psykiska-sjukdomar-och-besvar/depression/utmattningssyndrom/.
Røkenes, O.H., & Hansen, P-H. (2016). Bära eller brista - kommunikation och relationer i arbetet med människor (2). Malmö: Gleerups Utbildning AB.
Svenskt näringsliv. (2015). Socialförsäkring i förändring Företagens erfarenheter av sjukförsäkringen och sjukfrånvarons utveckling. Hämtad från:
https://www.svensktnaringsliv.se/migration_catalog/Rapporter_och_opinionsmaterial/Rapport
er/foretagens-erfarenheter-av-sjukforsakringpdf_633303.html/BINARY/F%C3%B6retagens%20erfarenheter%20av%20sju kfors%C3%A4kring.pdf.
Sveriges Statistiska Centralbyrå. (2019). 20 vanligaste yrkena för kvinnor. Hämtad 2019-10-29 från: https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/arbetsmarknad/sysselsattning- forvarvsarbete-och-arbetstider/yrkesregistret-med-yrkesstatistik/pong/tabell-och-diagram/20-vanligaste-yrkena-for-kvinnor/.
Sveriges Statistiska Centralbyrå. (2019). 20 vanligaste yrkena för män. Hämtad 2019-10-29 från: https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/arbetsmarknad/sysselsattning- forvarvsarbete-och-arbetstider/yrkesregistret-med-yrkesstatistik/pong/tabell-och-diagram/20-vanligaste-yrkena-for-man/.
Tham, P., & Lynch, D. (2017). Lost in transition? – Newly educated social workers’
reflections on their first months in practice. European Journal of Social Work, 22(3), 400-411. https://doi.org/10.1080/13691457.2017.1364701.
Vetenskapsrådet. (2017). God forskningssed (978-91-7307-352-3). Hämtad från https://www.vr.se/download/18.2412c5311624176023d25b05/1555332112063/God-forskningssed_VR_2017.pdf.
41
Umeå, 191004
Bilaga 1
Hej!
Vi är två socionomstudenter, Erika och Carolina, som skriver vår kandidatuppsats i höst vid Institutionen för Socialt arbete Umeå Universitet. Syftet är att söka förståelse för
hanteringsstrategier som yrkesverksamma inom socialt arbete använder sig av för att behålla en god fysisk och psykisk hälsa genom ett helt yrkesliv.
Att socialt arbete är krävande på många sätt, inom flera olika områden, betyder för oss att det är av stor vikt att hitta sätt att hantera sin egen tillvaro kopplat till yrkeslivet. Under
socionomutbildningen sätts fokus på utsatta individer, däremot upplever vi en brist i
utbildningen för hur vi i vårt kommande yrke ska hantera vår egen utsatthet som professionell inom socialt arbete. Därför är vårt fokus hur professionella förhåller sig till hälsa och vilka hanteringsstrategier och tankemönster som används, både på fritiden och i arbetet, för att behålla en god hälsa genom ett helt yrkesliv.
Studien baseras på intervjuer med ca. 5 professionella inom olika områden i socialt arbete, där vi hoppas att du är en av dessa personer. Deltagande i studien är frivilligt och samtycke ges genom att du deltar i intervjun som beräknas ta ca 60 min. Vi utgår från ett semistrukturerat frågeformulär där egna berättelser kommer få ta plats. I samråd med dig bestämmer vi var intervjun ska hållas och planerar gärna in vår träff så snart som möjligt, helst redan vecka 41. En ljudinspelning kommer göras av intervjun, som sedan transkriberas, anonymiseras (dvs. inga personuppgifter kommer att uppges i slutprodukten), samt analyseras. Intervjumaterialet kommer inte att användas till något annat än just uppsatsen. Genom uppsatsprocessen får vi handledning och kommer därmed dela materialet med honom.
Hör gärna av dig om du har frågor, vi önskar en snabb respons om du har möjlighet att delta i intervjun eller inte.
Med vänliga hälsningar Carolina Nyberg och Erika Vennberg
Carolina Nyberg Erika Vennberg
42
Semistrukturerad intervjuguide Bilaga 2
Kan du berätta om dig själv och vem du är? (Ålder, uppväxt, boende, familj, yrke etc.)
Hälsa - Vad innebär hälsa för dig?
Hur viktig är din hälsa i förhållande till din yrkesroll?
Vi tänker att professionella har kunskaper om hur man bör ta hand om sin hälsa. Upplever du att du tar tillvara på den kunskap som du har?
Utbildning - Hur förberedde utbildningen dig med hanteringsstrategier och tankar om
hållbarhet i yrkeslivet? På vilket sätt kände du dig förberedd för olika typer av möten? Har du genom utbildning och fortbildning fått kunskap/tips om hanteringsstrategier för att hålla i yrkeslivet? I så fall vilka?
Arbete
Hur ser en vanlig arbetsdag ut för dig?
Hur pratar man om hållbarhet hos personalen på arbetsplatsen? (förebyggande, utbrändhet) Vad upplever du tar respektive ger energi i ditt arbete? (Vad är mest jobbigt i ditt arbete?) Hur tar du hand om din hälsa under arbetstid?
Vilka hanteringsstrategier tar du till under arbetstid? (Planering, briefing)
Berätta om en situation där du använt dig av hanteringsstrategier och hur/vad du gjorde? Vad gör arbetsplatsen för att bibehålla och upprätthålla god hälsa hos medarbetare? För att du ska må bra, vad tycker du är viktigt på arbetsplatsen respektive med dina medarbetare för ert välmående?
Hur påverkar din fritid ditt arbete?
Klientnära arbete
Hur tänker du i klientnära samtal för att ha en bra balans mellan distans och närhet? På vilket sätt påverkar emotionellt svåra samtal dig?
Vad tänker du på innan och hur går du vidare efter ett svårt samtal?
Fritid - På vilket sätt återhämtar du dig efter en arbetsdag/arbetsvecka?
Vad gör du för att hand om och förebygga din hälsa på fritiden? (fysiskt, mentalt) Finns det något kopplat till ditt arbete som går ut över din fritid? På vilket sätt?
Vad ser jag för förbättringsmöjligheter för att jag ska orka och hålla långsiktigt? (Hälsa)
Avslutning -
Om du tänker dig en optimal livssituation där din hälsa skulle utvecklas och du må som bäst, vad finns där som inte finns här idag?
Hur ser du på din framtid inom ditt nuvarande yrke?
Finns det något som vi pratat om som du tycker är av extra vikt?
Är det något du vill komplettera med utifrån det vi pratat om som du anser är viktigt för oss att ta del av?
43
Meningsbärande enheter Koder Kategorier Teman
“Hälsa är att känna att jag mår på ett sätt som gör att jag kan göra det jag vill, kan känna att kroppen klarar av det jag vill…”
“Jobba med nånting som du tycker är roligt, för jag tror att risken att bränna ut sig eller bli stressad eller fara illa på jobbet är mycket större om man känner att man inte tycker om det man gör.”
“... jag har fortfarande en tendens att säga ja till allting, det låter ju så skoj...”
Må bra
Tycka om sitt arbete
Balans
Hållbar hälsa Risk- och Skyddsfaktorer
“... förstå att du är, du är inte Jesus… Det gäller ju också att få bort omnipotensen vi har, att vi tror att vi ansvarar för Gud och allting”.
“ … jag gjorde vad jag kunde i alla fall.” “Det är ingen svaghet att liksom erkänna, vare för sig själv eller nån annan, att det här klarar inte jag av...”
“Att inte koppla in dig själv, men att alltid, alltid lyssna.” Hjälptankar Förhållningssätt Distans Kognitiva hanteringsstrategier
“För det första så ser jag till att lämna jobbet på jobbet. Att jag inte tar med det hem utan, när jag stänger igen dörren här så stänger jag för jobbet.”
“Sätter på röda lampan och bokar ingenting…”.
“Jag tror det är super, superviktigt att man ser till att det finns utrymme mellan möten till reflektion, speciellt i början.”
“... att byta jobb. Byt. Säg upp dig, hitta ett annat.”.
“... och sen att man har lite humor. Man måste kunna skämta, prata om saker och ting utan att ha dåligt samvete för att man gör det. Så länge det sker i ett slutet rum så att säga. Nånstans måste du få kräkas också.”
Avgränsa Återhämtning Planering Reflektionstid Byta jobb Trygga rummet Praktiska hanteringsstrategier
“... som ensam profession på arbetet driver vi som våra egna firmor”
“Vi har ju valt det här jobbet, så att nånstans måste vi också hitta ett sätt att hantera det på egen hand”
Ensamarbete
Arbetets pris
44 “Att inte kunna få känna sig privat är väldigt
jobbigt”
“Jag känner mig dålig och någon kommer att komma på mig snart”.
“… nånstans måste du ju tycka om att använda dig själv som verktyg.”
“Sen ska ju jag jobba för att göra mig själv onödig. Inte att individen blir beroende av mig.”
“… att nu behöver jag hjälp, och inte skämmas för det, inte känna att jag är svag eller dålig.”
“Att inte sluta fortbilda sig, det är så viktigt att det inte är klokt”
Rollförväntan
Osäkerhet i yrkesroll
Mig som verktyg
Inte oumbärlig
Be om hjälp
Utveckling
Risk- och skyddsfaktorer
“... måste vara utmanande och intressant, ha en hög grad av självbestämmande och trevliga kollegor”
”Det som ger energi är ju att träffa klienter och ser att det går att förändra saker och ting.”
“få prata med de som gör samma sak. Särskilt om man är ensam i sitt jobb…”
“Jag upplever att jag har ett jobb som är viktigt och som gör skillnad, och det gör det värt att gå hit.”
Arbetsmiljö Autonomi
Mötet med klient
Kollegors betydelse
Meningsfullhet/göra skillnad
Energiförtjänster
“... och det var ju bara hittepåuppgifter” “Det är ett utsatt jobb, det tar väldigt mycket energi och man blir väldigt, väldigt trött”. “Att inte bli lyssnad på som personal. Att det är lite personal. Att det är mycket ärenden.”
Utan insyn Arbetets konsekvenser Organisation