Studiens resultat kan i praktiken användas för att synliggöra de metoder som används i förskolornas interkulturella arbete, de svårigheter som finns, samt vilka kompetenser och kunskaper som krävs för detta. För att ytterligare synliggöra det skulle samma studie kunna genomföras med ett större urval. Det skulle även vara intressant att se om ett mer medvetet urval skulle påverka resultatet, med exempelvis, förskolor som har en variation och bredd i sin mångfald. För att få fler perspektiv skulle samma studie även kunna genomföras med observation av pedagogernas arbete som metod. Eftersom vi endast utgått från pedagogers syn på det interkulturella arbetet skulle ett intressant förslag på vidare forskning vara att undersöka barns syn på mångfald och kultur.
30
Referenser:
Ahrne, G. & Svensson, P. (2015). Kvalitativa metoder i samhällsvetenskapen. I G. Ahrne & P. Svensson (Red.), Handbok i kvalitativa metoder (s. 8-16). Stockholm: Liber.
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder (2. Uppl.). Stockholm: Liber.
Christoffersen, L. & Johannessen, A. (2015). Forskningsmetoder för lärarstudenter. Lund: Studentlitteratur.
Dachyshyn, D., & Kirova, A. (2011) Classroom Challenges in developing an intercultural early learning program for refugee children. Alberta journal of educational research, 57(2), 220-233. Hämtad från http://ajer.journalhosting.ucalgary.ca/index.php/ajer/article/viewFile/893/827
Eriksson-Zetterquist, E. & Ahrne, G. (2015). Intervjuer. I G. Ahrne & P. Svensson (Red.), Handbok i kvalitativa metoder (s. 34-54). Stockholm: Liber.
Fjällhed, A. (2012). Interkulturalitet – Att finna möjligheter!. I K. Goldstein-Kyaga, M. Borgström & T. Hubinette (Red.), Den interkulturella blicken i pedagogik - Inte bara goda föresatser (s. 43-62). Stockholm: E-print.
Henning, K., & Kirova, A. (2012). The role of cultural artefacts in play as tools to mediate learning in an intercultural preschool programme. Contemporary issues in early childhood, 13(3), 226-241. Hämtad från http://journals.sagepub.com.proxy.library.ju.se/doi/pdf/10.2304/ciec.2012.13.3.226 Kvale, S. & Brinkmann, S. (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun (2. uppl.). Lund:
Studentlitteratur.
Lahdenperä, P. (2004). Interkulturell pedagogik i teori och praktik. Lund: Studentlitteratur. Lahdenperä, P. (2008). Interkulturellt ledarskap: Förändring i mångfald. Lund: Studentlitteratur. Larsson, S. (2005). Om kvalitet i kvalitativa studier. Nordisk Pedagogik, 25(1), 16-35. Hämtad från liu.diva-portal.org/smash/get/diva2:245080/FULLTEXT01.pdf
Layne, H. & Dervin, F. (2016) Problem atizing Finland´s pursuit of intercultural (kindergarten) teacher education. Multicultural Education Review, 8, 118-134. doi:10.1080/2005615X.2016.1161290 Lichtman, M. (2006). Qualitative research in education a user’s guide. Thousand Oaks: Sage
Publications.
Lunneblad, J. (2006). Förskolan och mångfalden: En etnografisk studie på en förskola i ett multietniskt område. (Doktorsavhandling, Göteborgs universitet. Institutionen för pedagogik och didaktik).
Lunneblad, J. (2013). Den mångkulturella förskolan: Motsägelser och möjligheter (2. uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Miller, M., & Petriwskyj, A. (2013). New directions in intercultural early education in Australia. International journal of early childhood, 45(2), 255-266. Hämtad från
http://dx.doi.org.proxy.library.ju.se/10.1007/s13158-013-0091-4
Ponciano, L., & Shabazian, A. (2012). Interculturalism: Adressing diversity in early childhood. Dimensions of early childhood, 40(1), 23-30. Hämtad från
31
http://www.southernearlychildhood.org/upload/pdf/Interculturalism___Addressing_Diversity_in_Earl y_Childhood___Leslie_Ponciano_and_Ani_Shabazian.pdf
Prop. 1984/85:12. Utbildningsutskottets betänkande om hemspråksundervisningen i grundskola och gymnasieskola m. m.. Hämtad från https://data.riksdagen.se/fil/0C58995D-9F48-4768-94AB- DFF915AD25A4
Rennstam, J. & Wästerfors, D. (2015). Att analysera kvalitativt material. I G. Ahrne & P. Svensson (Red.), Handbok i kvalitativa metoder (s. 220-236). Stockholm: Liber.
Rienecker, L. & Stray Jörgensen, P. (2014). Att skriva en bra uppsats (3. uppl.). Stockholm: Liber. SFS (2010:800). Skollagen. Hämtad från http://www.riksdagen.se/sv/dokument-
lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/skollag-2010800_sfs-2010-800#K8
Skolverket. (2016a). Beskrivande data 2016: Förskola, skola och vuxenutbildning (Rapport 452). Hämtad från https://www.skolverket.se/om-skolverket/publikationer/visa-enskild-
publikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok%2Fwpubex t%2Ftrycksak%2FBlob%2Fpdf3758.pdf%3Fk%3D3758
Skolverket (2016b). Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny, rev. utg.]. Stockholm: Skolverket. Stier, J. (2006). Internationalisation, intercultural communication and intercultural competence. Journal of Intercultural Communication, 11, 1-12. Hämtad från
https://www.immi.se/intercultural/nr11/stier.pdf
Stier, J., & Sandström, M. (2017). En interkulturell förskola? Förhållningssätt och kunskapsformer hos förskolepersonal i Rinkeby-Kista (Rapport nr 4). Hämtad från https://du.diva-portal.org/smash/get/diva2:1139452/FULLTEXT02.pdf
Sverrisson, Á. (2015). Visuell metodik. I G. Ahrne & P. Svensson (Red.), Handbok i kvalitativa metoder (s. 191-205). Stockholm: Liber.
Säljö, R. (2014). Den lärande människan – teoretiska traditioner. I U. P. Lundgren, R. Säljö & C. Liberg (Red.), Lärande skola bildning – Grundbok för lärare (3. uppl.) (s. 251-309). Stockholm: Natur och Kultur.
Vetenskapsrådet (2002), Forskningsetiska principer - inom humanistisk-samhällsvetenskaplig
forskning. Hämtad från http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf
Wertsch, J. V. (1995). Sociocultural studies: history, action, and mediation. I J. V. Wertsch, P. del Rio & A. Alvarez (Red.), Sociocultural studies of mind (s. 1-34). New York, NY: Cambridge University press.
Wibeck, V. (2010). Fokusgrupper: om fokuserade gruppintervjuer som undersökningsmetod (2. uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Öberg, P. (2015). Livshistorieintervjuer. I G. Ahrne & P. Svensson (Red.), Handbok i kvalitativa metoder (s. 55-67). Stockholm: Liber.
Bilagor
Bilaga 1 - Missivbrev
Hej!
Vi är två studenter som läser till förskollärare på Jönköping University. Vi är nu inne på vår sjätte termin av sju och har påbörjat vårt Examensarbete. Ämnet vi valt är Interkulturellt förhållningssätt i förskolans praktik.
Vårt syfte med studien är att undersöka och belysa hur pedagoger i förskolan arbetar eller försöker arbeta utifrån ett interkulturellt förhållningssätt i förskolans verksamhet, samt hur detta förhållningssätt synliggörs i förskolans fysiska miljö.
För att undersöka och ta reda på hur detta arbete kan se ut så behöver vi er hjälp. Vi vill därför gärna intervjua er som arbetslag för att ta del av era kunskaper och erfarenheter inom ämnet. Intervjun kommer att utföras i form av gruppintervju, vilket innebär att vi intervjuar arbetslaget som helhet. Efter intervjun vill vi gärna att ni visar oss runt på avdelningen så att vi kan se hur ert interkulturella arbete synliggörs i miljön. Allt som allt räknar vi med att intervjun och observationen kommer ta max 1½ timme. Både intervjun och observationen kommer ljudinspelas.
I enlighet med Vetenskapsrådets Forskningsetiska principer kommer ert deltagande vara konfidentiellt och ni kan när som helst och utan förklaring välja att avbryta intervjun och därmed ert deltagande i studien. Det insamlade materialet kommer endast användas i vår forskning.
Vi kommer att kontakta er Fredagen den 13 April för att höra om ni kan tänka er att medverka i vår studie och i så fall boka in en tid under vecka 16-17 (eventuellt vecka 18).
Har ni några frågor eller funderingar får ni gärna kontakta oss. Hoppas vi ses!
Med Vänliga Hälsningar
Sara Karlsson @student.ju.se