Utifrån studiens resultat är det av relevans att undersöka hur rörelse påverkar barns utveckling under en längre tid genom observation i kombination av samtal med förskollärare. Då resultatet visade att förskollärare kunde synliggöra exempelvis matematik i vardagen genom fortbildning skulle det vara intressant att se hur rörelse kopplat till ämneskunskaper skulle kunde utveckla barns lärande genom medvetna val hos förskollärarna. Studien skulle kunna ta form genom etnografiska studier under en längre tid för att på plats fånga förändringar som eventuellt sker i verksamheten.
Det skulle även vara intressant att utföra samma studie i den amerikanska förskoleklassen för att se om resultatet skulle skilja sig från den svenska studien då länderna utgår från olika styrdokument, lagar och resurser.
29
Referenser
Ahrne, G. & Svensson, P. (2015). Akademiskt skrivande. I G. Ahrne & P. Svensson (Red.),
Handbok i kvalitativa metoder (s. 237-248). Malmö: Liber.
Alvehus, J. (2013). Skriva uppsats med kvalitativ metod. Stockholm: Liber.
Andersson, S. (2014). Om positivismen och hermeneutik -En introduktion i vetenskapsteori. Lund: Studentlitteratur.
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder (2. uppl.). Stockholm: Liber.
Dewey, J. (2005). Art as experience. (Perigree trade paperback ed.) New York: Penguin books. Dolk, K. (2013). Bångstyriga barn – Makt, normer och delaktighet i förskolan.
Doktorsavhandling. Stockholm: Ordfront.
Ellneby, Y. (2003). Titta vad jag kan! -Vad föräldrar behöver veta om barns
utveckling. Stockholm: Natur & kultur.
Ellneby, Y. (2007). Barns rätt att utvecklas. Stockholm: Natur & Kultur. Ericsson, I. (2003). Motorik, koncentrationsförmåga och skolprestationer -
en interventionsstudie i skolår 1-3 (Doktorsavhandling, Malmö Högskola, Malmö
studies in educationel sciencs).
Eriksson-Zetterquist, U. & Ahrne, G. (2015). Intervjuer. I G. Ahrne & P. Svensson (Red.),
Handbok i kvalitativa metoder (s. 33-54). Malmö: Liber.
Fredriksen, B. C. (2015). Förstå med kroppen -Barns erfarenheter som grund för allt
lärande. Stockholm: Liber.
Gadamer, H. G. (1997). Sanning och metod i urval. Göteborg: Daidalos.
Haugen, S., Løkken, G. & Röthle, M. (2006). Hur kommer småbarnspedagogik till?. I G. Løkken, S. Haugen & M. Röthle (Red.), Småbarnspedagogik - fenomenologiska och estetiska
förhållningssätt (s. 13-26). Stockholm: Liber.
Holle, B. (1987). Normala och utvecklingshämmade barns motoriska utveckling -Praktisk
vägledning med utvecklingsschema och övningsexempel. Stockholm: Natur & Kultur.
Hägglund, S. (2015). Förskolan som samhällsrum. I I. Engdahl & E. Ärlemalm-Hagsér (Red.),
Att bli förskollärare (s. 124-127). Stockholm: Liber.
Nordlund, A., Rolander, I. & Larsson, L. (2004). Lek, idrott, hälsa- del 1. ute. Stockholm: Liber.
Nordlund, A., Rolander, I., & Larsson, L. (2006). Lek, idrott, hälsa- del 2. inne. (2. Uppl.). Stockholm: Liber.
30 Osnes, H., Skaug, H. N. & Eid Kaarby, K. M. (2012). Kropp, rörelse och hälsa i förskolan (I. Lindelöf, övers.). Lund: Studentlitteratur.
Parlenvi, P. & Sohlman, B. (1984). Lär med kroppen det fastnar i huvudet- Barns motoriska och
intellektuella utveckling. Stockholm: Sveriges utbildningsradio.
Rennstam, J. & Wästerfors, D. (2015). Att analysera kvalitativt material. I G. Ahrne & P. Svensson (Red.), Handbok i kvalitativa metoder (s. 220-236). Malmö: Liber.
Ryan, G. W. & Bernard, H. R. (2003). Techniques to Identify Themes. Field Method, Vol. 15 (1), 85-109.
SFS. (2010:800). Skollag. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
Skolinspektionen. (2017). Huvudmannens styrning och ledning av förskolans kvalitet. Diarienummer: 40-2016:6997. Stockholm: Skolinspektionen.
Skolverket. (2013). Förskolans och skolans värdegrund- förhållningssätt, verktyg och metoder. Stockholm: Skolverket.
Skolverket. (2015). Uppföljning, utvärdering och utveckling i förskolan -pedagogisk
dokumentation. Stockholm: Skolverket.
Skolverket. (2016a). Läroplan för förskolan, Lpfö98. Reviderad 2016. Stockholm: Skolverket.
Skolverket. (2016b). Skolverkets allmänna råd med kommentarer -Förskolan. Kvalitet i
förskolan. Stockholm: Skolverket.
Strandell, A. & Bergendahl, L. (2002). Sätt Sverige i rörelse 2001 – Förskolan/skolan Stockholm: Statens folkhälsoinstitut.
UNICEF. (2009). Barnkonventionen: FN:s konvention om barns rättigheter. Stockholm: UNICEF Sverige.
Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig
forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Vikström, B. (2005). Den skapande läsaren- Hermeneutik och tolkningskompetens. Lund: Studentlitteratur.
Åberg, A. & Lenz Taguchi, H. (2005). Lyssnandets pedagogik - etik och demokrati i
Bilaga 1
Missivbrev Hej!
Vi är två blivande förskollärare som skriver vårt examensarbete vid Jönköping University. I detta arbete kommer vi undersöka rörelsens betydelse i lärandet hos barnen. Vårt syfte med denna studie är att ta reda på hur förskollärarna använder sig av rörelse i verksamheten och på vilket sätt förskollärarna är aktiva i läroprocessen.
Vi kommer att intervjua utbildade förskollärare från olika förskolor för att få ett brett insamlande av material till vår studie. Vi kommer inte delta båda två vid intervjutillfället och kommer därför spela in intervjun för att underlätta sammanställningen av materialet och ta del av alla
intervjuer.
Det är frivilligt att delta i intervjun och du kan när som helst avbryta ditt deltagande. Din anonymitet garanteras.
Om du har några frågor eller funderingar får du gärna kontakta oss. Med vänliga hälsningar
Hanna Larsson, 076- xx xx xx7, laha1525@student.ju.se Nathalie Andersson, 073-xxx xxx4, anna15sh@student.ju.se
Bilaga 2
Samtycke till deltagande i forskningsstudie
I denna studie kommer vi göra en kvalitativ forskningsstudie där semistrukturerade intervjuer genomförs. Den kunskap du delar med dig av kommer vi använda oss av i vår studie
som fokuserar på barns lärande genom rörelse.
Du som deltagare har möjligheten att avbryta din medverkan när som helst under studien.
Du och din arbetsplats kommer vara anonym i vår studie och vi kommer hantera och bevara insamlat material med stor beaktning. Vi kommer endast använda insamlat material till studien och inte för kommersiellt bruk eller andra icke vetenskapliga syften. För att på bästa sätt kunna fokusera på samtalet kommer ljudupptagning att användas.
Studien kommer användas till ett examensarbete som i slutändan kommer att bli offentlig.
Deltagarens namn: Namnförtydligande:
Forskarens namn: Namnförtydligande:
Bilaga 3
Intervjuguide:
1. Hur länge har du arbetet som förskollärare?
2. Hur länge har du arbetat på just den här förskolan? 3. Vad tänker du på när du hör ordet rörelse?
4. Vad har du för erfarenheten av rörelse i förskolan? 5. Berätta hur du arbetar med rörelse i förskolan?
6. Har ni/pedagogerna planerade rörelseaktiviteter med barnen? Varför? Varför inte? 7. Hur ser planeringen ut? Sker det någon uppföljning?
8. Vad är ert syfte med rörelseaktiviteter?
9. Vilken typ av rörelseaktiviteter används med barnen i förskolan?
10. På vilket sätt påverkas barns utveckling av rörelse i förskolan anser du? 11. Vilken betydelse anser du rörelseaktiviteter har för barns lärandeprocess? 12. Vad ni har för grund/motivering för att ha rörelseaktiviteter?
13. Är alla pedagoger involverade i rörelseaktiviteter? Varför? Varför inte? 14. Hur uppmuntras barn till rörelse av er pedagoger?