Det hade varit forskningsmässigt intressant att genomföra liknande typ av studie genom att även använda observation som forskningsmetod för att styrka resultatet. Med hjälp av obser- vation hade vi kunnat synliggöra och vidare problematisera om det pedagogerna ger uttryck för i fokusgruppsamtalen även framhävs i praktiken. Som tidigare nämnts finns det risk för att pedagoger ger uttryck för en sak i samtal, men visar annorlunda i praktiken (Eriksson- Zetterquist & Ahrne, 2015). Detta hade kunnat motverkas om observationer hade skett före fokusgruppsamtalen.
Genom videofilmade observationer som underlag till samtal hade pedagogers resonemang kring sitt agerande kunnat konkretiseras och problematiseras och därmed bidragit till en mer kritisk forskningsstudie. Vi ser dock svårigheterna att med föreslagen metod hålla en god forskningssed då det kan försätta pedagogen i en obekväm sits.
Referenser
Ahrne, G. & Svensson, P. (2015). Kvalitativa metoder i samhällsvetenskapen. I . Ahrne & P. Svensson (Red.), Handbok i kvalitativa metoder (s. 8-16). Stockholm: Liber.
Asbury, Jo. (1995). Overview of research. Qualitative Health Research, 5 (4), s. 414-420. Bjørndal, C.R.P. (2005). Det värderande ögat: observation, utvärdering och utveckling i
undervisning och handledning. (1. uppl.) Stockholm: Liber
Bolander, E. & Fejes, A. (2015). Diskursanalys. I A. Fejes & R. Thornberg (red.), Handbok i
kvalitativ analys (s. 90–114) (2., utök. uppl.). Stockholm: Liber
Brinkmann, S & Kvale, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. (3. [rev.] uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Broadhead, P. (2009). Conflict Resolution and Children's Behaviour: Observing and Un- derstanding Social and Cooperative Play in Early Years Educational Settings. Early Years:
An International Journal Of Research And Development, 29(2), 105-118.
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. (2., [rev.] uppl.) Malmö: Liber. Burr, V. (2003). Social constructionism. 2 uppl. London: Taylor & Francis Group.
Börjesson, M. & Palmblad, E. (2007). Introduktion. I M. Börjesson & E. Palmblad (Red.),
Diskursanalys i praktiken (s. 7-28). Malmö: Liber AB
Chen, D. W. (1998). Teacher Interventions in the Peer Conflicts of Preschool Children: The
Effects of Children's Age and Conflict Behavior (Doctoral dissertation).
Chen, D. W. (2003). Preventing Violence by Promoting the Development of Competent Con- flict Resolution Skills: Exploring Roles and Responsibilities. Early Childhood Education
Journal, 30(4), 203-08.
Dahlin-Ivanoff, S. (2015). Fokusgruppsdiskussioner. I G. Ahrne & P. Svensson (Red) Hand-
bok i kvalitativa metoder (s. 81-92) (2.,[utök. och aktualiserade] uppl.). Stockholm: Liber.
Denscombe, M. (2009) Forskningshandboken: för småskaliga forskningsprojekt inom sam-
hällsvetenskaperna. (2. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
DO, BEO & Skolinspektionen. (2016). Trygghet och lärande för barn under 3 år – en ögon- blicksbild av förskolans vardag. Stockholm: Do & BEO.
Emilson, A. (2008). Det önskvärda barnet: fostran uttryckt i vardagliga kommunikations-
handlingar mellan lärare och barn i förskolan. Diss. (sammanfattning) Göteborg: Göteborgs
Ericsson, C. (2006). Terapi, upplysning, kamp och likhet till varje pris: undervisningsideolo-
gier och diskurser hos lärare och lärarstuderande i musik. Malmö: Malmö Academy of Mu-
sic.
Eriksson-Zetterquist, U. & Ahrne, G. (2015). Intervjuer. I G. Ahrne & P. Svensson (Red.),
Handbok i kvalitativa metoder (s.34-54). Stockholm: Liber.
Galbin, A. (2014). An introduction to social constructionism. Social Research Reports, 26, 82-92.
Gergen, K. (1999). An invitation to Social Construction. Trowbridge: Sage Publications Gloeckler, L., & Cassell, J. (2012). Teacher Practices with Toddlers during Social Problem Solving Opportunities. Early Childhood Education Journal, 40(4), 251-257.
Green, VA & Cillessen, A. (2008) Achievement versus maintenance of control in six-year-old children’s interactions with peers: an observational study. Educational Psychology, 28:2,
161-180, DOI: 10.1080/01443410701491759
Hakvoort, I. & Friberg, B. (red.) (2015). Konflikthantering i professionellt lärarskap. (3., [uppdaterade och utökade] uppl.) Malmö: Gleerup.
Hellberg, A. (2015). Psykologi i förskolans vardag. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Herz, M. & Johansson, T. (2013). Poststrukturalism: metodologi, teori, kritik. (1. uppl.) Stockholm: Liber.
Holmberg, K. (2010). Musik- och kulturskolan i senmoderniteten: reservat eller marknad? Doktorsavhandling. Malmö: Malmö Academy of Music.
Johansson, B. & Karlsson, M. (2013). Att involvera barn i forskning och utveckling. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Johansson, B. & Svedner, P.O. (2006) Examensarbetet i lärarutbildningen: undersöknings-
metoder och språklig utformning. (4. uppl.) Uppsala: Kunskapsföretaget
Lindlof, R. & Taylor, C. (2002) Qualitative communication research methods, 2. ed., Sage, Thousand Oaks
Markström, A-M. (2005). Förskolan som normaliseringspraktik En etnografisk studie. Lin- köping: Linköping University Electronic Press.
Nationalencyklopedin, affekt. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/affekt (häm- tad 2018-05-14)
Nationalencyklopedin, konflikt. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/konflikt (hämtad 2018-05-14)
O'Brien, J. (2015). Strategies to support social and emotional growth in transitional kin-
Pickens, J. (2009). Socio-Emotional Programme Promotes Positive Behaviour in Preschoo- lers. Child Care In Practice, 15(4), 261-278.
Potter, J. (1996). Representing Reality. Discourse, Rhetoric and Social Construction. Lon- don: Sage.
Potter, J. & Wetherell, M. (1987). Discourse and social psychology; Beyond attitudes and
behaviour. London: Sage publications.
Singer, E., & Hannikainen, M. (2002). The Teacher's Role in Territorial Conflicts of 2- to 3- Year-Old Children. Journal Of Research In Childhood Education, 17(1), 5-18.
Sjöberg, L. (2013). Vem har makten att bestämma det normala? - diskursanalytiska angrepps- sätt. I S. Erlandsson & L. Sjöberg (red.). Barn- och ungdomsforskning: metoder och arbets-
sätt (s. 81–97) (1. uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Skolverket. (2017). Läroplan för förskolan Lpfö 98. (Reviderad 2017). Stockholm: Skolver- ket.
Skånfors, L. (2013). Barns sociala vardagsliv i förskolan. Diss. (sammanfattning) Karlstad : Karlstads universitet, 2013. Karlstad.
Sommer, D. (2005). Barndomspsykologi: utveckling i en förändrad värld. (2., rev. [och utök.] utg.) Hässelby: Runa.
Stewart, D.W. & Shamdasani, P.N. (1990). Focus groups: theory and practice. Newbury Park, Calif.: Sage Publications.
Tamm, A. , Tõugu, P. & Tulviste, T. (2014) The Influence of Individual and Situational Factors on Children's Choice of a Conflict Management Strategy. Early Education and Deve-
lopment, 25:1, 93-109
Wibeck, V. (2010). Fokusgrupper: om fokuserade gruppintervjuer som undersökningsmetod. (2., uppdaterade och utöl. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Winther Jørgensen, M. & Phillips, L. (2000). Diskursanalys som teori och metod. Lund: Studentlitteratur.
Wolming, S. (1998). Validitet. Ett traditionellt begrepp i modern tillämpning. Pedagogisk Forskning i Sverige. s. 81-103
Åsberg, R. (2001). Ontologi, epistemologi och metodologi: en kritisk genomgång av vissa
grundläggande vetenskapsteoretiska begrepp och ansatser. (Rev. uppl.) Göteborg: Institut-
ionen för pedagogik och didaktik, Göteborgs universitet
Öhman, M. (2009). Hissad och dissad: om relationsarbete i förskolan. Stockholm: Liber. Markström, A-M. (2005). Förskolan som normaliseringspraktik En etnografisk studie. Linköping: Linköping University Electronic Press.
Nationalencyklopedin, affekt. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/affekt (hämtad 2018-05-14)
Nationalencyklopedin, konflikt. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/konflikt (hämtad 2018-05-14)
O'Brien, J. (2015). Strategies to support social and emotional growth in transitional kinder-
garten. California State University, Stanislaus.
Pickens, J. (2009). Socio-Emotional Programme Promotes Positive Behaviour in Preschool- ers. Child Care In Practice, 15(4), 261-278.
Potter, J. (1996). Representing Reality. Discourse, Rhetoric and Social Construction. London: Sage.
Potter, J. & Wetherell, M. (1987). Discourse and social psychology; Beyond attitudes and
behaviour. London: Sage publications.
Singer, E., & Hannikainen, M. (2002). The Teacher's Role in Territorial Conflicts of 2- to 3- Year-Old Children. Journal Of Research In Childhood Education, 17(1), 5–18.
Sjöberg, L. (2013). Vem har makten att bestämma det normala? - diskursanalytiska angreppssätt. I S. Erlandsson & L. Sjöberg (red.). Barn- och ungdomsforskning: metoder och
arbetssätt (s. 81–97) (1. uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Skolverket. (2017). Läroplan för förskolan Lpfö 98. (Reviderad 2017). Stockholm: Skolverket.
Skånfors, L. (2013). Barns sociala vardagsliv i förskolan. Diss. (sammanfattning) Karlstad: Karlstads universitet, 2013. Karlstad.
Sommer, D. (2005). Barndomspsykologi: utveckling i en förändrad värld. (2., rev. [och utök.] utg.) Hässelby: Runa.
Stewart, D.W. & Shamdasani, P.N. (1990). Focus groups: theory and practice. Newbury Park, Calif.: Sage Publications.
Tamm, A. , Tõugu, P. & Tulviste, T. (2014) The Influence of Individual and Situational Fac- tors on Children's Choice of a Conflict Management Strategy. Early Education and
Development, 25:1, 93–109
Wibeck, V. (2010). Fokusgrupper: om fokuserade gruppintervjuer som undersökningsmetod. (2., uppdaterade och utöl. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Winther Jørgensen, M. & Phillips, L. (2000). Diskursanalys som teori och metod. Lund: Studentlitteratur.
Wolming, S. (1998). Validitet. Ett traditionellt begrepp i modern tillämpning. Pedagogisk Forskning i Sverige. s. 81–103
Åsberg, R. (2001). Ontologi, epistemologi och metodologi: en kritisk genomgång av vissa
grundläggande vetenskapsteoretiska begrepp och ansatser. (Rev. uppl.) Göteborg:
Institutionen för pedagogik och didaktik, Göteborgs universitet
Bilaga
Följande diskussionsfrågor samt exempel användes under fokusgruppssamtalen.
Fråga 1:
Kan ni berätta lite om vad konflikt är för er?
Fråga 2:
Kan ni berätta hur ni går tillväga när ni pratar om bråk eller att inte vara sams, med barn?
Exempel 1:
Du står och förbereder inför fruktstunden. Vid bordet bredvid sitter Kevin, 5 år, och leker med den röda traktorn. Klara, 3 år, kommer in i rummet och säger: “Kan jag få vara med och leka, snälla?” Kevin tittar ner och säger “Nej”. Klara går fram till Kevin och tar den röda traktorn och springer iväg. Kevin blir ledsen.
Exempel 2:
Veronica kommer fram till dig och pekar mot gungorna och säger “Jag vill också gunga”. Du har observerat att Olivia och Ida redan gungar på gårdens gunga och vet sedan tidigare att Veronica inte brukar få vara med.
Exempel 3:
Sara kommer till dig och berättar att Isak har bitit henne.
Fråga 3:
Kan ni berätta om och isåfall hur ni arbetar förebyggande med konflikter?
Fråga 4:
Besöksadress: Kristian IV:s väg 3 Postadress: Box 823, 301 18 Halmstad Telefon: 035-16 71 00
Emelie Kivisaar Lovisa Lööw