För vidare forskning - Nu rör eleverna på sig tillräckligt… eller?

Att kartlägga mängden fysisk aktivitet under lektion i Idrott och hälsa är utmanande på olika

sätt. Undersökningen kräver mycket förberedelse och stort engagemang genom mätperioden

samt databearbetning. Data för rörelseaktivitet är en färskvara. Det kommer alltid vara

aktuellt med insamling av informationen. Om författaren hade fått chansen att komplettera

den här undersökningen hade han eventuellt intervjuat lärarna. Lärarnas synsätt på

undervisning med fysisk aktivitet hade kunnat ge mer substans åt resultatdiskussionen.

7 Referenser

Aelterman, N., Vansteenkiste, M., Van Keer, H., Van den Berghe, L., De Meyer, J., &

Haerens, L. (2012). Students’ Objectively Measured Physical Activity Levels and

Engagement as a Function of Between-Class and Between- Student Differences in

Motivation Toward Physical Education. Human Kinetics Journals, 34(4), 457–480.

doi: 10.1123/jsep.34.4.457

Aibar, A., & Chanal, J. (2015). Physical Education: The Effect of Epoch Lengths on

Children’s Physical Activity in a Structured Context. PLoS ONE, 10(4).

doi: 10.1371/journal.pone.0121238

Brun Sundblad, G., Engström, L-M., Lundvall, S., & Ekblom, B. (2008). Skola–Idrott–Hälsa

(SIH-projektet) – en sexårsuppföljning. Svensk idrottsforskning, 4

Cooper, A. R., Goodman, A., Page, A. S., Sherar, L. B., Esliger, D. W., van Sluijs, E. M., …

Ekelund, U. (2015). Objectively measured physical activity and sedentary time in

youth: the International children’s accelerometry database (ICAD). International

Journal of Behavioral Nutrition and Physical Activity, 12(113).

doi: 10.1186/s12966-015-0274-5

De Vries, S. I., Van Hirtum, H. W., Bakker, I., Hopman-Rock, M., Hirasing, R. A., & Van

Mechelen, W. (2009). Validity and reproducibility of motion sensors in youth: a

systematic update. Medicine & Science in Sports & Exercise, 41(4), 818–827.

doi: 10.1249/MSS.0b013e31818e5819

Denscombe, M. (2016). Forskningshandboken - för småskaliga forskningsprojekt inom

samhällsvetenskaperna. (3. uppl.) Lund: Studentlitteratur AB

Djurfeldt, G., & Barmark, M. (2009). Statistisk verktygslåda 2 – multivariat analys. Lund:

Studentlitteratur AB

Eliasson, A. (2013). Kvantitativ metod från början. (3. uppl.) Lund: Studentlitteratur AB

Evenson, K. R., Catellier, D. J., Gill, K., Ondrak, K. S., & McMurray, R. G. (2008).

Calibration of two objective measures of physical activity for children. Journal of

Sports Sciencies, 26(14), 1557-1565. doi: 10.1080/02640410802334196

Fairclough, S. J., & Stratton, G. (2005). Physical Activity Levels in Middle and High School

Physical Education: A Review. Human Kinetics Journals, 17(3), 217–236.

doi: 10.1123/pes.17.3.217

Fairclough, S. J., & Stratton, G. (2006). A Review of Physical Activity Levels during

Elementary School Physical Education. Human Kinetics Journals, 25(2), 240–258.

doi: 10.1123/jtpe.25.2.240

Farooq, M. A., Parkinson, K. N., Adamson, A. J., Pearce, M. S., Reilly, J. K., Hughes, A. R.,

… Reilly, J. J. (2017). Timing of the decline in physical activity in childhood and

adolescence: Gateshead Millennium Cohort Study. BMJ Journals, 0, 1-6.

Ferreira, F. S., Mota, J., & Duarte, J. A. (2014). Patterns of physical activity in Portuguese

adolescents. Evaluation during physical education classes through accelerometry.

Archives of Exercise in Health and Disease, 4(2), 280–285.

doi: 10.5628/aehd.v4i2.135

Freedson, P. S., Melanson, E., & Sirard, J. (1998). Calibration of the Computer Science and

Applications, Inc. accelerometer. Medicine & Science in Sports & Exercise, 30(5),

777–781.

Fröberg, A., Raustorp, A., Pagels, P., Larsson, C., & Boldemann, C. (2016). Levels of

physical activity during physical education lessons in Sweden. Acta Paediatrica,

106(1), 135-141. doi: 10.1111/apa.13551

Fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling, FYSS. (2017). FYSS 2017.

(3. uppl.) Stockholm: Läkartidningen Förlag AB

Gerth, J., & Modigh, T. (2017). Hur aktiva är eleverna? En sammanställande litteraturstudie

om andel fysisk aktivitet på idrottsundervisningen. Göteborg: Institutionen för kost-

och idrottsvetenskap, Göteborgs universitet. Tillgänglig:

http://hdl.handle.net/2077/56296

Gubbels, J. S., van Assema, P., & Kremers, S. P. J. (2013). Physical Activity, Sedentary

Behavior, and Dietary Patterns among Children. Current Nutrition Reports, 2(2),

105–112. doi: 10.1007/s13668-013-0042-6

Hallal, P. C., Andersen, L. B., Bull, F. C., Guthold, R., Haskell, W., & Ekelund, U. (2012).

Global physical activity levels: surveillance progress, pitfalls, and prospects.

ScienceDirect, 380(9838), 247–257. doi: 10.1016/S0140-6736(12)60646-1

Hills, A. P., Dengel, D. R., & Lubans, D. R. (2014). Supporting Public Health Priorities:

Recommendations for Physical Education and Physical Activity Promotion in

Schools. ScienceDirect, 57(4), 368–374. doi: 10.1016/j.pcad.2014.09.010

Hollis, J. L., Williams. A. J., Sutherland, R., Campbell, E., Nathan, N., Wolfenden, L., …

Wiggers, J. (2016). A systematic review and meta-analysis of moderate-to-vigorous

physical activity levels in elementary school physical education lessons.

ScienceDirect, 86, 34–54. doi: 10.1016/j.ypmed.2015.11.018

Janssen, I., & LeBlanc, A. G. (2010). Systematic review of the health benefits of physical

activity and fitness in school-aged children and youth. International Journal of

Behavioral Nutrition and Physical Activity, 7(40). doi: 10.1186/1479-5868-7-40

Klinker, C. D., Schipperijn, J., Christian, H., Kerr, J., Ersbøll, A. K., & Troelsen, J. (2014).

Using accelerometers and global positioning system devices to assess gender and age

differences in children’s school, transport, leisure and home based physical activity.

International Journal of Behavioral Nutrition and Physical Activity, 11(8).

Kremer, M. M., Reichert, F. F., & Hallal, P. C. (2012). Intensity and duration of physical

efforts in Physical Education classes. Revista de Saúde Pública, 46(2), 320–326.

doi: 10.1590/S0034-89102012005000014

Larsson, H. (2016). Idrott och hälsa - i går, i dag och i morgon. Stockholm: Liber AB

Myndigheten för skolutveckling. (2005). Fysisk aktivitet för bättre kunskapsutveckling:

slutrapport 2005-09-01. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling

Nationalencyklopedin [NE]. (2018a). Barn. Tillgänglig:

https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/barn

Nationalencyklopedin [NE]. (2018b). BMI. Tillgänglig:

https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/bmi

Nationalencyklopedin [NE]. (2018c). Mjölksyra. Tillgänglig:

https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/mj%C3%B6lksyra

Nationalencyklopedin [NE]. (2018d). Ungdom. Tillgänglig:

https://www.ne.se/uppslagsverk/ordbok/svensk/ungdom

Neovius, M., & Rasmussen, F. (2011). Alarmerande siffror för övervikt och fetma i Sverige

och världen. Läkartidningen, 108(49), 2566–2568

Nyberg, C. (2017). Få unga rör sig tillräckligt. Stockholm: Karolinska Institutet

Poitras, V. J., Gray, C. E., Borghese, M. M., Carson, V., Chaput, J-P., Janssen, I., …

Tremblay, M. S. (2016). Systematic review of the relationships between objectively

measured physical activity and health indicators in school-aged children and youth.

Applied Physiology, Nutrition, and Metabolism, 41(6), 197-239.

doi: 10.1139/apnm-2015-0663

Quennerstedt, M. (2008). Exploring the relation between physical activity and health-a

salutogenic approach to physical education. Sport, Education and Society, 13(3),

267–283. doi: 10.1080/13573320802200594

Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas, transpersoners och queeras rättigheter [RFSL].

(2015). Juridiskt kön. Tillgänglig:

https://www.rfsl.se/hbtq-fakta/hbtq/begreppsordlista/

Robusto, K. M. & Trost, S. G. (2012). Comparison of three generations of ActiGraph™

activity monitors in children and adolescents. Journal of Sports Sciences, 30(13),

1429-1435. doi: 10.1080/02640414.2012.710761

Sallis, J. F., McKenzie, T. L., Beets, M. W., Beighle, A., Erwin, H., & Lee, S. (2012).

Physical Education’s Role in Public Health: Steps Forward and Backward Over 20

Years and HOPE for the Future. Research Quarterly for Exercise and Sport, 83(2),

125-135. doi: 10.1080/02701367.2012.10599842

Scruggs, P. W. (2013). Quantifying Physical Activity in Physical Education via Pedometry: A

Further Analysis of Steps/Min Guidelines. Human Kinetics Journals, 10(5), 734–741.

doi: 10.1123/jpah.10.5.734

Skilton, M. R., & Celermajer, D. S. (2006). Endothelial dysfunction and arterial abnormalities

in childhood obesity. International Journal of Obesity, 30(7), 1041–1049.

doi: 10.1038/sj.ijo.0803397

Skolverket. (2011a). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011.

Hämtad från

https://www.skolverket.se/om-skolverket/publikationer/visa-enskild-publikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskol

bok%2Fwpubext%2Ftrycksak%2FRecord%3Fk%3D2575

Skolverket. (2011b). Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för

gymnasieskola 2011, Lgy11. Hämtad från

https://www.skolverket.se/om-skolverket/publikationer/visa-enskild-publikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskol

bok%2Fwpubext%2Ftrycksak%2FRecord%3Fk%3D2705

Skolverket. (2011c). Ämne – Idrott och hälsa. Hämtad från

https://www.skolverket.se/laroplaner-amnen-och-kurser/gymnasieutbildning/gymnasieskola/idr/subject.htm?lang=sv&subjectCode=idr

&tos=gy

Skolverket. (2014). Bedömningsstöd i ämnet idrott och hälsa – gymnasieskolan.

Hämtad från

https://www.skolverket.se/bedomning/bedomning/bedomningsstod/idrott-och-halsa

Skolverket. (2017). Få syn på digitaliseringen på gymnasial nivå – Ett kommentarmaterial

för gymnasieskolan, gymnasiesärskolan samt komvux och särvux på gymnasial nivå.

Hämtad från

https://www.skolverket.se/om-skolverket/publikationer/visa-enskild-publikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskol

bok%2Fwpubext%2Ftrycksak%2FRecord%3Fk%3D3784

Strath, S. J., Kaminsky, L. A., Ainsworth, B. E., Ekelund, U., Freedson, P. S., Gary, R. A., …

Swartz, A. M. (2013). Guide to the Assessment of Physical Activity: Clinical and

Research Applications. A Scientific Statement From the American Heart Association,

128(20), 2259-2279. doi: 10.1161/01.cir.0000435708.67487.da

Strong, W. B., Malina, R. M., Blimkie, C. J. R., Daniels, S. R., Dishman, R. K., Gutin, B., …

Trudeau, F. (2005). Evidence Based Physical Activity for School-age Youth. The

Journal of Pediatrics, 146(6), 732-737. doi: 10.1016/j.jpeds.2005.01.055

Trost, S. G., Way, R., & Okely, A. D. (2006). Predictive Validity of Three ActiGraph Energy

Expenditure Equations for Children. Medicine & Science in Sports & Exercise, 38(2),

380-387. doi: 10.1249/01.mss.0000183848.25845.e0

Trost, S. G., Loprinzi, P. D., Moore, R., & Pfeiffer, K. (2011). Comparison of Accelerometer

Cut Points for Predicting Activity Intensity in Youth. Medicine & Science in Sports &

Exercise, 43(7), 1360-1368. doi: 10.1249/MSS.0b013e318206476e

Vanhelst, J., Béghin, L., Salleron, J., Ruiz, J. R., Ortega, F. B., Ottevaere, C., … Gottrand, F.

(2014). Impact of the choice of threshold on physical activity patterns in free living

conditions among adolescents measured using a uniaxial accelerometer: The

HELENA study. Journal of Sports Sciences, 32(2), 110–115.

doi: 10.1080/02640414.2013.809473

Vetenskapsrådet (2009). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig

forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet

Världshälsoorganisationen, WHO. (2010). Global recommendations on physical activity for

health. Schweiz: World Health Organization

8 Bilagor

De bilagor som har använts under studiens gång presenteras här. Informationen under Bilaga

1 täcktes in på en sida, vilket syftade till att informanterna skulle få sig en koncis beskrivning

av den kommande undersökningen.

Forskningspersonsinformation Bilaga 1

Mängd fysisk aktivitet under lektioner i ämnet Idrott och

hälsa hos gymnasieelever

Bakgrund och syfte

I ämnesplanen för Idrott och hälsa anges att fysisk aktivitet, det vill säga kroppsrörelse, är

betydelsefullt för hälsa och välbefinnande. Forskning visar att barn och ungdomar är

otillräckligt fysiskt aktiva och ämnet Idrott och hälsa har identifierats som en viktig arena för

att främja fysisk aktivitet, där det ges tillfälle att uppleva och förstå betydelsen av fysisk

aktivitet. Idag saknas svenska undersökningar där man mätt mängden fysisk aktivitet under

lektioner i ämnet Idrott och hälsa hos elever i gymnasieålder. Syftet med denna undersökning

är därför att mäta mängd fysisk aktivitet under lektioner i ämnet Idrott och hälsa hos elever i

gymnasieålder.

Förfrågan om deltagande

Alla gymnasielever (årskurs 1–3) på denna skola kommer bjudas in att delta i

undersökningen. Skolan har valts i och med att studentansvarig sedan tidigare har erfarenheter

från den specifika skolan, dess profil, lokaler och personal.

Hur går studien till?

Mängden fysisk aktivitet kommer att mätas med hjälp av en liten avancerad rörelsemätare

(accelerometer) som bärs på midjan med hjälp av ett elastiskt band under hela lektionen.

Ansvarig student kommer att närvara under lektionen och dela ut/samla in rörelsemätarna.

Undersökningen sker enligt följande:

▪

Innan lektionen börjar tilldelas alla deltagare en rörelsemätare.

▪

Ansvarig student observerar lektionen och dokumenterar lektionens övergripande

syfte och mål samt lektionsinnehåll och klockslag då lektionen börjar respektive

slutar.

▪

Efter lektionen samlas alla rörelsemätare in.

Information om deltagarnas juridiska kön, samt kroppslängd och -vikt kommer samlas in via

frågeformulär. När undersökningen är genomförd kommer all information bearbetas och

sammanställs med hjälp av olika datorprogram. Alla resultat kommer presenteras på

gruppnivå i form av tabeller och figurer och det kommer därför inte vara möjligt att identifiera

enskilda deltagare.

Hantering av information och sekretess och frivillighet

All insamlad information kommer anonymiseras och behandlas så att inte obehöriga kan ta

del av dem. Deltagandet är helt frivilligt och du kan när som helst, utan att behöva berätta

varför, avbryta din medverkan. Om du önskar avbryta din medverkan kontakta ansvarig

student (se kontaktuppgifter nedan).

Hur får jag information om undersökningen resultat?

Undersökningens resultat kommer att presenteras i form av en studentuppsats. Kontakta

ansvarig student (se kontaktuppgifter nedan) för att ta del av undersökningens resultat.

Ansvariga för undersökningen

Student Handledare

Julius Gerth Andreas Fröberg

E-postadress: julius.gerth@hotmail.com E-postadress: andreas.froberg@gu.se

Telefonnummer: 0737304943

Samtyckesformulär

Vid underskrift av dokumentet innebär det att du som forskningsperson har informerats, fått

tillfälle att ställa frågor om undersökningens process och innehåll samt fått frågorna besvarade