Då det i studien framkommer att rektorer väljer att organisera speciallärares arbete på olika sätt skulle det var intressant att i en framtida studie kunna ta reda på vad olika organisering av speciallärares arbete kan ge för konsekvenser för elevers läs- och skrivutveckling. En sådan studie skulle innebära att den praktiska verksamheten skulle behöva studeras antingen genom intervjuer eller observationer av speciallärare eller elever i behov av särskilt stöd. Att använda
42
Referenslista
Adams, M. J. (1991). Why Not Phonics and Whole Language. I. W. Ellis. All Language and
the creation of literacy. Baltimore: Orton Dyslexia Society.
Allwood, C. & Erikson, M. (2010). Grundläggande vetenskapsteori för psykologi och andra
beteendevetenskaper. Lund: Studentlitteratur.
Almqvist, L., Malmqvist, J. & Nilholm, C. (2015). Vilka stödinsatser främjar uppfyllelse av
kunskapsmål för elever i svårigheter? En syntes av meta-analyser: Delrapport från SKOLFORSK-projektet: Tre forskningsöversikter inom området specialpedagogik/ inkludering. Uppsala: Uppsala universitet.
Assarsson, I. (2007). Talet om en skola för alla. Pedagogers meningskonstruktion i ett
politiskt uppdrag. Malmö högskola: Lärarutbildningen.
Blachman, B. (1994). What we have learned from longitudinal studies of phonological
processing and reading, and some unanswered questions: a response to Torgesen, Wagner and Rashotte. Journal of Learning Disabilities, 27(May), 276-91.
Bolander, E. & Fejes, A. (2015). Diskursanalys. I Fejes, A. & Thornberg, R. (Red.). Handbok
i kvalitativ intervju. 90-114. Stockholm: Liber.
Bowman-Perrott, L., Davis, H., Vannest, K., & Williams, L. (2013). Academic benefits of peer tutoring: a meta-analytic review of single-case research. School Psychology Review, 42, 39-55.
Brodin, J. & Ljusberg, A-L. (2008). Teaching children with attention deficit hyperactivity
disorder in remedial classes: Brief research report.
Brodin, J. & Lindstrand, P. (2010). Perspektiv på en skola för alla. Lund: Studentlitteratur.
43
Bråten, I. (2008). Läsförståelse i teori och praktik. Lund: Studentlitteratur.
Cain, K. (2010). Reading development and difficulties. Chichester, West Sussex, U.K.: BPS Blackwell/John Wiley.
Chall, J.S. (1983). Stages of reading development. New York: McGraw-Hill.
Chambers, A. (1993). Böcker inom oss, om boksamtal. Stockholm: Raben & Sjögren.
Chiu, C, W. T. (1988). Synthesizing metacognitive interventions: what training
characteristics can improve reading performance? Paper presented at the annual Meeting of
the American Educational Research Association. San Diego, CA.
Cook, B.G. & Schirmer, B.R. (2003). What is Special About Special Education? Overview and Analysis. The Journal of Special Education 37(3), 200-205.
Corbin, J. & Strauss, A. (1990). Basics of Qualitative Research: Techniques and Procedures
for Developing Grounded Theory. Thousand Oaks. CA: Sage.
Dalen, M. (2008). Intervju som metod. Malmö: Gleerups.
Dillard, C. B. (1995). Leading with her life: An African American feminist (re)interpretation of leadership for an urban high school principal. Educational Administration Quarterly, 31(4), 539-563.
Erdis, Mare (2012). Juridik för pedagoger. Lund: Studentlitteratur.
Eriksson Gustavsson, A. L., Göransson, K., Nilholm, C., Bladini, K., Samuelsson, J., Wetso, G. M., Alm, B., Hjörne, E. & Asp-Onsjö, L. (2011). Specialpedagogisk verksamhet i
grundskolan. Lund: Studentlitteratur.
Examensordning SFS 2011:186. Speciallärarexamen.
Hämtad från: http://www.liu.se/utbildning/pabyggnad/L7YSL/for-programmets-
44
Fejes, A. & Thornberg, R. (2015). Kvalitativ forskning och kvalitativ analys. I Fejes, A. & Thornberg, R. (Red.). Handbok i kvalitativ intervju. 16-43. Stockholm: Liber.
Fouganthine, A. (2012). Dyslexi genom livet: ett utvecklingsperspektiv på läs- och
skrivsvårigheter. Stockholm: Stockholms universitet.
Fröjd, P. (2005). Att läsa och förstå svenska: läsförmågan hos elever i årskurs 9 i Borås
2000-2002. Diss. Göteborg: Göteborgs universitet, 2005. Göteborg.
Fullan, M. & Hargreaves, A. (1996). What’s Worth Fighting for in Your School? Teachers College Press. New York: NY.
Gersten, R., & Baker, S. (2001). Teaching expressive writing to students with learning disabilities: A meta-analysis. The Elementary School Journal, 84, 395-407.
Glaser, B. & Strauss, A. (1967). The discovery of Grounded Theory: strategies
for qualitative research. New York: Aldine de Gruyter.
Glaser, B. (1978). Theoretical sensitivity. Mill Valley: The Sociology Press.
Glaser, B. (1998). Doing Grounded Theory: Issues and Discussion. Mill Valley: The Sociology Press.
Gonzalez, M., Wedsberg, M. & Wendéus, U. (2014). En läsande klass: träna läsförståelse. Stockholm: Insamlingsstiftelsen En läsande klass.
Gough, P.B., & Tunmber, W.E. (1986). Decoding, reading and reading disability. Remedial
and Special Education, 7, 6-10.
Gross, S.J., K.M. Shaw, & J.P. Shapiro. (2003). Deconstructing accountability through the lens of democratic philosophies: Towards a new analytic framework. Journal of Research
45
Guvå, G, & Hylander, I. (2003). Grundad teori. Stockholm: Liber.
Hartman, J. (2001). Grundad teori: Teorigenerering på empirisk grund. Lund: Studentlitteratur.
Hattie, J. (2009). Visible Learning: A Synthesis of Over 800 Meta- Analyses Relating to
Achievement. New York, NY: Routledge.
Haug, P. (1998). Pedagogiskt dilemma: Specialundervisning. Skolverket. Stockholm: Liber. Hämtad från: http://hundochkatter.se/special/Pedagogisktdilemmaspecundervisning.pdf
Høien, T. & Lundberg, I. (1999). Dyslexi. Från teori till praktik. Natur och Kultur: Stockholm.
Höög, J., Johansson, O. and Olofsson, A. (2005). Successful principalship: the Swedish case.
Journal of Educational Administration, 43(6), 595-606.
Isaksson, J. (2009). Spänningen mellan normalitet och avvikelse – Om skolans insatser för
elever i behov av särskilt stöd. Umeå: Print & media.
Leithwood, K.A., & C.J. Riehl. (2003). What do we already know about successful school
leadership? AERA Division: A Task Force on Developing Research in Educational
Leadership. Chicago, IL: AERA.
Lindqvist, G. (2013). Who should do What to Whom? Occupational Groups´ Views on Special
Needs. Jönköping University: School of Education and Communication.
Lundberg, I., Frost, J. & Petersen, O. (1988). Effects of an extensive program for stimulating phonological awareness in preschool children. Reading Research Quarterly 23(3), 263-283.
Lundberg, I. (1991). Phonemic Awareness Can Be Developed Without Reading Instruction. I:
Phonological Processes in Literacy: A Tribute to Isabel Y. Lieberman. (Ed:s) S.A.Brady och
46
Lundberg, I. & Linnakylä, P. (1993). Teaching reading around the world. The Hague: IEA.
Lundberg, I. & Sterner, G. (2006). Reading, Arithmetic and Task Orientation – How Are they Related? Annals of Dyslexia 56(2), 1-17.
Lundberg, I. (2007). Bornholmsmodellen: vägen till läsning: språklekar i förskoleklass. Stockholm: Natur & Kultur.
Lundberg, I. & Herrlin, K. (2014). God läsutveckling. Kartläggningar och övningar. Stockholm: Natur & Kultur.
Lyytinen, H., Eklund, K., Erskine, J., Guttorm, T.K., Laakso, M.-L., Leppänen, P.H.T., Lyytinen, P., Poikkeus, A.-M., Richardson, U., & Torppa, M. (2004). The development of children at familial risk for dyslexia: Birth to early school age. Annals of Dyslexia, 54, 184- 220.
Moats, L. (1999). Teaching Reading is Rocket Science – What Expert Teachers of Reading
Should Know and Be Able To Do. American Federation of Teachers.
Molloy, G. (2007). Reflekterande läsning och skrivning. Lund: Studentlitteratur.
Myrberg, M. (2007). I Myndigheten för skolutveckling. Att läsa och skriva: forskning och
beprövad erfarenhet. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling.
Nilholm, C. (2007). Perspektiv på specialpedagogik. Lund: Studentlitteratur.
Nilholm, C., Persson, B., Hjerm, M. & Runesson, S. (2007). Kommuners arbete med elever i
behov av särskilt stöd – en enkätundersökning. Jönköping: Högskolan för lärande och
kommunikation.
Nilholm, C. (2008). Gör politiken skillnad? Exemplet ”elever i behov av särskilt stöd”. I
47
Persson, B. (2013). Elevers olikheter och specialpedagogisk kunskap. Stockholm: Liber.
Pinnell, G.S., Lyons, C. A., DeFord, D. E., Bryk, A. S. & Seltzer, M. (1994). Comparing instructional models for the literacy education of high-risk first graders. Reading Research
Quarterly 29(1), 8-39.
Poskiparta, E., Niemi, P. & Vauras, M. (1999). Who Benefits from Training in Linguistic Awareness in the First Grade, and what Components Show Training Effects? Journal of
Learning Disabilities 32(5), 437-446.
Rapp, S. (2010). Headteachers as a pedagogical leader: a comparative study of headteachers in Sweden and England. British Journal of Educational Studies, 58(3), 331-349.
Reichenberg, M. (2014). Vägar till läsförståelse: Texten, läsaren, samtalet 2:a utgåvan. Stockholm: Natur & Kultur.
Rosenqvist, J. (2003). Integreringens praktik och teori. I SOU 2003:35 För den jag är om
utbildning om utvecklingsstörning. Stockholm: Fritzes.
Scarborough, H.S., Ehri, L.C., Olson, R.K. & Fowler, A.E. (1998). The fate of phonemic awareness beyond the elementary school years. Scientific Studies of Reading 2, 115-142.
SFS 2010:800. Skollagen. Hämtad från http://www.riksdagen.se/sv/Dokument- Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Skollag-2010800_sfs-2010-800/
Silns, H. & Mulford, B. (2002). Leadership and School Results: Second International
Handbook of Educational Leadership and Administration. Kluwer Academic Press:
Dordrecht.
Skolverket (1980). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 1980. Stockholm: Skolverket.
Skolverket (1993). Den nationella utvärderingen av grundskolan våren 1992. Svenska, Åk 5,
48
Skolverket (1994). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 1994. Stockholm: Skolverket.
Skolverket (1995). Likvärdighet i skolan. Rapport nr 139. Stockholm: Liber.
Skolverket (2004). Nationella utvärderingen av grundskolan 2003: sammanfattande
huvudrapport. Stockholm: Statens skolverk.
Skolverket (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Stockholm: Skolverket.
Skrtic, T. (1995). Disability and democracy: reconstruction (special) education for
postmodernity. New York: Teachers College Press.
Slavin, R.E., Lake, C., Davis, S., & Madden, N. (2011). Effective programmes for struggling readers: A best-evidence synthesis. Educational Research Review, 6, 1-16.
Snow, C. (2010). Academic Language and the Challenge of Reading for Learning About Science. Science Vol. 328. Issue 5977, 450-452.
Stanovich, K. E. (1986). Matthew effects in reading: Some consequences of individual differences in the acquisition of literacy. Reading Research Quarterly, 22, 360-407.
Stensson, B. (2006). Mellan raderna. Strategier för en tolkande läsundervisning. Göteborg. Daidalos.
Sundqvist, C. (2014). Den samarbetande läraren. Lund: Studentlitteratur.
Taube, K. (1987). Läsinlärning och självförtroende. Stockholm: Norstedts akademiska förlag.
49
Taube, K. (2007). Barns tidiga läsning. Stockholm: Norstedts förlag.
Taube, K. (2011). Barns tidiga skrivande. Lund: Studentlitteratur.
Thornberg, R. & Forslund Frykedal, K. (2015). Grundad teori. I Fejes, A. & Thornberg, R. (Red.). Handbok i kvalitativ intervju. 44-70. Stockholm: Liber.
Tjernberg, C. (2013). Framgångsfaktorer i läs- och skrivande. En praxisorienterad studie
med utgångspunkt i skolpraktiken. Stockholms universitet: Stockholm.
Trost, J. (2012). Enkätboken. Lund: Studentlitteratur.
Unesco (1994). The Salamanca statement and framework for action. On special needs
education. Paris: Unesco.
Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig
forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet. Hämtad från:
http://lincs.gu.se/digitalAssets/1268/1268494_forskningsetiska_principer_2002.pdf
Vislie, L. (2003). From integration to inclusion: focusing global trends and changes in the western european societies. European Journal of Special needs education, 18.
West, M., M. Ainscow, & J. Stanford. (2005). Sustaining improvement in schools in challenging circumstances: A study of successful practice. School Leadership and
Management 25(1), 77–93.
Westlund, B. (2009). Att undervisa i läsförståelse. Stockholm: Natur & Kultur.
Westlund, I. (2015). Hermeneutik. I Fejes, A. & Thornberg, R. (Red.). Handbok i kvalitativ
intervju. 71-89. Stockholm: Liber.
Wolff, U. (2005). Characteristics and Varieties of Poor Readers. Göteborg: Göteborgs universitet.
50 Bilaga 1 – Intervjuguide
Bilaga 2 – Tidsplan för examensarbetet Bilaga 3 – Missivbrev
51 Bilaga 1
INTERVJUGUIDE
Gemensam ingress
Innan vi börjar är det viktigt för mig att få förtydliga att jag och mina studiekamrater kommer på alla sätt följa gällande forskningsetiska principer för all datainsamling och hantering av data vidare i studien. Jag vill att du ska känna dig helt trygg med detta och veta att du när som helst kan avbryta ditt deltagande, utan att förklara orsak.
Tack för att du ville ställa upp i den här intervjun. Det är mycket värdefullt för mig att få höra om just dina erfarenheter och tankar kring speciallärarrollen i din verksamhet. Jag tycker att det här är ett ämne som är både aktuellt och väldigt intressant. Den forskning som finns kring detta är i huvudsak gjort utifrån speciallärares och specialpedagogers perspektiv. Jag saknar rektorers perspektiv på detta och därav den här studien.
När jag tänker på intervjusituationen som sådan så handlar det för mig inte om att jag ska hinna ställa en massa frågor till dig. Jag är som sagt i huvudsak intresserad av dina tankar och erfarenheter kring speciallärarrollen. Ta god tid på dig att svara. En stund av tystnad kan få tankar att landa hos både dig och mig och gör de inte det så är inte det heller hela världen. Jag kommer att ställa frågor som gör att vi håller oss inom de teman som är viktiga.
Den här intervjun kommer att bestå av tre olika delar. En del handlar om vilka förebyggande eller åtgärdande insatser som speciallärare gör, en annan om hur uppdragsfördelningen ser ut mellan speciallärare och specialpedagog och en tredje om speciallärarens arbete inom elevhälsan. Gemensamt för intervjuns olika delar är att de alla har fokus på elevers språk-, läs- och skrivutveckling.
Nu startar jag inspelningen och därefter börjar vi intervjun.
Gemensamma inledande frågor
* Kan du berätta om din bakgrund? (antal år i yrket, annan yrkeserfarenhet, utbildning, Varför arbetar du i skolan? Hur har du hamnat här?)
* Kan du beskriva den skola du arbetar på? (åldersspann, antal elever, klasstorlek)
* Hur ser organisationen av den specialpedagogiska verksamheten ut på skolan? (vilka behörigheter, hur drar du bäst nytta av den specialpedagogiska kompetensen speciallärare/specialpedagog,
52
Del 1: (Min del i studien)
Intervjufrågor avseende följande inriktning:
Vilka förebyggande eller åtgärdande insatser görs av speciallärare för att främja barns läs-, skriv- och språkutveckling.
Speciallärarens uppdrag:
Hur har du som rektor valt att organisera speciallärares arbete med fokus på de insatser som görs för att främja barns läs-, skriv- och språkutveckling?
Vad ser du för fördelar med att organisera speciallärares arbete på detta sätt? Finns det några nackdelar med denna organisation och i så fall vilka?
Vilka insatser utför specialläraren/speciallärarna på skolan för att främja barns läs-, skriv- och språkutveckling? Hur går detta arbete till? Berätta vidare.
Anser du att det finns något som kan förbättras på skolan när det gäller de insatser som görs för att främja barns läs-, skriv- och språkutveckling? Hur då?
Finns det några hinder som skulle kunna försvåra detta arbete? Hur hanterar ni dem?
Förebyggande insatser:
Hur arbetar skolan förebyggande för att förhindra att elever senare hamnar i behov av särskilt stöd? Vem utför dessa förebyggande insatser? Hur genomförs de förebyggande insatserna? Var? När? Sker olika förebyggande insatser beroende på elevers ålder eller behov?
Åtgärdande insatser:
Vilka åtgärdande insatser görs av speciallärare på skolan när det gäller elever i behov av särskilt stöd med fokus på läs-, skriv- och språkutveckling? Hur genomförs de åtgärdande insatserna? Av vem? Var? När?
Var befinner sig specialläraren när han eller hon arbetar med elever som behöver särskilt stöd?
53 Hur upptäcks de elever som är i behov av särskilt stöd?
(Del 2:)
Hur styr rektorer de språk-, läs- och skrivinriktade specialpedagogiska insatser som görs av specialläraren i relation till specialpedagogen?
Fallbeskrivning (Bilaga lämnas tillsammans med missivbrevet till rektor)
Några veckor efter höstterminens start kommer två ambitiösa men uppgivna pedagoger i år 3 till elevhälsoteamet för att lyfta sin oro kring en elev. Det här är deras berättelse:
Adam får varje morgon vid lämning på fritids stora utbrott. Han hamnar i affekt, blir arg, skriker otrevliga saker till föräldrar och personal, blir våldsam och kastar saker även om någon är i vägen. I klassrummet gör Adam inte det han ska. Han stör lektionerna genom att pennor och saker kastats, trummas med, pratar rätt ut och skrattar på fel ställe. Adam visar stort motstånd till att skriva och har svårt att välja böcker som han ska läsa, men sedan inte gör. Adam koncentrerar sig bara korta stunder och tröttnar fort och börjar störa istället. När vi bemöter Adams oacceptabla beteende blir han arg och den sista tiden har detta eskalerat och nu sticker han iväg ut på skolgården och är borta långa stunder. Han brukar klättra upp i något träd och lyssnar inte när vi försöker få ner honom. Det här fungerar inte längre och vi känner en enorm frustration. Jag kan inte lämna resten av klassen och leta reda på Adam när jag har lektion. Det fungerar inte att ha honom i den ordinarie undervisningen längre. Utöver detta har du som rektor fått kännedom om att Adam har uttryckt till en annan lärare på skolan att han känner sig utpekad och obekväm när han kommer tillbaka in i klassrummet efter en konflikt med utbrott. ”Alla tittar på mig när jag kommer in i klassrummet igen och tänker säkert att jag har något problem.”
* Hur skulle du som rektor ta dig an detta fall och hur skulle du använda dina specialpedagogiska resurser?
Följdfrågor vid behov:
-Hur skulle du som rektor styra organiseringen av den specialpedagogiska verksamheten utifrån vem som gör vad och med vem i denna fallbeskrivning?
-Vilka specialpedagogiska insatser skulle du styra in dina specialpedagogiska resurser att göra med fokus på specifika läs- och skrivsvårigheter?
-Vilka specialpedagogiska insatser skulle du styra in dina specialpedagogiska resurser att göra med fokus på språklig sårbarhet.
54
Specialpedagogisk verksamhet
* Om vi tänker oss att språk-, läs- och skrivinriktade specialpedagogiska insatser, görs som en respons på elevers olika behov. Vilka tänker du då är de viktigaste behoven hos eleverna på den här skolan? * Vem är det som genomför språk-, läs- och skrivinriktade specialpedagogiska insatser på er skola och hur går det till när ni fördelar sådana ansvarsområden?
* Specialpedagogiska insatser kan handla om operativa insatser tillsammans med elever, om
handledning av pedagoger. Kan du berätta om hur det går till när ni kommer fram till hur och till vem den specialpedagogiska insatsen ska riktas.
Speciallärares och specialpedagogers kunskapsområde och uppdrag
* Hur skulle du beskriva speciallärares uppdrag i samband med elevers olikheter i språk-, läs- och skrivutveckling?
* Hur skulle du beskriva specialpedagogers uppdrag i samband med elevers olikheter i språk-, läs- och skrivutveckling?
* Vad anser du i det specialpedagogiska uppdraget för samman dessa både yrkesgrupper och vad skiljer dem åt?
* Skulle du se det som en resurs att en och samma lärare besitter kompetens som både speciallärare och specialpedagog? På vilket sätt? Vilka problem skulle det kunna skapa?
(Del 3:)
Rektorers uppfattningar och erfarenheter av speciallärarens uppdrag i elevhälsan med fokus på språk-, läs och skrivinlärning.
Vad är elevhälsa för dig?
Vilken koppling kan det finnas mellan språk-, läs och skrivundervisning och elevhälsa?
Tror du att din bakgrund har betydelse för hur du organiserar elevhälsan på din skola? I så fall på vilket sätt?
Hur organiserar du som rektor elevhälsoteamsmötet på din skola? Vilka yrkesgrupper är med i elevhälsoteamet (EHT)?
55
Hur har specialläraren specifika roll (svenska) för betydelse för elevhälsoteamets arbete? Vilken kompetens anser du att specialläraren i svenska bidrar med? Ge exempel!
Hur påverkar arbetet i elevhälsoteamet speciallärarens uppdrag? Eller tvärtom?
Specialläraren i svenska möter och samarbetar olika yrkesgrupper i EHT. Vad bidrar speciallärarens i dessa sammanhang och hur det ser samarbetet ut?
Finns det en gemensam syn på det specialpedagogiska arbetet i elevhälsan? Hur påverkar den språk-, läs och skrivundervisningen?
Diskuteras det utifrån olika synsätt och kompetenser? Hur påverkar det språk-, läs och skrivundervisningen? Exempel.
Hur ser de frågor ut som tas upp i EHT där man inte har en gemensam syn? (Där de olika professionerna arbetar individuellt och där ansvaret delas upp.) Ge gärna exempel?
I EHT sker ett resonemang och en dialog. Finns det problem eller ärenden som inte löses genom dialog eller resonemang i EHT? Hur gör man då?
Vilka förutsättningar har du som rektor att ge specialläraren redskap, så att hen ska kunna utföra sitt arbete på ett professionellt sätt i elevhälsoteamet?
Vilka frågor eller ärenden får störst fokus och mest tidsutrymme under ett elevhälsoteamsmöte? Vilka ärenden får inte lika stort fokus?
Vilka uppgifter skulle du önska att specialläraren (med inriktning i svenska) ska ha i elevhälsoteamet? Ge gärna exempel.
56 Bilaga 2
Transkriptionsnyckel
… paus under 2 sekunder
… … paus mellan 2-4 sekunder
… … … paus på 6 sekunder eller mer
förebyggande fet stil vid särskilt stark betoning citattecken hänvisar till något sagt eller skrivet eh/ä ljudliga betänkanden vid funderingar
mm bekräftande eller instämmande respons
NAMN tas bort av hänsyn till forskningsetiska principer, ersätts med titel SKOLANS NAMN tas bort av hänsyn till forskningsetiska principer, ersätts med stadie KOMMUN tas bort av hänsyn till forskningsetiska principer, ersätts med
A, B, C
(x), (xx) omöjligt att höra – (x) motsvarar ett ord, (xx) motsvarar flera ord)
SKRATT en person skrattar
SKRATTAR flera personer skrattar
I alla intervjuer har vi ändrat talspråk till skriftspråk. Exempel på detta är ordet dom som ändrats till dem. Vi har dock inte ändrat felsägningar eller när bokstäver eller stavelser har fallit bort eller lagts till i ett ord. Ett exempel på detta är ordet lågstadie istället för lågstadiet.
57 Bilaga 3
Norrköping 2017-02-19
Missivbrev
Hej!
Mitt namn är Petra Bohlin och jag läser sista terminen på Speciallärarprogrammet vid Linköpings Universitet med inriktning mot läs-, skriv- och språkutveckling. Under den sista terminen ingår att jag ska skriva ett examensarbete och det ämne jag har valt att skriva om är ”Rektorers uppfattningar och erfarenheter av speciallärarens uppdrag med fokus på läs-,
skriv- och språkutveckling”.
Jag kommer att skriva mitt examensarbete enskilt men datainsamlingen kommer att ske tillsammans med två andra studenter vid namn Rebecka Ålander och Berit Wallentin från Linköpings Universitet. Utifrån ämnet ”Rektorers uppfattningar och erfarenheter
avspeciallärarens uppdrag med fokus på läs-, skriv- och språkutveckling” är vårt syfte att
besvara olika delar i det gemensamma uppdrag vi har. En del handlar om vilka förebyggande eller åtgärdande insatser som speciallärare gör, en annan om hur uppdragsfördelningen ser ut mellan speciallärare och specialpedagog och en tredje om elevhälsans betydelse för
speciallärarens uppdrag. Gemensamt för intervjuns olika delar är att de alla har fokus på