Vidare forskning

Eftersom grupparbete genomförts under lång tid i svensk skola, medan modellen kooperativt lärande är en växande trend finns det många intressanta vinklar att forska vidare kring. Differentierad undervisning i matematik och SUM-elevers delaktighet är en utmaning. Det är inte alltid metoder är vetenskapligt testade innan de prövas, men denna modell har gedigen forskning bakom sig i form av lärande i ett sociokulturellt sammanhang. Det är ändå viktigt att se hur det fungerar i praktiken. En metod och modell innebär inte mer än de som använder den och den enskilda pedagogens insats avgör hur framgångsrik den blir. För att kooperativt lärande inte enbart ska bli en trend är det viktigt att budskapet bakom metoden lyser igenom och att resultat studeras och följs upp. Det finns många möjligheter till fördjupad forskning. Att studera hur tidig start med kooperativt lärande i matematik påverkar resultaten till exempel. Och att följa lärare som genomför arbetet fullt ut genom att studera dem och särskilt SUM-eleverna. Intervjuer av hur de tänker runt alla elevers deltagande inklusive SUM skulle vara intressanta att göra. Vidare kunde det vara spännande att se hur resonerande samtal i matematik går att utveckla från att förklara hur man tänkt till att resonera hur olika matematiska slutledningar leder vidare. Ett intressant begrepp att följa upp är matematisk bevisföring i tidiga åldrar.

7.5 Slutord

Tidigare i skolans värld räckte det att sitta tyst och räkna. Dagens skola ska ge eleverna mer, både social fostran i demokratiska arbetsformer och kunskaper som gynnar deras framtida studier och yrkesliv. Skolans dubbla uppdrag kräver att lärare tänker om och provar nya arbetssätt. I kombination med att alla elever ska stimuleras till att utvecklas så långt som möjligt innebär det en utmaning att hitta sätt att designa lärmiljöer som främjar allas delaktighet i alla ämnen. Hur ska då lärare lyckas med detta komplexa uppdrag? Det finns naturligtvis ingen enkel lösning på det, men det finns arbetssätt som kan vara bättre på att möjliggöra detta. I matematiken har en förskjutning skett från matematikens produkter till att vara delaktig i matematikens processer. Detta måste tränas för att utvecklas. Dagens elever kan inte undervisas med gårdagens arbetssätt.

Förutsättningar har skapats för reell inkludering. Hur detta går att arbeta vidare med får andra studier följa. När elever hjälper varandra och samtalar om sina tankar och lösningar i matematik bidrar det till hög elevaktivitet, vilket i sig möjliggör inkluderande processer. Att arbeta i par och grupper utesluter heller inte att elever behöver stöd utanför

klassrummet. Det kan däremot bidra till högre upplevd delaktighet och att speciallärarresursen kan användas till mer än brandkårsutryckande insatser och att en speciallärare i matematikutveckling kan arbeta mer med förebyggande insatser.

Referenser

Ahlberg, A. (2007). Specialpedagogik av igår, idag och i morgon. Pedagogisk Forskning

i Sverige, 12( 2), 84–95.

Ahlberg, A. (2013). Specialpedagogik i ideologi, teori och praktik - att bygga broar. Stockholm: Liber

Allodi, M. W. (2010). The meaning of social climate of learning environments: Some reasons why we do not care enough about it. Learning Environmens Research 13(2) 89-104

https://doi.org/10.1007/s10984-010-9072-9

Asp-Insjö, L. (2008). Åtgärdsprogram i praktiken - Att arbeta med elevdokumentation i

skolan. Stockholm: Studentlitteratur

Bagger, A & Roos, H. (2015). How Research Conceptualises the Student in Need of Special Education in Mathematics. Development of Mathematics Teaching.

Svensk förening för Matematik Didaktisk Forskning - SMDF, 2015. 27-36 OAI: oai:DiVA.org:umu-93357

Ball, D. L. & Bass, H. (2009). Making mathematics reasonable in school. I J. Kilpatrick, W. G. Martin, & D. Schifter (eds.). A Research Companion to principles and standards

for school mathematics 27-44. Reston, VA: National Council of Teachers of

Mathematics.

Ball, D. L. (2001). Teaching with respect to mathematics and students. I T. Wood, B.S. Nelson & J. Garfield (red.): Beyond classical pedagogy. Teaching elementary school

mathematics, 11-22. Yahweh NewJersey/London: Lea.

Björklund Boistrup, L. (2010). Assessment discourses in mathematics classrooms: A

multimodal social semiotic study. (Doctoral thesis). Stockholm: Stockholm University.

.

Björklund Boistrup, L. (2013). Bedömning i matematik pågår! För elevers engagemang

och lärande. Stockholm: Liber.

Broady, D. (2013) i UR-skola. Lärandes idéhistoria. Utbildningsradion. https://urskola.se/Produkter/176736-Larandets-idehistoria-Vad-ar-kunskap. nedladdad 2018.08.27

Bryman, A. (2016). Samhällsvetenskapliga metoder. 3. uppl. Stockholm: Liber Butterworth, B & Yeo, D. (2009). Dyskalkyli, - att hjälpa elever med specifika

matematiksvårigheter. Stockholm: Natur och Kultur.

Cobb, P., & Yackel, E. (1996). Constructivist, emergent, and sociocultural perspectives in the context of developmental research. Educational Psychologist, 31(3), 175–190. Cobb, P. (2004). Mathematics, literacies and identity. Reading Research Quarterly, 39(3), 333-337.

Cobb, P., Stephan, M., McClain, K. & Gravemeijer, K. (2011). Participating in Classroom Mathematical Practices. A Journey in Mathematics Education Research. Mathematics Education Library 48: 117-163

Cummins, J. (1996). Negotiating Identities – Education for Empowerment in a Diverse

Society. Ontario: California Association for Bilingual Education.

Danielsson, T. (1965). Postilla. Stockholm: Wahlström & Widstrand

Engström, A. (2003). Specialpedagogiska frågeställningar i matematik - En introduktion. Arbetsrapport. Örebro universitet.

urn:nbn:se:kau:diva-37409

Engström, A. (2015). Specialpedagogiska frågeställningar i matematik 2015:40. Karlstad universitet

OAI: oai:DiVA.org:kau-37409

Engström, A. & Magne, O. (2006). Medelsta-matematik III – Eleverna räknar. Örebro: Pedagogiska Institutionen

OAI: oai:DiVA.org:oru-1465

Engström, A. (2016). Från dyskalkyli till låga prestationer i matematik – Arvet efter Olof

Magne. Karlstad Universitet

Fangen, K. (2005). Deltagande observation. Malmö: Liber.

Fangen, K. & Sellerberg, A-M. (2013) Många möjliga metoder. Lund: Studentlitteratur Fohlin, N., Moerkerken, A., Westman, L. & Wilson, J. (2017). Grundbok i kooperativt

lärande. Lund: Studentlitteratur

Fonagy, P. (2016). What is Mentalization? Intervju Simms/Mann Institute.[video] https://www.youtube.com/watch?v=MJ1Y9zw-n7U [2018.08.04]

Furner, J M & Duffy, M L. (2002). Equity for All Students in the New Millennium. Disabling Math Anxiety. Intervention in School and Clinic, 38(2), 67-72.

Gillies, R. M., Boyle, M. (2010). Teachers’ refection on cooperative learning: Issues of Implementation. Teacher and Teacher Education 26 (4): 933-940.

DOI: 10.1016/j.tate.2009.10.034

Hansson, Å. & Trygg, L. (2015). Språkets roll i matematiklärandet. http://matematiklyftet.skolverket.se/

Nedladdad 2018.08.10

Hattie, J. (2012). Synligt lärande för lärare. Stockholm: Natur & Kultur Helenius, O. (2013). Det didaktiska kontraktet.

http://matematiklyftet.skolverket.se/ nedladdad 2018.08.24

Jenner, H. (2004). Motivation och motivationsarbete i skola och behandling. Forskning i

fokus nr 19. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling

Jess, K., Skott, J. & Hansen, H. C. (2011). Matematik för lärare, My, Elever med särskilda

behov. Malmö: Gleerups

Johnson, D.W. & Johnson, R.T. (1999). Making cooperative learning work. Theory into

Practice, 38(2), 67-73

DOI: 10.1080/00405849909543834

Johnson, D.W. & Johnson, R.T. (2001). Learning together and alone: cooperative, competitive, and individualistic learning. Asia Pacific Journal of Education, 22 (1), 95-105

Johnson, D.W., Johnson, R.T. ,& Holubec, E. J. (1994). Circles of learning: Cooperation

in the classroom and school. Virginia, USA: ASCD

Zahn, G. L., Kagan, S., Widaman, K. F. (1986). Cooperative learning and classroom climate. Journal of School Psychology 12, 24(4), 351-362

DOI: 10.1016/0022-4405(86)90023-3

Kagan, Spencer. (1990). The Structural Approach to Cooperative Learning. Educational

Leadership; 47(4), 12-15

Kagan, S. & Stenlev, J. (2017). Kooperativt lärande: Samarbetsstrukturer för elevaktiv

undervisning. Lund: Studentlitteratur

Makar, K. Bakker, A. & Ben-Zvi, D. (2015). Scaffolding norms of argumentation-based inquiry in a primary mathematics classroom, ZDM Mathematics Education 47: 107-112 Malmer, G. (2002). Bra matematik för alla. Lund: Studentlitteratur

Myndigheten för skolutveckling. (2008). Mer än Matematik – om språkliga dimensioner

i matematikuppgifter. Stockholm: Liber

Nilholm, C. (2006). Inkludering av elever ”i behov av särskilt stöd” - Vad betyder det och vad vet vi? Forskning i Fokus nr 28. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling

Nordström-Lytz, R. (2013). Att möta den andra. Det pedagogiska uppdraget i ljuset av

Martin Bubers dialogfilosofi. Diss. Åbo akademi. Finland: Wasa

Ogden, T. (2003). Social kompetens och problembeteende i skolan:

kompetensutvecklande och problemlösande arbete. Stockholm: Liber.

Persson, B. (2013). Elevers olikheter och specialpedagogisk kunskap. Stockholm: Liber Ramberg, J. (2016) The extent of ability grouping in Swedish upper secondary schools: a national survey, International Journal of Inclusive Education, 20(7), 685-710,

Forsman, L. (red.). Allmändidaktik - vetenskap för lärare, s.185-204. Lund: Studentlitteratur

Svenska Unescorådet (2006). Salamancadeklarationen och Salamanca 10+. Svenska Unescorådets skriftserie 2006:2. Stockholm: Svenska Unescorådet

SFS 1993:100. Examensbeskrivning för speciallärare. Högskoleförordning SFS 2010:800. Skollag. Stockholm: Utbildningsdepartementet.

Skolinspektionen. (2009). Barns perspektiv som kunskapskälla – om barnintervju i

Skolinspektionens kvalitetsgranskningsarbete. PM. Lund: Skolinspektionen

Skolinspektionen (2012). Skolornas arbete med demokrati och värdegrund. Granskningsrapport 2012:9. Stockholm: Skolinspektionen.

Skolverket. (2015) Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011: reviderad 2015. Stockholm: Skolverket.

Skolverket. (2013). Forskning för klassrummet, Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet i praktiken. Forskning för skolan. Stockholm: Fritzes

Skolverket. (2014). Stödinsatser i utbildningen – om ledning och stimulans, extra

anpassningar och särskilt stöd. Allmänna råd med kommentarer. Stockholm: Skolverket.

Skolverket. (2018). Särskilt begåvade elever.

https://www.skolverket.se/skolutveckling/inspiration-och-stod-i-arbetet/stod-i-arbetet/pedagogik/sarskilt-begavade-elever

nedladdad 2018.07.27.

Skott, J., Jess, K., Hansen, H C. & Lundin, S. (2010). Matematik för lärare. Delta,

Didaktik. Malmö: Gleerups Utbildning

SPSM. (2018). Värderingsverktyg för tillgänglig utbildning - Kartläggning - Skola och

fritidshem

https://webbutiken.spsm.se/globalassets/publikationer/filer/handledning-till-varderingsverktyg-for-tillganglig-utbildning.pdf/

Nedladdad 2018.08.24

Steinberg, J. (2018). Förstå budskapet bakom metoden. Skolvärlden, 25 oktober. http://skolvarlden.se/artiklar/john-steinberg-forsta-budskapet-bakom-metoden nedladdad 2018.10.29

Stukát, S. (2011). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. Lund: Studentlitteratur

Säljö, R. (2014). Lärande i praktiken - ett sociokulturellt perspektiv. Lund: Studentlitteratur

Vetenskapsrådet. (2008). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet

Westberg, J. (2014). Att bygga ett skolväsende : folkskolans förutsättningar och framväxt

Bilagor

Bilaga A Observationsprotokoll för fältanteckningar Bilaga B Exempel på stödplanscher

Bilaga C Enkät ”Mattivation” Bilaga D Exempel på strategier

Bilaga E Informationsbrev till samtliga föräldrar Bilaga F Missivbrev

Bilagor