Vidare forskning

Vi anser att det skulle vara intressant att forska vidare kring läsmiljöer på förskolor som aktivt arbetar kring litteratur i jämförelse med förskolor som inte gör det. Även att gå djupare in på användandet av läsning och böcker skulle det kunna forskas vidare kring då vi enbart har nuddat vid ytan. Hur kommer det sig att läsningen inte får större utrymme? Vi har sett att läsningen och användandet av böcker kan få större utrymme och samtidigt få med läroplanens alla delar. Avslutningsvis vill vi skicka med ett tänkvärt citat:

37

Det finns inga barn som hatar att läsa; det finns bara barn som ännu inte har hittat rätt bok.

- Frank Serafini

38

7.

REFERENSER

Aspers, P. (2007). Etnografiska metoder. Stockholm: Liber.

Björklid, P. (2005). Lärande och fysisk miljö - En kunskapsöversikt om samspelet mellan

lärande och fysisk miljö i förskola och skola. Stockholm: Myndigheten för

skolutveckling.

Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder (uppl. 2:7). Stockholm: Liber. Chambers, A. (1995). Böcker omkring oss - om läsmiljö. Stockholm: Nordstedt.

Chambers, A. (2014). Böcker inom och omkring oss (uppl. 4). Stockholm: Gilla böcker. Christoffersen, L. & Johannessen, A. (2015). Forskningsmetoder för lärarstudenter. Lund:

Studentlitteratur.

Dahlberg, G. & Åsén, G. (2012). Loris Malaguzzi och den pedagogiska filosofin i Reggio Emilia. I A. Forsell (red.), Boken om pedagogerna. (s.238-263). Stockholm: Liber. Dahlgren, G., Gustafsson, K., Mellgren, E. & Olsson, L.E. (2006). Barn upptäcker

skriftspråket (uppl. 3). Stockholm: Liber.

Damber, U., Nilsson, J., & Ohlsson, C. (2013). Litteraturläsning i förskolan. Lund: Studentlitteratur.

de Jong, M. (2010). Förskolans fysiska miljö. I B. Ridderspore & S. Persson (red.),

Utbildningsvetenskap för förskolan (s. 253–274). Stockholm: Natur & Kultur.

Ekelund, G. (2007). Om barn och böcker: samtal kring berättelser. Stockholm: Sveriges utbildningsradio.

Ekström, S. & Isaksson, B. (1997). Bildglädje och läslust. Falun: Falu Bokproduktion. Ekström, S. (2004). Läs och berätta. handledning för högläsare och berättare som besöker

barngrupper i förskola och förskoleklass. Stockholm: Alloffset.

Engdahl, I. & Ärlemalm-Hagser, E. (2015). Att bli förskollärare. Mångfacetterad

39

Eriksson Bergström, S. (2013). Rum, barn och pedagoger. Om möjligheter och

begränsningar i förskolans fysiska miljö. (Doktorsavhandling, Pedagogiska

Institutionen, Umeå). Hämtad från https://www.diva- portal.org/smash/get/diva2:613213/FULLTEXT01.pdf

Eriksson, M. (2014). Läsfrämjande litteraturprofil - Ett samarbete mellan bibliotek och

förskoleverksamhet i Mölndals stad. Mölndal: Mölndal stad.

Eriksson-Zetterquist, U. & Ahrne, G. (2011). Intervjuer. I G. Ahrne & P. Svensson (red.),

Handbok i kvalitativa metoder. (uppl. 1:4, s. 36–57). Stockholm: Liber.

Granberg, A. (2003). Småbarnslek - en livsnödvändighet. Stockholm: Liber. Granberg, A. (2006). Småbarns sagostund. (uppl. 2). Stockholm: Liber. Guo, Y., Justice, L. M., Kaderavek, J. N. & McGinty, A. (2012). The Literacy

Environment of Preschool Classrooms: Contributions to Children's Emergent

Literacy Growth. Journal of Research in Reading 35(3), 308–327. ISSN: 0141–0423. Hagtvet Eriksen, B. (2006). Språkstimulering Del 2. Stockholm: Natur & Kultur.

Henriksson, L. (2000). Bokpuffar: Lekidéer för förskola och lägre skolstadier. Falun: En bok för alla.

Hwang, P. & Nilsson, B. (2011). Utvecklingspsykologi (uppl. 3:4). Stockholm: Natur & Kultur.

Kiraki Nilsson, Z. & Olin Henrysson, Å. (2017). En barndom utan böcker vore ingen barndom En aktionsforskning om hur yngre barns kommunikation med böcker stimuleras. Skolportalens numrerade artikelserie för utvecklingsarbete i skolan

1(2017).

Kjersen Edman, L. (2002). Barn- och ungdomsböcker genom tiderna. Stockholm: Natur & Kultur.

Kou, A. A., Franke, T. M., Regalado, M. & Halfon, N. (2004). Parent report of reading to young children. Pediatrics, 113(6), 1944–1951.

Kåreland, L. (2001). Möte med barnboken: linjer och utveckling i svensk barn- och

40

Löfdahl, A. (2014). God forskningssed - regelverk och etiska förhållningssätt. I A. Löfdahl, M. Hjalmarsson & K. Franzén (red.). Förskollärarens metod och

vetenskapsteori (s. 32–43). Stockholm: Liber.

Partanen, P. (2007). Från Vygotskij till lärande samtal. Stockholm: Bonnier Utbildning. Pramling Samuelsson, I. & Sheridan, S. (2006). Lärandets grogrund (uppl. 2). Lund:

Studentlitteratur.

Rennstam, J. & Wästerfors, D. (2011). Att analysera kvalitativt material. I G. Ahrne & P. Svensson (red.), Handbok i kvalitativa metoder (uppl. 1:4, s. 194–210). Stockholm: Liber.

SFS (2010:800). Skollagen. Stockholm: Utbildningsdepartementet. SFS (2013:801). Bibliotekslagen. Stockholm: Kulturdepartementet.

Sheridan, S., Sandberg, A. & Williams, P. (2015). Förskollärarkompetens i förändring. Lund: Studentlitteratur.

Simonsson, M. (2004). Bilderboken i förskolan: en utgångspunkt för samspel. Diss. Linköping: Univ., 2004.

Skolverket. (2010). PISA 2009: Rustad att möta framtiden? PISA 2009 om 15-åringars

läsförståelse och kunskaper i matematik och naturvetenskap. Stockholm: Skolverket.

Skolverket. (2016a). Hur påverkar förmågan att läsa och skriva inlärning av andra

ämnen? Hämtad 2017-03-02 från:

https://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning/amnen-omraden/spraklig- kompetens/tema-las-och-skrivinlarning/hur-paverkar-formagan-att-lasa-och-skriva- inlarningen-av-andra-amnen-1.157526

Skolverket. (2016b). Läroplanen för förskolan, Lpfö 98. Stockholm: Skolverket.

Skolverket. (2016c). PISA 2015: 15-åringars kunskaper i naturvetenskap, läsförståelse och

matematik. Stockholm: Skolverket.

Stybe, V. (1970). Från Snövit till Snobben: Barnbokens ursprung och utveckling. Stockholm: Wahlström & Widstrand. (Almaserien, 20).

41

Sverrisson, Á. (2011). Visuell metodik. I G. Ahrne & P. Svensson (red.), Handbok i

kvalitativa metoder (uppl. 1:4, s. 165–179). Stockholm: Liber.

Säljö, R. (2000). Lärande i praktiken - ett sociokulturellt perspektiv. Stockholm: Prisma. Säljö, R. (2011). L. S. Vygotskij - forskare, pedagog och visionär. I A. Forssell (Red.)

Boken om pedagogerna (Uppl. 6:2, s. 153–177). Stockholm: Liber.

Säljö, R. (2014). Den lärande människan – teoretiska traditioner. I R. Säljö (red.), Lärande

Skola Bildning – Grundbok för lärare (uppl. 3:1, s. 251–309). Stockholm: Natur &

Kultur.

Widerberg, G. (2008). Inte bara läsvila: tankar och idéer från samverkansprojekt mellan

bibliotek och förskola. Stockholm: En bok för alla.

Öztürk, D. S. (2016). Is Learning Only a Cognitive Process? Or Does It Occur in a Sociocultural Environment?: "Constructivism" in the Eyes of Preschool Teachers.

42

8. Bilaga 1 Bilder

1. 2.

43

4.

5. 6.

44

9. 10.

45

12. 13.

46

15.

47

17. 18.

48

21. 22.

23. 24.

49

9. Bilaga 2 Samtyckeskontrakt

Samtycke för vuxen till deltagande i studentforskning

Förskollärarutbildningen – Examens arbete (LEFP17 - V17) – Våren 2017 Johanna Persson och Lisa Jakobsson genomför en studie i kursen Examensarbete inom ramen för förskollärarprogrammet vid Jönköping University. Övergripande fokus i studien är att undersöka pedagogiska och didaktiska frågor rörande förskolans policy och praktik. Mer specifikt handlar denna studie om att undersöka hur läsmiljöer ser ut på förskolor som inriktar sig mot litteratur. Johanna och Lisa genomför denna studie i syfte att (a) bidra till kunskap om förskolan och dess verksamhet; (b) få erfarenhet av att genomföra empirisk forskning inom utbildning och undervisning; och (c) fullgöra kraven för att bli examinerad från förskollärarprogrammet på Högskolan för Lärande och Kommunikation vid Jönköping University.

Om du accepterar att delta i denna studie kommer du att bli tillfrågad om att delta i en eller flera av följande aktiviteter:

____ Delta i en intervju/intervjuer relaterat till forskningsämnet.

____ Du ger din tillåtelse att avdelningens läsmiljö blir observerad och dokumenterad utan barns närvaro

All information som genereras kommer att anonymiseras vilket garanterar att du inte kan bli identifierad. Dessutom kommer all information som genereras förvaras på ett säkert sätt som förhindrar att det försvinner t ex genom stöld.

Du har din fulla rätt att avbryta deltagande samt att ta tillbaka samtycke när som helst och utan några påföljder.

Om du har frågor gällande den här undersökningen och/eller ditt deltagande, vänligen kontakta kursansvarig,

Cathrine Ryther (cathrine.ryther@ju.se), eller examinator, Monica Nilsson (monica.nilsson@ju.se) Om du accepterar att delta, vänligen skriv under nedan.

Deltagarens kontaktinformation, telefon och/eller email:__________________________________ ________________________________

Datum

________________________________ ________________________________ Deltagarens signatur Studentens namn

________________________________ ________________________________ Namnförtydligande Namnförtydligande

50

11. Bilaga 3 Informationsbrev

Hej!

Vi heter Johanna Persson och Lisa Jakobsson och vi är inne på vår 6:e termin vid förskollärarprogrammet på Jönköpings Universitet. Vi har precis startat upp kursen Examensarbete och undrar om ni skulle vilja vara en del av vårt examensarbete. Vi anser att med hjälp av den pedagogiska miljön på förskolan kan man locka till läslust hos barnen. Därmed är vårt syfte är att undersöka och kartlägga läsmiljöer på förskolor som är inriktade mot litteratur och därmed utveckla kunskap om hur läsmiljöer kan utformas.

Vårt syfte har lett till följande frågeställningar: • Hur ser den fysiska läsmiljön ut på förskolor?

• Vilka framställningsformer av barnlitteratur finns det samt inom vilka genrer?

• På vilka sätt används litteratur tillsammans med barnen i förskolan?

För att kunna svara på dessa frågor har vi tänkt att observera läsmiljöer och komplettera med en intervju för att få en djupare förståelse. Observationen kommer ske utan barns deltagande och innan den kompletterande intervjun.

51

12. Bilaga 4 intervjufrågor

• Vad innebär en läsmiljö för er?

• I och med att ni blev började fokusera på litteratur, gjordes några förändringar i miljön?

• Har ni involverat barnen i miljön? På vilka sätt? • Hur får ni era böcker? Egna/biblioteket?