3. Resultat 22
4.1 Vidare forskning 37
Som vi nämnt tidigare är skola och genus ett väl utforskat område. Det finns dock en kunskapslucka i att undersöka relationen mellan olika ämnen. Inte bara inom betyg och bedömning utan även med andra utgångspunkter som exempelvis kunskapssyn och arbetssätt. En annan ingång skulle kunna vara att undersöka hur skapandet av kön tar sig uttryck i olika ämnen och hur det förstärker eller utmanar genusordningen. Vidare kan ingången i vår studie upprepas i större skala till exempel genom att inkludera flera skolor eller andra program. Detta skulle kunna generera en bredare kunskap om hur ämnens unika innehåll påverkar genusordningen och skapandet av genusidentiter i skolan.
Eftersom normer och därmed genussystemet är föränderliga behöver forskning ständigt uppdateras och sättas in i nutida ideal. Detta medför att vi alltid behöver utmana de forskningsresultat som tidigare fastslagits.
38
Käll- och litteraturförteckning
Tryckta källor
Beckett Lori, ”Challenging boys: addressing issues of masculinity within a gender equity framework”, i What about the boys? Issues of masculinity in schools, red. Wayne Martino & Bob Meyenn (Buckingham: Open University Press, 2001).
Connell Raewyn, Om genus (Göteborg: Daidalos AB, 2009).
Fagrell Birgitta, ”Genus – Historien om kvinnligt och manligt”, i Pedagogiska perspektiv på
idrott, red. Lars-Magnus Engström och Karin Redelius (Stockholm: HLS förlag, 2002).
Fagrell Birgitta, De små konstruktörerna: Flickor och pojkar om kvinnligt och manligt i
relation till kropp, idrott, familj och arbete (diss. Stockholm: HLS Förlag, 2000).
Garrett Robyne, ”Negotiating a physcial identity: Girls, bodies and physical education”,
Sport, education and society, 9 (2004:2, juli), s. 223-237.
Hall Christine & Coles Martin, ”Boys, books and breaking boundaries: developing literacy in and out of school”, i What about the boys? Issues of masculinity in schools, red. Wayne Martino & Bob Meyenn (Buckingham: Open University Press, 2001).
Hassmén Nathalie & Hassmén Peter, Idrottsvetenskapliga forskningsmetoder (Stockholm: SISU idrottsböcker, 2008).
Hirdman Yvonne, ”Genussystemet – reflexioner kring kvinnors sociala underordning”, i
Genushistoria – En historisk exposé, red. Christina Carlsson Wetterberg & Anna Jansdotter
(Lund: Studentlitteratur, 2004).
Kvale Steinar & Brinkman Svend, Den kvalitativa forskningsintervjun (Lund: Studentlitteratur AB, 2009).
39
Larsson Håkan, ”Man ska inte behöva vara bra på nå’nting – Elevers syn på lärande i skolämnet idrott och hälsa”, Svensk idrottsforskning, 4 (2008), s. 43-46.
Larsson Håkan, Fagrell Birgitta & Redelius Karin, “Queering physical education. Between benevolence towards girls and a tribute to masculinity”, Physical Education and Sport
Pedagogy, 14 (2009:1), s 1-17.
Larsson Håkan & Ohrlander Kajsa, Att spåra och skapa genus i gymnasieskolans program-
och kursplanstexter, (Stockholm: Lärarhögskolan, 2005).
Larsson Håkan, Redelius Karin & Fagrell Birgitta, “Jag känner inte för att bli en...kille”,
Utbildning och demokrati, 16 (2007:2) s. 112-116.
Myndigheten för skolutveckling, Hur är det ställt? Tack, ojämt! (Stockholm: Liber Distribution, 2003).
Redelius Karin, ”Bäst och pest! Ämnet idrott och hälsa bland elever i grundskolans senare år”, i Mellan nytta och nöje – Bilder av ämnet idrott och hälsa, red. Håkan Larsson och Karin Redelius (Stockholm: Idrottshögskolan, 2004).
Skelton Christine, ”Gender and achievement: are girls the “success stories” of restructured education systems?”, Educational Review, 62 (2010:2, Maj), s. 131-142.
Skolverket, Nationella utvärderingen av grundskolan 2003. Sammanfattande huvudrapport (Stockholm: EO Print, 2004).
Skolverket, På pojkars planhalva? Ämnet idrott och hälsa ur ett jämställdhets- och
likavärdighetsperspektiv (Stockholm: Fritzes, 2010).
Swain Jon, ”The resources and strategies that 10-11-year-old boys use to construct masculinities in the school setting”, British Educational Research Journal, 30 (2004:1, Februari), s. 167-185.
40
Tallberg Broman Ingegerd, Rubinstein Reich Lena & Hägerström Jeanette, Likvärdighet i en
skola för alla. Historisk bakgrund och kritisk granskning (Kalmar: Lenanders grafiska AB,
2002).
Trost Jan, Kvalitativa intervjuer (Lund: Studentlitteratur, 1997).
Wibeck Victoria, Fokusgrupper. Om fokuserade gruppintervjuer som undersökningsmetod (Lund: Studentlitteratur, 2000).
Öqvist Anna, Skolvardagens genusdramatik: En studie om hur feminiteter och maskuliniteter
görs i år 5 med ett särskilt fokus på benämningar som hora och kärring (diss. Luleå:
Universitetstryckeriet, 2009).
Elektroniska källor
IFAU Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering <ifau@ifau.uu.se> Diskrimineras pojkar i skolan?, 2010, <http://www.ifau.se/Upload/pdf/se/2010/r10-23-Diskrimineras-pojkar- i-skolan.pdf> (Acc. 2011-08-31).
Larsson Håkan, Fagrell Birgitta & Redelius Karin <hakan.larsson@gih.se> Kön Idrott Skola, 2005-12-14
<http://www.idrottsforum.org/articles/larsson/larsson_fagrell_redelius/larsson_fagrell_redeliu s051214.html> (Acc. 2011-08-25).
Utbildningsdepartementet <rk@strd.se> Könsskillnader i utbildningsresultat. Fakta, mönster och perspektiv, 2004-11 <http://www.regeringen.se/content/1/c6/03/29/24/25be4b9a.pdf> (Acc. 2011-08-31).
Utbildningsdepartementet <riksdagsinformation@riksdagen.se> Skollagen 5 kap Utformning av utbildningen, 2010-06-23,
<http://www.riksdagen.se/webbnav/?nid=3911&bet=2010:800>, (Acc. 2011-08-25).
Otryckta källor
I författarnas ägo:
Bilaga 1
KÄLL- OCH LITTERATURSÖKNING Syfte och frågeställningar:
Syftet med studien har varit att ur ett genusperspektiv undersöka synen på
bedömningsgrunder i betygssättningen inom ämnet idrott och hälsa i relation till svenska, samhällskunskap och matematik bland flickor och pojkar på Natur- och samhällsprogrammet (NS). Detta har undersökts utifrån följande frågeställningar:
• På vilket sätt upplever gymnasieelever på NS-programmet att de bedöms i idrott och hälsa i relation till de ämnen som syftet anger?
• Vilka förutsättningar upplever eleverna finns för att nå de olika betygsstegen i skolämnena idrott och hälsa, samhällskunskap, matematik och svenska?
• Hur tror eleverna att en jämställd betygsbedömning ser ut i de utvalda skolämnena?
Utifrån detta kommer vi att diskutera hur eleverna bryter eller återskapar genusordningen i sina resonemang kring betygsbedömningen.
Vilka sökord har du använt?
Gender, education, physical education, classroom, grades/grading, gender differences, failing boys, boys, girls, teaching/teachers, acheivement, gender regime, school, identity, curriculum, gender discrimination.
Var har du sökt?
Libris, Eric/CSA, GIH:s bibliotekskatalog, Stockholms Universitets bibliotekskatalog, Stockholms stadsbibliotek.
Sökningar som gav relevant resultat
Eric/CSA: Gender and discrimination and grading Gender and failing boys and education
Gender and acheivement and education
Libris: Gender differences and grades and classroom Gender and school and grades
Kommentarer
Det material vi skrivit fram inledningsvis i uppsatsen har vi hittat dels genom att granska referenslistor på avhandlingar, artiklar eller rapport som varit relevanta för vår
undersökning och dels genom de sökord vi angivit ovan. En viss del av litteraturen har vi även kommit i kontakt med genom kursen Rörelse, kropp och genus II.
Bilaga 2
Till elever och målsmän
Hej!
Vi är två idrottslärarstudenter som för tillfället läser vår sista termin vid Gymnastik-‐ och Idrottshögskolan i Stockholm. Under sista terminen ingår bland annat en
magisteruppsats.
Vår studie kommer att behandla elevers uppfattning om betyg och bedömning i utvalda skolämnen. Studiens metod är fokusgrupper där eleverna får sitta i mindre
diskussionsgrupper under vår ledning. Diskussionerna kommer att spelas in med diktafon för att underlätta analysen av resultatet.
All insamlad data kommer att behandlas konfidentiellt och ingen information kommer kunna härledas till varken******* eller *******gymnasiet.
För de elever som inte vill delta i studien ber vi Er att kontakta oss på nedanstående e-‐ postadresser innan den 12 september.
Tack på förhand!
Sabina Fridén
Fanny Barck
Bilaga 3
Kategorisering av undersökningsområden
Uppfattningar
-‐ Idrott och hälsa, Svenska, Samhällskunskap och Matematik.
Betygssteg och betygsgrundande egenskaper
Jämställdhet bedömningen -‐ Vad är det?
-‐ Hur ser det ut i er skola?
Utifrån syfte och frågeställningar har vi utformat dessa kategorier och detta har lett fram till den intervjuguide (se bilaga 4) som vi kommer att använda oss.
Bilaga 4
Intervjuguide
1. Vad säger ni om jag/vi säger ”MVG i idrott och hälsa”? Samhällskunskap
Svenska Matematik
2. Upplever ni att det finns någon skillnad i bedömningen i dessa ämnen? - På vilket sätt tar det sig uttryck?
- Finns det några speciella egenskaper som är kopplade till ett visst betyg? - Lärarens roll? Elevens roll?
3. Vad finns det för likheter i betygssättningen mellan ämnena? - På vilket sätt märks det?
4. Har alla elever samma möjlighet att nå det högsta betygssteget i sa, ma, sv och id?
- Varför?
- Vem ansvar är det att möjliggöra detta för alla elever?
- Premierade egenskaper för de olika ämnena och fördelar i en bedömning av dessa?
- Är det lättare för vissa elever i förhållande till andra?
5. Killar har i genomsnitt lägre betyg än tjejer i alla ämnen utom idrott och hälsa? Hur upplever ni att det ser ut i er klass? Vad tror ni att det beror på?
6. Vet ni vad som förväntas av er för att nå de olika betygsstegen i de ämnen som vi diskuterat? (Dvs samhällskunskap, svenska, matematik samt idrott och hälsa?)
- Krävs det mer/mindre för ett godkänt i något ämne? - Varför?
- Vad betygssätts i första hand? (Deltagande, prov, inlämningar, nationella prov, inställning, tester, redovisning, diskussioner under lektionstid etc)
- Vilken information ger lärarna inledningsvis om förväntade studieresultat? - Upplever ni att lärare förväntar sig olika saker av olika individer? Skiljer sig
det mellan ämnena? Är det betygsggrundande?
7. Hur upplever ni att en jämställd betygsbedömning ser ut? - Har flickor och pojkar lika villkor i alla ämnen?
- Upplever ni att lärare lever upp till en jämställd bedömning? 8. Är det någon som vill tillägga någonting?