Vidare forskning

Avslutningsvis skulle vi vilja ge förlag till fortsatt forskning inom det hälsofrämjande området genom att sätta fokus på att utforska vad som orsakar stress hos barn och elever i deras skol och förskole vardag. Genom att finna en koppling mellan hälsofrämjande faktorer och stresspåslag kan vi som specialpedagoger kanske se ett samband? Vad anser barnet att det är som ger dem stress och finns det lärmiljöer som är extra sårbara och som utlöser stress ur barns perspektiv? Antonovsky (2005) menar att om händelser i människans tillvaro som ger stresspåslag hanteras utifrån det salutogena perspektivet leder dessa händelser till anpassning och återhämtning av det som utlöser stress i omgivningen. Enligt SFS (2017:1111) ska specialpedagogen visa förmåga att kritiskt och självständigt identifiera, analysera och medverka i förebyggande arbete och i arbete med att undanröja hinder och svårigheter i olika lärmiljöer. Genom att forska om vad det är som triggar barn att känna stress under sin skolvardag kan vi som specialpedagoger lättare undanröja hinder i lärmiljön. Nyfikenheten är väckt att forska vidare utifrån vårt resultat i studien och då genom att vända på frågeställningen och fråga barnen vad det är som orsakar stress i deras skolvardag?

6 Sammanfattning

Syftet med studien var att bidra med kunskap om hur barn upplever sin vardag i skolan och i förskolan samt att få syn på hälsofrämjande faktorer ur ett barns perspektiv. Syftet var också att utforska vad det är som barnen lyfter fram ur sina berättelser och vilka aspekter som blir synliga utifrån barnens röster. Studien innehåller två teoretiska utgångspunkter varav den ena är Antonovskys teori om KASAM där de tre begreppen:

47

begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet är ledande. Den andra teorin i studien är Scheffs teori om socialpsykologi där sociala band, samklang, differentiering, alienation, skam och stolthet är centrala begrepp. Metoden som användes i studien var en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Med utgångspunkt i såväl bekvämlighetsurval som ett målinriktaturval valdes barnen ut för att kunna besvara studiens syfte och frågeställningar. Det var sammanlagt 13 barn i förskolan och i förskoleklassen som deltog i studien. Barnets perspektiv var i fokus och de frågeställningar som barnen i intervjun svarade på var formulerade med tanke på att de skulle berätta hur det var i förskolan respektive förskoleklassen samt vad de mådde bra utav. Intervjuerna spelades in för att sedan transkriberas. Känslokort har använts för att underlätta intervjuerna för de barn som är i behov av bildstöd.

Enligt resultatet framgår det att barnen i sin skol och i förskole vardag mår bra när de får vara tillsammans med sina bästa vänner. Det blir också tydligt att barnen mår bra när de får ha inflytande i densamma. Barnen i studien strävade efter att känna en trygghet under den fria leken vilket flertalet uttryckte som ett problem då det fanns kamrater som jagades eller slogs. Läraren har ett stort ansvar genom att vara delaktig i barnens lek och samtidigt ligga steget före med avsikten att förhindra negativa upplevelser i leken. Vår reflektion här är att lärarens relations kompetens är oerhört viktig i sammanhanget liksom att det finns en specialpedagog tillgänglig i förskolans verksamhet.

Enligt förskoleklass barnen så lärde de sig som bäst när de fick arbeta med matematik i mindre grupper med aktivt lärande. I studien blir det tydligt att den uppskattning som barnen får av sina kamrater är en hälsofrämjande faktor och det är kamraterna som gör skolan meningsfull. Relationer till kamrater har en mycket stor betydelse för barnens välmående. För att alla barnen i studien ska få fungerande relationer i sin skolvardag bör lärarna arbeta med samarbetslekar för att stärka positiva relationer mellan barnen. Enligt studien blir det tydligt att det är viktigt för läraren att skapa en tillitsfull och trygg relation till varje elev. Specialpedagogens roll kommer även in i detta sammanhang som handledare för lärarna i skolan.

Referenser

• Ahlberg, A. (2015). Specialpedagogik i ideologi, teori och praktik: att bygga broar. (2., [förändrade] uppl.) Stockholm: Liber.

• Andersson, H. (2017). Möten där vi blir sedda. En studie om elevers engagemang i

48

• Antonovsky, A. (2005). Hälsans mysterium. (2. utg.) Stockholm: Natur och kultur.

• Aspelin, J. (2010). Sociala relationer och pedagogiskt ansvar. (1. uppl.) Malmö: Gleerups.

• Backman, Y, Alerby, E, Bergsmark, Y, Gardelli, A, Herrting, K, Kostenius, C (2012) Improving the School Environment From a Student perspectiv: Tensions and Oppurtunies, Education Inquiry Vol 3 2012

• Bergmark, U., & Kostenius, C. (2018). Students’ Experiences of Meaningful Situations in School. Scandinavian Journal of Educational Research, 62(4), 538– 554. https://doi.org/10.1080/00313831.2016.125860

• Bryman, A., (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. 2 upplagan. Stockholm: Liber.

• Bowen, M. (1978). Family therapy in clinical practice. New York:

• Eriksson, A. (2014) Barns delaktighet i förskolan. I: Sandberg, A., (red) (2014), Med sikte på förskolan: Barn i behov av stöd. (2 uppl.) Lund: Studentlitteratur.

• Hylander, I. & Guvå, G. (2017). Elevhälsa som främjar lärande: om professionellt samarbete i retorik och praktik. (Upplaga 1). Lund: Studentlitteratur AB.

• Hälsa för lärande - lärande för hälsa [Elektronisk resurs]. Skolverket. (2019)

• Johansson, E. & Pramling Samuelsson, I. (2006). Lek och läroplan: möten mellan barn och lärare i förskola och skola. Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis.

• Jonsson, A. (2016). Förskollärares kommunikation med de yngsta barnen i förskolan: med fokus på kvalitativa skillnader i hur ett innehåll

kommuniceras. Tidskrift for Nordisk Barnehageforskning, 12.

https://doi.org/10.7577/nbf.1232

• Katz & Sokal. (2016). Universal Design for learning as a Bridge to inclusion: A Qualitative Report of Student Voices. International Journal of whole schooling. V.12, No.2, 2016. https://files.eric.ed.gov/fulltext/EJ1118092.pdf

49

• Kragh-Müller, G. & Isbell, R. (2011). “Children’s perspectives on their everyday lives in child care in two cultures: Denmark and the United States”. Early Childhood Education Journal, 39, 17-27.

• Kvale, S. & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. (3. [rev.] uppl.) Lund: Studentlitteratur.

• Repstad, P. (2007). Närhet och distans: kvalitativa metoder i samhällsvetenskap. (4., [rev.] uppl.) Lund: Studentlitteratur.

• Seland, M. Hansen - Sandseter, EB. & Bratterud, Å. (2015). En- till treårig barns erfarenhet av subjektivt välbefinnande i daghem. Samtida problem i tidig

barndom, 16 (1), 70–83. https://doi.org/ 10 1177 / 1 463 949 114 567 272

https://doi-org.ezproxy.hkr.se/10.1177/1463949114567272

• SFS 2010:800. Skollag. Stockholm: Utbildningsdepartementet.

• Skolverket. (2018) Läroplan för förskolan 2018. Stockholm: Fritze.

https://www.skolverket.se/publikationer?id=4001

• Skolverket. (2018). skolutveckling/ forskning/förskola. Hämtad 2018-11-09, från https://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning-och-

utvarderingar/forskning/halsoframjande-perspektiv-i-forskolan-viktigt-for-hela-livet

• Sommer, D., Pramling Samuelsson, I. & Hundeide, K. (2011). Barnperspektiv och barnens perspektiv i teori och praktik. (1. uppl.) Stockholm: Liber.

• SPSM, (2013). Specialpedagogiska skolmyndigheten.

• Stukát, S. (2011). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. (2. uppl.) Lund: Studentlitteratur.

• Svensk författningssamling 2017 Högskoleförordning (2017:1111) SFS nr: 2017:1111 Departement/myndighet: Utbildningsdepartementet Utfärdad: 2018-07-03

50

• Syrjämäki, M. Sajaniemi, N. Suhonen, E. Alijoki, A. & Nislin, M. (2017). Förbättrad peer-interaktion: En aspekt av en högkvalitativ inlärningsmiljö i finsk ungdoms specialutbildning. Finish early childhood special education, Europan

Journal of Special Needs Education, 32:3, 377–390, DOI:

10,1080/08856257,2016,1240342

https://doi.org/10.1080/08856257.2016.1240342

• Thomas, N. (2007). Towards a theory of children’s participation. International Journal of Childrens Rights, 15(2), 199.

• Thulin, S. (2015). Göra naturvetenskap i förskolan - med fokus på kommunikation. (1. uppl.) Stockholm: Liber.

• UNICEF Sverige (2009). Barnkonventionen: FN:s konvention om barnets rättigheter. Stockholm: UNICEF Sverige.

• Vetenskapsrådets forskningsetiska regler (2008). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Vetenskapsrådet.