Vidare forskning

Nilholm (2005) gör skillnad i specialpedagogisk forskning som berör den

specialpedagogiska praktiken och forskning som rör talet om specialpedagogiska frågor.

Han hävdar att det framförallt är praktiken som varit fokus för forskning och avslutar med att understryka betydelsen av forskning riktad mot talet om för att få syn på perspektiv som kommer fram i samtal och vad de får för konsekvenser. Vår studie kan

54

bidra med sådan forskning. Vi upplever att vi lyckats få fram hur talet om

specialpedagogiska områden ger uttryck för de perspektiv lärare har. Vår förhoppning är att denna studie väcker lärares intresse och förståelse för behovet av samtal och

relationer i skolan. Vi ser att det behövs ytterligare forskning kring huruvida läraruppdraget tillåter och ger utrymme för detta. Vidare hur den senaste lärarutbildningen lyckas i att forma lärare som står stadigare i det relationella perspektivet - med relationskompetens.

55

Referenser

Allan, J. (2012). Introduktion i Persson, B and Persson, E. Inkludering och måluppfyllelse: att nå framgång med alla elever (Inclusion and achievement: The success of all students).

Stockholm: Liber.

Allan, J. (2014, 20 maj). Diagnoser behövs inte när alla får det stöd de behöver (Inlägg). Hämtad från

http://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning/amnen- omraden/specialpedagogik/strukturella-faktorer/diagnoser-behovs-inte-nar-alla-far-det-stod-de-behover-1.219511

AML 1977:1160. Arbetsmiljölag.Stockholm: Arbetsmarknadsdepardementet.

Aspelin, J. & Persson, S. (2011). Om relationell pedagogik. (1. uppl.) Malmö: Gleerup.

Aspelin, J. (2012). How do relationships influence student achievement? Understanding student performance from a general, social psychological standpoint, International Studies in Sociology of Education, 22:1, 41-56, DOI: 10.1080/09620214.2012.680327

BRIS (2004). Kartläggning av lärarutbildningar. Stockholm: BRIS.

Tillgänglig:http://www.bris.se/upload/Material/rapporter_kartlaggning_av_lararutbildning _2004.pdf

BRIS (2012). BRIS-rapporten 2012 Tema: Psykisk ohälsa.Stockholm: BRIS.

Tillgänglig: http://www.bris.se/upload/Articles/BRIS-rapport_2012_webb.pdf

Bromander, K. (2013, april). Kritisk arbetssituation för lärarna. Arbetsvärlden Tillgänglig: http://www.arbetsvarlden.se/kritisk-arbetssituation-for-lararna/

Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. (2., [rev.] uppl.) Malmö: Liber.

Brørup Dyssegaard, C., Søgaard Larsen, M. (2013). Evidence on Inclusion. Copenhagen.

Department of education

Cederblad, M. (2013, september). Ungas hälsa förbryllar forskare. Läkartidningen.

Tillgänglig: http://www.lakartidningen.se/Klinik-och-vetenskap/Klinisk-oversikt/2013/09/Ungas-psykiska-halsa-forbryllar-forskare/

Eriksson, M. Lindström, B. (2006). Antonovsky´s sense of coherence scale and the relation with helth: a sytematic review. URL:http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC256397 Gergen, K.J. (2009). Relational being: beyond self and community. Oxford: Oxford University

Press.

Hattie, J. (2009). Visible learning: a synthesis of over 800 meta-analyses relating to achievement. London: Routledge.

Holmgren, A. (2006). Klassrummets relationsetik: det pedagogiska mötet som etiskt fenomen.

Diss. Umeå : Umeå universitet, 2006. Umeå.

Hägg, K. & Kuoppa, S.M. (2007). Professionell vägledning: med samtal som redskap. (2., [rev.]

uppl.) Lund: Studentlitteratur.

56

Iwarsson, P. (2014). Samtal i skolan: en möjlighet till utveckling. (1. uppl.) Stockholm: Gothia Fortbildning.

Kinge, E. (2008). Barnsamtal:den framgångsrika samvaron och samtalets betydelse för barn med samspelssvårigheter. Lund: Studentlitteratur

Kvale, S. & Brinkmann, S. (2009, 2013). Den kvalitativa forskningsintervjun. (2. uppl.) Lund:

Studentlitteratur.

Lilja, A. (2013). Förtroendefulla relationer mellan lärare och elev. Diss. Göteborg : Göteborgs universitet, 2013. Göteborg.

Nationalencyklopedin [NE]. (2014). Relation, Samtal, Salutogen. Tillgänglig: http://www.ne.se/

Nilholm, C. (2005). Specialpedagogik. Vilka är de grundläggande perspektiven? Pedagogisk forskning i Sverige, 10:02, 124-138, ISSN 1401-6788

Nilholm, C. (2012). Barn och elever i svårigheter: en pedagogisk utmaning. (1. uppl.) Lund:

Studentlitteratur.

Niss, G. & Söderström, A. (2006). Små barn i förskolan: den viktiga vardagen och läroplanen.

(2. uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Persson, Bengt (2001). Elevers olikheter och specialpedagogisk kunskap. Stockholm: Liber AB Persson, B. & Persson, E. (2012). Inkludering och måluppfyllelse: att nå framgång med alla

elever. (1. uppl.) Stockholm: Liber

Prop. 2001/02:14. Hälsa, lärande och trygghet. Tillgänglig:

http://www.regeringen.se/content/1/c4/16/50/fc22b914.pdf

Rutter, M. (2012). Resilience as a dynamic concept, University Press, Development and psykopathology 24:02, 335-344

Rädda Barnen. (2012). Våldsutsatta barn inom hälso och sjukvården. Kritik och förslag från Rädda Barnen. Stockholm: Rädda Barnen

Salamancadeklarationen och Salamanca + 10 (2006). Svenska Unescorådets skriftserie, nr 2/2006. Stockholm: Utbildningsdepartementet.

Schibbye, A.L. (2006). Relationer: ett dialektiskt perspektiv : psykoterapi med individ, par och familj. (1. uppl.) Hässelby: Runa.

SFS 2010:800. Skollag. Stockholm: Utbildningsdepartementet.

Skolverket (1999). Nationella kvalitetsgranskningar 1998: [aktuella områden: Rektor som styrfunktion i en decentraliserad skolorganisation ...]. Stockholm: Statens skolver^k.

Skolverket (2002). Att arbeta med särskilt stöd: några perspektiv. Stockholm: Statens skolverk.

Skolverket (2005). Om skolors olikheter och deras betydelse för elevernas studieresultat [Elektronisk resurs]. [Stockholm]: Skolverket.

57

Skolverket (2006). Lusten och möjligheten: om lärarens betydelse, arbetssituation och förutsättningar: fördjupande utvärdering utifrån den nationella utvärderingen 2003 av grundskolans årskurs 9. Stockholm: Skolverket.

Skolverket (2009). Vad påverkar resultaten i svensk grundskola?: kunskapsöversikt om betydelsen av olika faktorer : sammanfattande analys. Stockholm: Skolverket.

Skolverket. (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011.

Stockholm: Skolverket

Skolverket. (2011). Nolltolerans mot diskriminering och kränkande behandling - lagens krav och huvudmannens ansvar. Stockholm: Skolverket

Skolverket. (2013). Sammanfattning av Pisa 2012. Stockholm: Skolverket

Skolverket. (2014). Arbetet mot diskriminering och kränkande behandling. Stockholm:

Skolverket

Skolverket. (2014). Pressmeddelande

http://www.skolverket.se/press/pressmeddelanden/2014/svaga-resultat-i-ny-pisa-rapport-1.217275

Socialstyrelsen. (2009). Barn och unga i familjer med missbruk. Vägledning för socialtjänsten och andra aktörer, Västerås: Edita Västra Aros

Stake, R.E. (1995). The art of case study research. Thousand Oaks, Calif.: Sage.

Statens offentliga utredningar SOU (2008:109). En hållbar lärarutbildning. Stockholm Statistiska Centralbyrån. (2011). Barns sociala relationer. Rapport 119. Stockholm: SCB Statistiska Centralbyrån. (2014-12-11). http://statistikdatabasen.scb.se

SVT Pejl. (2014-12-11). http://pejl.svt.se/skola/

UNICEF Sverige (2009). Barnkonventionen: FN:s konvention om barnets rättigheter.

Stockholm: UNICEF Sverige.

Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning URL: http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf

Wedin, A. (2007). Lärares arbete och kunskapsbildning: utmaningar och inviter i den vardagliga praktiken. Diss. Linköping: Linköpings universitet, 2007. Linköping.

Wright, M.V. (2000). Vad eller vem?: en pedagogisk rekonstruktion av G. H. Meads teori om människors intersubjektivitet. Diss. Stockholm: Univ. Göteborg.

58

Bilaga 1

Hej!

Mitt namn är XX. Jag läser min tredje och sista termin på specialpedagogprogrammet vid Umeå universitet. Programmet ges på distans, jag bor i X, där jag arbetat som lärare både inom förskola och skola.

Denna sista termin ägnar jag åt en studie med fokus på hur lärare ser på och hanterar olika situationer de möter i sitt arbete. Forskningen bedrivs gemensamt med en studiekamrat – XX. För att samla data till vår empiri behöver vi prata med lärare och det är av den anledningen jag skriver till Dig!

Jag önskar genomföra fem intervjuer med fem olika lärare på Er skola om ca 45 minuter vardera. Önskvärt om de kunde äga rum snarast – gärna med start redan vecka 39.

Hur ser möjligheterna ut för Er att kunna hjälpa mig?

Vänliga hälsningar / XX Telefon: X

Mailadress: X

59

Bilaga 2

Bild 1: Mobbning

Bild 2: Barn som drar sig undan

Bild 3: Beteende som hindrar lärande och undervisning

Bild 4: Måluppfyllelse

60

Bilaga 3

Uppföljningsfrågor

1. Berätta vilken typ av samtal du har med dina elever i dessa situationer.

2. Berätta vad du tänker om påståendet: “Trygga relationer skapar grund för lärande”.

3. Hur gör du för att bygga förtroendefulla relationer med alla elever?

4. Hur stor del av ditt dagliga arbete handlar om att bygga relationer?

5. Hur stor del av ditt dagliga arbete handlar om att leda elevernas kunskapsutveckling?