Denna studie vilken bygger på en enkätundersökning kopplade till attityder, risk- samt skyddsfaktorer och ett eventuellt bruk av cannabis kan ses som en början till en fortsatt forskning inom detta ämnesområde. Detta på grund av att det idag tack vare den framväxande liberala attityden krävs mer forskning om vilka effekter detta kan resultera i bland den svenska befolkningen. En fortsatt forskning bör vara inriktad på hur ett preventivt arbete bör utformas för att arbeta med risk- samt skyddsfaktorerna i ett försök att minska den eventuella uppkomsten av liberala attityder samt bruk. Där man bör fördjupa sig i hur man på ett pedagogiskt samt resultatgivande sätt bedriver ett starkt preventivt arbete.
Källförteckning
Ajzen, I & Fischbein, M. (2005). The Influence of Attitudes on Behavior. In D. Albarracin., B.T. Johnson & M.P. Zanna (Eds.), The handbook of attitudes. (pp. 173-222). New Jersey: Lawrence Erlbaum Associates.
Hämtad från: http://www.scribd.com/doc/33897516/Albarracin-Et-Al-The-Handbook-of-Attitudes
Albarracin, D., Johnson, B-T., Zanna, M-P & Kumkale, G-T. (2005). Attitudes: Introduction and Scope. In D. Albarracin., B.T. Johnson & M.P. Zanna (Eds.), The handbook of attitudes. (pp. 3-20). New Jersey: Lawrence Erlbaum Associates.
Hämtad från: http://www.scribd.com/doc/33897516/Albarracin-Et-Al-The-Handbook-of-Attitudes
Andréasson, S & Stenström, N. (2008). Inledning. I S. Andréasson (Red.), Narkotikan i Sverige: Metoder för förebyggande arbete. En kunskapsöversikt (s.9-39). Östersund: Statens Folkhälsoinstitut. Hämtad från:
http://www.riskbruk.se/WebControls/Upload/Dialogs/Download.aspx?ID=12485
Becker, H-S. (1953). Becoming a marihuana user. The american journal of sociology, 59(3), 235-242. Hämtad från:
http://www.medanthro.net/adtsg/wp-content/uploads/2012/08/Becker-Becoming-Marihuana-User.pdf
Bremberg, S. (2008). Narkotika förebyggande insatser i skolan. I S. Andréasson (Red.), Narkotikan i Sverige: Metoder för förebyggande arbete. En kunskapsöversikt (s. 171-192). Östersund: Statens Folkhälsoinstitut. Hämtad från:
http://www.riskbruk.se/WebControls/Upload/Dialogs/Download.aspx?ID=12485
Ejlertsson, G. (2005). Enkäten i praktiken: en handbok i enkätmetodik (2.uppl.). Lund. Studentlitteratur AB.
Eliasson, A. (2006). Kvantitativ metod från början. Lund: Studentlitteratur.
Fergusson D-M., Boden J-M & Horwood L-J. (2008). The developmental antecedents of illicit drug use: Evidence from a 25-year longitudinal study. Drug and Alcohol
Dependence, 96(1-2), 165-177. DOI: 10.1016/j.drugalcdep.2008.03.003
Fergusson D-M & Horwood L-J. (1997). Early onset of cannabis use and psychosocial adjustment in young adults. Addiction, 92(3), 279-96. DOI: 10.1111/j.1360-0443 Flash Eurobarometer. (2011). Youth attitudes on drugs - Analytical report. Flash EB Series #330. Luxembourg: European Commission. Hämtad från
http://ec.europa.eu/public_opinion/flash/fl_330_en.pdf
Forkby, T., Olausson, S., & Turner, R. (2013). Cannabisanvändning bland ungdomar: En sammanställning av forskning för en kunskapsbaserad prevention. (FoU Rapport 1:2013). Göteborg: Länsstyrelsen Västra Götalands län. Hämtad från:
http://www.ulricehamn.se/upload/service/folkh%C3%A4lsa/fou_cannabis_bland_ungdo m_130308%20(2).pdf
Guttormsson, U. (2013). Narkotika. I I. Gripe (Red.), Skolelevers drogvanor 2013 (CAN rapport, nr 139). (s. 60-66). Stockholm: Centralförbundet för alkohol- och
narkotikaupplysning. Hämtad från http://www.can.se/Rapporter/Skolelevers-drogvanor-2013/
Guttormsson, U., Raninen, A & Leifman, H. (2013). Vad vet vi om cannabisanvändning bland unga? - Några vanliga frågeställningar om cannabis samt empiriska analyser av skolelevers drogvanor. Stockholm: Centralförbundet för alkohol- och
narkotikaupplysning. Hämtad från:
http://www.can.se/PageFiles/5149/PM_unga_cannabisanv%c3%a4ndare.pdf?epslanguag e=sv
Hensing, G. (2008). Bruk av narkotika – är det maskulint? Könsskillnader och konstruktion av genus i narkotikabruk. I S. Andréasson (Red.), Narkotikan i Sverige: Metoder för förebyggande arbete. En kunskapsöversikt (s. 118-138). Östersund: Statens Folkhälsoinstitut. Hämtad från:
http://www.riskbruk.se/WebControls/Upload/Dialogs/Download.aspx?ID=12485
Hvitfeldt, T & Gripe, I. (2010). Skolelevers drogvanor 2010 (CAN Rapport, nr 124). Stockholm: Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN). Hämtad från:
http://www.can.se/PageFiles/1253/can-rapportserie-124-skolelevers-drogvanor-2010.pdf?epslanguage=sv
Jaccard, J & Blanton, H. (2005). The Origins and Structure of Behavior: Conceptualizing Behavior in Attitude Research. In D. Albarracin., B.T. Johnson & M.P. Zanna (Eds.), The handbook of attitudes. (pp. 125-172). New Jersey: Lawrence Erlbaum Associates.
Hämtad från:
http://www.scribd.com/doc/33897516/Albarracin-Et-Al-The-Handbook-of-Attitudes
Jarlbro, G. (2008). Knark är bajs. Att driva narkotikaförebyggande informationsarbete. I S. Andréasson (Red.), Narkotikan i Sverige: Metoder för förebyggande arbete. En kunskapsöversikt (s. 236-254). Östersund: Statens Folkhälsoinstitut. Hämtad från:
http://www.riskbruk.se/WebControls/Upload/Dialogs/Download.aspx?ID=12485
Kadesjö, C. (2008). Föräldrars betydelse för bruk och skadligt bruk av narkotika. I S. Andréasson (Red.), Narkotikan i Sverige: Metoder för förebyggande arbete. En kunskapsöversikt (s. 139-170). Östersund: Statens Folkhälsoinstitut.
Hämtad från:
http://www.riskbruk.se/WebControls/Upload/Dialogs/Download.aspx?ID=12485
Kegö, W., & Leijonmarck, E. (2013). Cannabis: Argument mot Legalisering. Stockholm: Institute for Security and Development Policy. Hämtad från:
http://media.carnegieinst.se/2013/11/2013-kego-leijonmarck-cannabis.pdf
Kovach Clark, H., Shamblen, S-R., Ringwalt, C-L & Hanley, S. (2012). Predicting High Risk Adolescents’ Substance Use Over Time: The Role of Parental Monitoring. The Journal of Primary Prevention, 33(2), 67-77. DOI: 10.1007/s10935-012-0266-z Kvale S. & Brinkmann, S. (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun (2 uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Lalander, P. (2008). Ungdomskultur, normer och narkotika. I S. Andréasson (Red.), Narkotikan i Sverige: Metoder för förebyggande arbete. En kunskapsöversikt (s. 215-235). Östersund: Statens Folkhälsoinstitut. Hämtad från:
Leifman, H. (2008). Narkotikasituationen i Sverige under de senaste 15-20 åren. I S. Andréasson (Red.), Narkotikan i Sverige: Metoder för förebyggande arbete. En kunskapsöversikt (s. 40-72). Östersund: Statens Folkhälsoinstitut. Hämtad från:
http://www.riskbruk.se/WebControls/Upload/Dialogs/Download.aspx?ID=12485
Mayet, A., Legleye, S., Falissard, B & Chau, N. (2012). Cannabis use stages as predictors of subsequent initiation with other illicit drugs among French adolescents: Use of a multi-state model. Addictive Behaviors, 37(2), 160-166.
DOI:dx.doi.org/10.1016/j.bbr.2011.03.031
Nordqvist, O. (2014, 5 mars). Elvaåringen kan vara en väckarklocka. Helahalsingland. Hämtad från http://www.helahalsingland.se/
Nyblad, H. (2014, 13 januari). Hon vill ha bort knarket. Helahalsingland. Från
http://www.helahalsingland.se/
Näs, L. (2013, 10 maj). Centerns ungdomsförbund säger ja till cannabis. Dagens Nyheter. Hämtad från: http://www.dn.se
Olsson, B. (2008). Cannabis’s role in drawing attention to ‘the drugs problem’ in Sweden. In S. Rodner Sznitman., B. Olsson & R. Room (Eds.), A cannabis reader: global issues and local experiences. Monograph series 8, Volume 1. (pp. 51-62). Lisbon: European Monitoring Centre for Drugs and Drug Addiction. Hämtad från:
http://www.emcdda.europa.eu/attachements.cfm/att_53355_EN_emcdda-cannabis-mon-full-2vols-web.pdf
Olsson, B-Å. (2013, 27 december). Fler signaler om grov kriminalitet?. Helahälsingland. Hämtad från: http://helahalsingland.se
Patton, G-C., Coffey, C., Carlin, J-B., Sawyer, S-M & Lynskey, M. (2005). Reverse gateways? Frequent cannabis use as a predictor of tobacco initiation and nicotine dependence. Addiction, 100 (10), 1518-1525. doi:10.1111/j.1360-0443.2005.01220.x. Petersson, L & Pettersson, Å. (2007). Massmedier. Malmö: Liber AB
Prop. 2010/11:47. En samlad strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken. Hämtad från:
http://www.regeringen.se/content/1/c6/15/84/36/1abd7a0e.pdf
Ramström, J. (2009). Skador av hasch och marijuana: En genomgång av vetenskapliga studier publicerade till och med år 2008. Östersund: Statens Folkhälsoinstitut. Hämtad från: http://ki.se/sites/default/files/skador_av_hasch_och_marijuana.pdf
Rytterbro, L, Tham, H. (2006). Ungas attityder till narkotika. I B. Fries & F. Nyberg (Red.), Vad är det som gör att unga testar narkotika och vad gör att vissa fastnar (MOB rapport, 15). (s.36-39). Stockholm: Mobilisering mot narkotika. Hämtad från:
http://folkhälsostämman.se/PageFiles/4925/MOB2006-15-vad-ar-det-som-gor-att-unga-testar-narkotika.pdf
Skårner, A., Donning, Y & Månsson, S-A. (2005). Unga och droger - om exponering och navigering i det svenska droglandskapet. (MOB, rapport 9). Östersund: Statens Folkhälsoinstitut. http://xn--folkhlsostmman-9hbf.se/PageFiles/4913/MOB2005-9-unga-och-droger.pdf
Statens folkhälsoinstitut. (2013a). Cannabis - låt fakta styra dina beslut. Stockholm: Statens folkhälsoinstitut (FHI). Hämtad från:
http://www.folkhalsomyndigheten.se/pagefiles/12834/Cannabis-lat-fakta-styra-dina-beslut.pdf
Statens folkhälsoinstitut. (2013b). Folkhälsan i Sverige: Årsrapport 2013. Östersund: Statens folkhälsoinstitut. Hämtad från:
http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/19032/2013-3-26.pdf Statens folkhälsoinstitut. (2012). CANNABIS – om spridningen, skadeeffekterna, sambanden med tobak och hur missbruk kan förebyggas. Östersund: Statens folkhälsoinstitut. Hämtad från:
http://www.karinsjogren.se/karinsjogren.se/Halsoframjande_film_files/Om-Cannabis-skador-samband-m-tobak-o-forebyggande.pdf
Statens medieråd. (2013). Ungar & medier 2012/13 – Fakta om barns och ungas användning och upplevelser av medier. Stockholm: Statens medieråd. Hämtad från:
http://www.statensmedierad.se/upload/_pdf/Ungar_och_medier_2013_fullfarg.pdf
Statistiska centralbyrån. (2001). Fråga rätt! Utveckla, testa, utvärdera och förbättra blanketter. Stockholm: Statistiska centralbyrån (SCB). Hämtad från:
https://lms.hig.se/bbcswebdav/pid-223139-dt-content-rid-1693044_1/courses/VT14_23112/SCB_Fraga%20ra%CC%88tt.pdf
Sommerland, N. (2013). Drogvanor i Gävleborg: Gymnasiet, år 2. 2013.
Uppdragsundersökning (CAN rapport, nr 38). Stockholm: Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning. Hämtad från:
http://www.lg.se/Global/Landstinget_A-O/samhallsmedicin/hur_mar_gavleborg/L%C3%A4ns_och_kommunrapport_G%C3%A4 vleborg_CAN_2013.pdf
Sundell, K. (2008). Risk- och skyddsfaktorer för narkotikabruk. I S. Andréasson (Red.), Narkotikan i Sverige: Metoder för förebyggande arbete. En kunskapsöversikt (s.92-106). Östersund: Statens Folkhälsoinstitut. Hämtad från:
http://www.riskbruk.se/WebControls/Upload/Dialogs/Download.aspx?ID=12485
Sundell, K., El-Khouri, B & Månsson, J. (2005). Elever på vift. Vilka är skolkarna? (FoU-rapport 2005:15). Stockholm: Forsknings- och Utvecklingsenheten. Hämtad från:
http://www.pedagogstockholm.se/Web/Core/Pages/Special/DocumentServiceDocument.a spx?fileid=701c03bf9919441c8860bb91c76920cf
Sundell, K & Forster, M. (2005). En grund för att växa. Forskning om att förebygga beteendeproblem hos barn. (FoU-rapport, nr 2005:1). Stockholm: Forsknings- och utvecklingsenheten. Hämtad från: http://www.kometprogrammet.se/uploads/files/en-grund-for-att-vaxa.pdf
Säljö, R. (2000). Lärande i praktiken - Ett sociokulturellt perspektiv. (2.uppl.). Stockholm: Nordstedts.
Trost, J. (2012). Enkätboken. Lund: Studentlitteratur.
Vetenskapsrådet. (2011). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Wramner, B., Pellmer, K & Hellström, C. (2010). Beroende och droger – Förekomst, effekter, förändringsmöjligheter. Lund: Studentlitteratur.
Bilagor
Bilaga 1 – Missiv
Högskolan i Gävle Hälsopedagogiska programmet Akademin för utbildning och ekonomi
Hej!
Vi är två studenter som läser sista terminen på det Hälsopedagogiska programmet vid Högskolan i Gävle och ska nu skriva vårt examensarbete i pedagogik. Uppsatsens syfte är att undersöka hur Din inställning till cannabis påverkas av Din omgivning. Med omgivning menar vi vänner, familj, massmedia, skola samt eventuell alkohol- och tobaksanvändning. Undersökningen kommer att genomföras i nio klasser vid årskurs 2 på X-gymnasiet.
Vi önskar att Du kan hjälpa oss i vårt arbete genom att besvara den bifogade enkäten vilken innehåller 30 frågor rörande Din inställning till cannabis och hur Din inställning påverkas av Din omgivning. Enkäten beräknas ta cirka 10 minuter att besvara.
Det är frivilligt att delta i denna undersökning och Du kan avbryta ditt deltagande fram till dess att Du lämnar in enkäten utan att detta får några konsekvenser. Väljer Du att delta kommer Dina svar inte att kunna kopplas till just Dig.
Önskar Du ytterligare upplysningar om den aktuella uppsatsen är Du varmt välkommen att kontakta oss eller vår handledare för eventuella frågor eller funderingar.
Alexandra Björklin Erika Johansson Tfn nr: 07x xxxxxxx Tfn nr: 07x xxxxxxx
E-mail: hhp11abn@student.hig.se E-mail:hhp11ejs@student.hig.se
Handledare: Erika Björklund E-mail: Erika.Bjorklund@hig.se
Tack på förhand,
Med Vänliga Hälsningar
Bilaga 2 – Enkät
Enkätundersökning
Läs varje fråga noggrant och kryssa för ett av svarsalternativen som passar bäst in på Dig. Enkäten består av 30 frågor och har som syfte att se hur Din inställning till cannabis påverkas av Din sociala omgivning.
1. Är du tjej eller kille?
Tjej Kille
2. Vilket program går du?
Barn- och fritidsprogrammet
Bygg- och anläggningsprogrammet Estetiska programmet
Fordon- och transportprogrammet Industritekniska programmet Naturvetenskapsprogrammet
Restaurang- och livsmedelsprogrammet Samhällsvetenskapsprogrammet Vård- och omsorgsprogrammet
3. Hur ser din boendesituation ut?
Bor med föräldrar/vårdnadshavare Bor i egen bostad
Annat:
4. Har någon av dina föräldrar en högskoleutbildning?
Ja Nej Vet ej
5. Har du som mål att studera vidare efter gymnasiet?
Ja Nej Vet ej
6. Röker du?
Ja, dagligen
Då och då, endast vid enstaka tillfällen Nej, inte alls
7. Snusar du?
Ja, dagligen
Då och då, endast vid enstaka tillfällen Nej, inte alls
8. Vet dina föräldrar/vårdnadshavare om att du röker/snusar?
Ja Nej
Jag röker/snusar inte
9. Hur ofta dricker du dig berusad?
En gång i veckan
En till två gånger i månaden
Mer sällan än ovanstående svarsalternativ Har aldrig druckit mig berusad
10. Vet dina föräldrar/vårdnadshavare vilka vänner du umgås med?
Ja
Till viss del Nej
11. Brukar du skolka?
Ja, ofta Ja, ibland
Har hänt någon enstaka gång Nej, aldrig
12. Bryr du dig om vilka betyg du får i skolan?
Ja
Till viss del Nej
13. Har du någon gång testat cannabis?
Ja Nej
Om du svarade nej på fråga 13 kan du gå vidare till fråga 15.
14. Anledningen till att du testade var främst kopplat till:
Grupptryck Familj Vänner Pojk-/flickvän Erbjudan på fest Skola Eget intresse Annat:
15. Har du någon gång testat andra olagliga droger och i så fall vilken/vilka?
Markera med ett eller flera kryss
Ja, spice Ja, GHB/GBL Ja, kokain Ja, heroin Ja, amfetamin
Nej, jag har inte testat någon annan drog Annan:
16. Den kunskap du har om cannabis har du främst fått från:
Markera med ett kryss
Vänner Familj Pojk-/flickvän
Internet (exempelvis: Google, Facebook, Youtube) Media (exempelvis: tv, tidningar, film)
Skola
17. Har du någon/några familjemedlemmar som använder/använt cannabis?
Ja Nej
18. Har du någon/några vänner som använder/använt cannabis?
Ja Nej
19. Om någon av dina vänner erbjöd dig att testa cannabis skulle du;
Tacka ja Tacka nej Vet ej
20. Rangordna nedanstående substanser, med sifforna 1 - 4, utifrån hur farliga du anser att de är. Du kan skriva samma siffra flera gånger:
(1 = Helt ofarligt, 2 = Relativt ofarligt, 3 = Farligt, 4 = Livsfarligt)
____ Kokain ____ Cannabis ____ Alkohol ____ GHB ____ Tobak
För att besvara frågorna 21-30 sätter du ett kryss i rutan under det svarsalternativ som stämmer in på din inställning till påståendet.
21. Cannabis borde vara lagligt i Sverige
Stämmer inte alls Stämmer ganska
lite
Stämmer ganska mycket
Stämmer helt och hållet
22. Jag kan idag få tag på cannabis om jag vill
23. Det är vanligt att ungdomar testar cannabis idag
24. Om cannabis var lagligt skulle jag förmodligen använda det
25. Människor i min omgivning anser att cannabis är farligare än vad det egentligen är
26. Cannabis är en farlig drog
27. På grund av hur massmedia framställer cannabis har jag fått en mer positiv inställning
28. Eftersom att cannabis är lagligt i vissa länder är det inte farligt att använda
29. Cannabis är ett problem i kommun X idag
30. Det är bra att Sverige arbetar mot ett samhälle fritt från narkotika
Tack för din medverkan!
Stämmer inte alls Stämmer ganska
lite
Stämmer ganska mycket
Stämmer helt och hållet
Stämmer inte alls Stämmer ganska
lite
Stämmer ganska mycket
Stämmer helt och hållet
Stämmer inte alls Stämmer ganska
lite
Stämmer ganska mycket
Stämmer helt och hållet
Stämmer inte alls Stämmer ganska
lite
Stämmer ganska mycket
Stämmer helt och hållet
Stämmer inte alls Stämmer ganska
lite
Stämmer ganska mycket
Stämmer helt och hållet
Stämmer inte alls Stämmer ganska
lite
Stämmer ganska mycket
Stämmer helt och hållet
Stämmer inte alls Stämmer ganska
lite
Stämmer ganska mycket
Stämmer helt och hållet
Stämmer inte alls Stämmer ganska
lite
Stämmer ganska mycket
Stämmer helt och hållet
Stämmer inte alls Stämmer ganska
lite
Stämmer ganska mycket
Stämmer helt och hållet
Bilaga 3 – Tabell över attitydfrågor
Tabell 12 Över attityder
N= 116
Kön % Tjej Frekv. Kille Frekv.
Om cannabis var lagligt skulle jag förmodligen använda det
Stämmer inte alls 47,4 55 31 36
Stämmer ganska lite 10,3 12 2,6 3
Stämmer ganska mycket 0,9 1 5,2 6
Stämmer helt och hållet 1,7 2 0,9 1
Cannabis är en farlig drog
Stämmer inte alls 2,6 3 2,6 3
Stämmer ganska lite 9,5 11 9,5 11
Stämmer ganska mycket 20,7 24 15,5 18
Stämmer helt och hållet 27,6 32 12,1 14
Cannabis är ett problem i kommun X idag
Stämmer inte alls 3,4 4 5,2 6
Stämmer ganska lite 25 29 13,8 16
Stämmer ganska mycket 22,4 26 17,2 20
Stämmer helt och hållet 9,5 11 3,4 4
Det är bra att Sverige arbetar mot ett samhälle fritt från narkotika
Stämmer inte alls 0,9 1 - -
Stämmer ganska lite 2,6 3 3,4 4
Stämmer ganska mycket 8,6 10 12,1 14