En del författare i ämnet argumenterar för att balansen mellan positiva och negativa mått och presentation i hållbarhetsredovisningen är en av de viktigaste kritierierna för god kvalitet och trovärdiget, det saknas dock någon form av praxis på hur balansen ska se ut för att det ska upplevas trovärdigt, något som studiens resultat bekräftar eftersom det är helt slumpmässigt hur balansen ser
ut mellan företagen. Det skulle därför vara av intresse för vidare forskning att studera vad som är en bra balansnivå och hur företagen ska förhålla sig till just denna del av kvaliteten.
Ur diskussion går det även att förstå att det finns saker som kan påverka mekansimerna och varför vissa mekanismer är drivande eller inte. Organisationsstrukturen är en sådan del som skulle kunna tänkas påverka mekansimerna och därmed kvaliteten i hållbarhetsredovisningarna. Ett förslag till vidare forskning blir således att försöka identfiera eventuell påverkan på mekanismerna beroende på organisationsstruktur eller om påverkan sker direkt på kvaliteten. Det skulle bidra med en större teoretisk förståelse över vad som påverkar kvaliteten i hållbarhetsredovisnignarna och hur.
8
Källförteckning
8.1
Tryckta källor
Albu, N., Albu, C.N., Dumitru, M. & Dumitru, V.F. 2013, "Plurality or Convergence in Sustainability Reporting Standards?” Amfiteatru Economic, vol. 15, pp. 729-742.
Alves, H. & Mainardes, E.W. 2011, "Stakeholder theory: issues to resolve", Management decision, vol. 49, no. 2, pp. 226-252.
Alvesson, M. & Sköldberg, K. 2008, "Tolkning och reflektion. Vetenskapsfilosofi och kvalitativ metod", Studentlitteratur, Lund.
Andrew, J. & Cortese, C. 2013, "Free market environmentalism and the neoliberal project: the case of the Climate Disclosure Standards Board", Critical perspectives on accounting, vol. 24, no. 6, pp. 397-409.
Artsberg, Kristina, 2005, "Redovisningsteori - policy och -praxis", Andra upplagan, Liber AB, Malmö.
Bazillier Rémi, Vauday Julien, 2014 "CSR into (new) perspective", Foresight, vol. 16 no. 2, pp.176- 188.
Botosan, C.A. (2006). Disclosure and the cost of capital: What do we know? Accounting and Business Research, International Accounting Policy Forum, pp. 31-40.
Bouten, L., Everaert, P., Van Liedekerke, L., De Moor, L. & Christiaens, J. 2011, "Corporate social responsibility reporting: A comprehensive picture?", Accounting Forum, vol. 35, no. 3, pp. 187-204. Brown, N. and Deegan, C. (1998), “The public disclosure of environmental performance information: a test of media agenda setting theory and legitimacy theory”, Accounting and Business Research, vol. 29 no. 1, pp. 21-41.
Brown, J. & Dillard, J. 2013, "Agonizing over engagement: SEA and the "death of environmentalism" debates", Critical Perspectives on Accounting, vol. 24, no. 1, pp. 1-18.
Brown, D. & Rupley, K.H, Marshall, R.S. 2012, "Governance, media and the quality of environmental disclosure", Journal of Accounting and Public Policy, vol. 31, no. 6, pp. 610-640.
Bryman, A. & Bell, E. 2003, "Företagsekonomiska forskningsmetoder", Liber, Malmö
Buchholz RA. 1991, “Corporate responsibility and the good society: From economics to ecology”.
Business Horizons. vol.34 no.4 pp.19-31.
Carroll, A. B., 1991, the pyramid of corporate social responsibility: Toward the moral management of organizational stakeholders, Business horizons, vol. 34, no.4, pp. 39-48.
Christensen Lars Thøger, Morsing Mette, Thyssen Ole, 2014 “CSR as aspirational talk”,
Organization, vol. 20, no. 3, pp. 372-393.
Clarkson, M. B. E., 1995, "A Stakeholder Framework for Analyzing and Evaluating Corporate Social Performance", The Academy of Management Review, vol. 20, no. 1, pp. 92-117.
Clarkson, P.M., Fang, X., Li, Y. & Richardson, G. 2013, "The relevance of environmental disclosures: are such disclosures incrementally informative?” Journal of Accounting and Public
Policy, vol. 32, no. 5, pp. 410-431.
Cong, Y. & Freedman, M. 2011, "Corporate governance and environmental performance and disclosures", Advances in Accounting, vol. 27, no. 2, pp. 223.
Deegan, C., 2002, "Introduction: The legitimizing effect of social and environmental disclosures – a theoretical foundation", Accounting, Auditing & Accountability Journal, vol. 15, no. 3, pp. 282-311. Deegan, C. and Rankin, M. (1996), “Do Australian companies objectively report environmental news? An analysis of environmental disclosures by firms successfully prosecuted by the Environmental Protection Authority”, Accounting, Auditing & Accountability Journal, vol. 9 no. 2, pp. 50-67.
Elkington, J., 1999, Cannibals with forks: The triple bottom line of 21st century business, Capstone
Publishing Ltd, Oxford.
European Commission, 2013. “Proposal for a Directive of the European Parliament and of the Council Amending Council Directives 78/660/EEC and 83/349/EEC as Regards Disclosure of Non- Financial and Diversity Information by Certain Large Companies and Groups”. COM (2013) 207
Final. European Commission, Strasbourg.
Frooman, J. 1999, “Stakeholders influence strategies”, Academy of Management Review, vol. 24, no. 2, pp. 191-205.
Frostensson, Magnus, Tommy Borglund, Karolina Windell, 2010, “Effekterna av hållbarhetsredovisning: En studie av konsekvenserna av de nya riktlinjerna om hållbarhetsinformation kring statligt ägda företag”, Regeringskansliet, Stockholm, Rapport september 2010.
Furusten, S., 2007, "Den institutionella om världen", Liber, Malmö.
Global Reporting Initiative, 2014. “Reporting Principles and standard Disclosures”, Global Reporting
Initiative.
Global Reporting Initiative, 2013, “Riktlinjer för hållbarhetsredovisning: G3, Global Reporting
Initiative, ver 3.1.
Griffin, J.J. & Prakash, A. 2014, "Corporate Responsibility: Initiatives and Mechanisms", Business
& Society, vol. 53, no. 4, pp. 465-482.
Hahn Rüdiger, Lülfs Regina, 2013 “Legitimizing Negative Aspects in GRI-Oriented Sustainability Reporting: A Qualitative Analysis of Corporate Disclosure Strategies”, Journal of Business Ethics, vol. 123, pp. 401-420.
Hahn R. & Kühnen M., 2013, “Determinants of sustainability reporting: a review of results, trends, theory, and opportunities in an expanding field of research”, Journal of Cleaner Production, vol.59 pp.5-21.
Jacobsen, D. I., 2002, "Vad, hur och varför?", Studentlitteratur, Lund.
Joseph G., 2012, “Ambiguous but tethered: An accounting basis for sustainability reporting”, Critical
Perspectives on Accounting, vol. 23, no.2, pp.93-176
Kolk, A., 2010. “Trajectories of sustainability reporting by MNCs”. Journal of World Business, vol.45, pp.367-374.
Lanis, R. & Richardson, G. 2013, "Corporate social responsibility and tax aggressiveness: a test of legitimacy theory", Accounting, Auditing & Accountability Journal, vol. 26, no. 1, pp. 75
Lélé, S. M., 1991, Sustainable Development: A Critical Review, World Development, vol. 19, no. 6, pp. 607-621.
Magness, V. (2006). Strategic posture, financial performance and environmental disclosure: an empirical test of legitimacy theory, Accounting, Auditing and Accountability Journal, 19(4), pp. 540– 563.
Mahoney, L. S., Thorne, L., Cecil, L., & LaGore, W. 2013. A research note on standalone corporate social responsibility reports: Signaling or greenwashing? Critical Perspectives on Accounting, vol.24, no.4-5, 350-359.
Marcel, v. M. 2003, "Concepts and definitions of CSR and corporate sustainability: Between agency and communion", Journal of Business Ethics, vol. 44, no. 2, pp. 95-105.
Mathews, M.R. 2000, "Accounting for macro-social impacts: a new research agenda", Accounting
Forum, vol. 24, no. 2, pp. 187-96.
Mitchell, R. K., Agle, B. R. & Wood, D. J., 1997, "Toward a theory of stakeholder identification and salience: Defining the principle of who and what really counts", Academy of Management Review, vol. 22, no. 4, pp. 853-886.
Moneva, J.M., Archel, P. & Correa, C. 2006, "GRI and the camouflaging of corporate unsustainability", Accounting Forum, vol. 30, no. 2, pp. 121-137.
Moneta, G.B. & Csikszentmihalyi, M. 1996, "The effect of perceived challenges and skills on the quality of subjective experience", Journal of personality, vol. 64, no. 2, pp. 275-310.
Mäkelä, H. 2013. On the ideological role of employee reporting. Critical Perspectives on Accounting, vol.24 no.4-5, pp. 360-378.
Nair, V.B. 2005, "Governance Mechanisms and Equity Prices", The Journal of Finance, vol. 60, no. 6, pp. 2859-2894.
Nilsson Fredrik, Olve Nils-Göran (Red.), (2013). Controllerhandboken, 10:e upplagan, Liber AB, Stockholm.
Segelod, Esbjörn, 2013, Styrning och kalkylering av investeringar.
Oogarah-Hanuman, V. & Mahadeo, J.D. 2011, "Changes in social and environmental reporting practices in an emerging economy (2004-2007): exploring the relevance of stakeholder and legitimacy theories", Accounting forum, vol. 35, no. 3, pp. 158-175.
Panitchpakdi, S. 2013, "Economic development, poverty alleviation AND BIODIVERSITY CONSERVATION", International Trade Forum, no. 2, pp. 9-11.
Raiborn, C. A., Butler, J. B., & Massoud, M. F., 2011, “Environmental reporting: Toward enhanced information quality”, Business Horizons, vol.54, no.5, 425-433.
Richardson, G. & Lanis, R. 2012, "Corporate social responsibility and tax aggressiveness: an empirical analysis", Journal of Accounting and Public Policy, vol. 31, no. 1, pp. 86-108.
Rogers, M. & Ryan, R., 2001, “The triple bottom line for sustainable community development”, Local
Environment, vol. 6, no. 3, pp. 279-289.
Romero, S. & Fernandez-Feijoo, B. 2014, "Effect of stakeholders' pressure on transparency of sustainability reports within the GRI framework", Journal of Business Ethics, vol. 122, no. 1, pp. 53- 63.
Rowley, T. 1997, “Moving beyond dyadic ties: a network theory of stakeholder influences”, Academy
of Management Review, vol. 22 no. 4, pp. 887-910.
Silverman, D. 2011, "Interpreting qualitative data", 4: e upplagan. SAGE publication, London. Sprinkle GB, Maines LA., 2010. “The benefits and costs of corporate social responsibility”. Business
Horizons. vol.53, pp.445-453.
The World Commission on Environment and Development, 1987, "Our Common Future", Ox-ford
University Press, Oxford.
Tullberg, J. 2013, "Stakeholder theory: some revisionist suggestions", The journal of socio-
economics, vol. 42, pp. 127-135.
Vanclay, F., 2004, “The triple bottom line and impact assessment: How do TBL, EIA, SIA, SEA and EMS relate to each other?”, Journal of Environmental Assessment Policy and Management, vol. 6, no. 3, pp. 265-288.
Vormedal, I., Ruud, A., 2009. “Sustainability reporting in Norway: an assessment of performance in the context of legal demands and socio-political drivers”. Business Strategy and the Environment, vol.18, pp. 207- 222.
8.2
Elektroniska källor
Europakommissionen, 2014. “European Commission - STATEMENT/14/124 15/04/2014” Tillgänglig: http://europa.eu/rapid/press-release_STATEMENT-14-124_en.htm. (2014-09-25) KPMG, 2013. “The KPMG Survey of Corporate Responsibility Reporting 2013”. (Elektronisk). Tillgänglig: http://www.kpmg.com/Global/en/IssuesAndInsights/ArticlesPublications/corporate- responsibility/Pages/corporate-responsibility-reporting-survey-
2013.aspx?dm_i=4J5,21EAU,2NHPCK,7CCYT,1. (2014-09-25).
KPMG, 2011. “2011-11-28. Hållbarhetsredovisning ökar starkt globalt– men Sverige halkar efter”. Tillgängligt: http://www.kpmg.com/se/sv/kunskap-utbildning/nyheter- publikationer/pressmeddelanden/pressmeddelanden-2011/sidor/hallbarhetsredovisning-okar.aspx. (2014-10-01)
Regeringskansliet, 2007. "Tydligare informationskrav för hållbarhetsinformation för statligt ägda företag". Tillgängligt: http://www.regeringen.se/sb/d/9737/a/93467 (2014-10-21)
Regeringskansliet, 2007. "Genomlysning av de statligt ägda företagens hållbarhetsredovisning 2006". Tillgängligt: http://www.regeringen.se/sb/d/108/a/82166 (2015-02-01)
Regeringen, 2015. "Bolagen". Tillgängligt: http://www.regeringen.se/sb/d/17677 (2015-01-16) SvD Näringsliv, "Så slår svenska företag konkurrenter i Norden", 2012-10-27 http://www.svd.se/naringsliv/sverige-drar-i-vag-pa-ansvarsfragan_7617794.svd (Hämtad: 2014-11- 18)
9 Bilaga 1 - Intervjuguide
Syftet är att intervjun skall vara en semi-strukturerad intervju med några övergripande ämnen som berör de teorier för frivillig hållbarhetsredovisning. För att kunna styra in samtalet mot de kriterier som berörs i referensramen har även ett antal ledfrågor konstruerats som är anknutna till teorin. Intervjuarna kommer inte strikt hålla på ordningen på ämnen i intervjun utan låter respondenten i så stor utsträcknings som möjligt tala fritt inom ramen för de ämnen som finns. Utöver ledfrågorna kan följdfrågor som ses som relevanta för intervjun ställas. (Bryman & Bell, 2007) (Silverman, 2011)
Introduktion
Presentation om uppsatsen för respondenten utan att förklara de områden om kvalitet som kan påverka respondentens svar.
Hur länge har ni använt er av hållbarhetsredovisning? Hur ser er process för hållbarhetsredovisningen ut?
Vilka beslut angående hållbarhet och redovisningen finns? o I vilka instanser fattas besluten?
o Vilka var argumenten för och emot hållbarhetsredovisning? Hur ser diskussionerna ut vid planeringen?
Hur valde ni att lägga erat fokus på för ansvarsområden i hållbarhetsredovisningen? o Varför valde ni att fokusera på [Det dom fokuserar på]
Hållbarhet
Eftersom hållbarhetsredovisningen är en spegling av företagets hållbarhetsarbete är det intressant att veta inställningen till hållbarhet.
Vad är hållbarhet för er?
Hur har ni diskuterat innebörden av Corporate Social Responsibility (CSR)?
Vilka delar i begreppet hållbarhet prioriterar ni när ni jobbar med hållbarhet och presenterar dessa? Hur är hållbarhet en del av eran övergripande strategi?
Vad kan ni göra för att förbättra hållbarheten i samhället?
Kan ni som enskilda företag verkligen kunna påverka hållbarheten i samhället?
Intressenter
Intressenter kan ha en betydande roll i hållbarhetsarbetet och kan bidra med både feedback och krav på företaget. Vilken blir intressenternas roll när ni tar fram er hållbarhetsredovisning.
Har ni identifierat vilka som är era intressenter och vilka krav de har när ni hållbarhetsredovisar? o Hur har ni i så fall gått tillväga när ni identifierade dessa?
o Har ni haft intressentdialoger med era intressentgrupper för att höra deras feedback och hur har detta gått till?
o Vilka är era viktigaste intressenter i hållbarhetssammanhang? Skiljer sig de mot era intressenter i verksamheten?
Hur svarar ni mot era intressenter i hållbarhetsredovisningen, dvs. hur syns deras intresse i redovisningen
Omvärlden
Fler och fler företag börjar att hållbarhetsredovisa och sedan 2007 är det även obligatoriskt för statligt ägda företag att hållbarhetsredovisa. Även så finns en stark hållbarhetstrend i samhället idag. Hur förhåller ni er till det ökande trycket på företagen från samhället?
Är den samhällstrenden något ni känner av i företaget och är det något som har påverkat er? Hållbarhetsredovisar era konkurrenter?
Får de då konkurrensfördelar mot er om de gör det? Är det viktigt att göra som de andra företagen på marknaden?
Hur tror ni/du att det statliga obligatoriet har påverkat till varför fler företag hållbarhetsredovisar? Kan ni ge ett exempel på hur det ha påverkat er?
I flera andra europiska länder är idag obligatoriskt för alla större företag, bidrar det här till en "global" samhällstrend?
Kan man som stort/börsnoterat företag låta bli att hållbarhetsredovisa idag? Varför hållbarhetsredovisar inte mindre företag i lika stor utsträckning?
Hade ni fortfarande hållbarhetsredovisat om ni inte hade varit börsnoterade? (Vänd om de inte är börsnoterade)
Avslutning/Sammanfattning
Förklara hur mekanismer kan påverka vad som redovisat och därmed kvaliteten. Dock finns det inget som säger hur dessa mekanismer påverkar kvaliteten positivt/negativt.
Vad anser du primärt har drivit er till att hållbarhetsredovisa?
o Är hållbarhetsredovisningen ett sätt att ha kolla på de regler och krav som finns? Finns det utrymme för personliga initiativ för hållbarheten, som tillexempel eldsjälar i miljö? Använder ni hållbarhetsredovisningen för att marknadsföra er som ett hållbart företag? Om Ja, hur och
varför?
Vilka krav ställer ni på kunder och leverantörer för att vara mer hållbara och hur signalera ni dessa krav? Går det att använda hållbarhetsredovisnigen till detta?
Företag Allmänt Hållbarhet Intressenter Omvärld H&M AB, Hendrik Alpen,
Ansvarig på Kommunikation och Press avdelningen på
H&M Koncernen.
Respondenten anser att H&M primärt använder HBR som ett verktyg för intern uppföljning och
styrdokument för verksamheten. HBR sedan 2002
Respondenten anger att det inte finns mer information att tillgå än den som
presenteras i hållbarhetsredovisningen. I hållbarhetsredovisningen återges vikten av att arbeta med hållbarhet
genomgående i verksamheten.
H&M arbetar nära intressenter och för dialoger med intressentgrupper. Dessa ingår i väsentlighetsanalyser samt i de
arbetsgrupper som finns för hållbarhetsredovisningen.
Respondenten anger att det är kritiskt att hållbarhetsaspekten ingår i
verksamhetsstrategin och att hållbarhetsarbetet är mer än en samhällstrend utan att det faktiskt är
det nya sättet att arbeta på. De använder HBR att konkurrera med samt marknadsföring. Det är inte HBR
som rapport som ger konkurrensfördelar utan det den innehåller. Respondenten tror att hållbarhetsredovisning kommer att bli obligatoriskt i Sverige, vilket H&M
uppskattar. Skandia, Karin Thomas,
Projektledaren för hållbarhetsredovisninge
n
Skandia är kundägd, vilket innebär att kunderna tillsammans äger
Skandia. Skandia har hållbarhetsredovisat sedan 2011.
Skandias avsikter med hållbarhetsredovisningen är att
skapa transparens mot kunder/ägare samt att använda HBR
som ett verktyg internt för att strukturera arbetssättet mot de
frågor som kunderna tycker är viktiga.
Respondenten anger att hållbarhet är något som intressenterna efterfrågar
och är därför värderingar som Skandia bör ta i hänsyn. Respondenten berättar att branschen
Skandia är verksam i har låg trovärdighet bland allmänheten,
främst insyn och begriplighet. Skandia är missnöjda med att intressenter ser på branschen och
det egna företag på det viset och därför arbetar för transparens i företaget för att motbevisa.
Respondenten anger återkommande att kunder och ägare (Vilka är samma i Skandia) är de primära intressenterna, det
är dessa Skandia främst lyssnar till. Medarbetarna är också en primär intressentgrupp eftersom att de är de som
ska arbeta utifrån HBR. Skandia ser HBR nämligen som ett verktyg för medarbetarna
i Skandia att jobba efter. Respondenten anger att kunder i låg grad tar del av HBR
och de snarare söker information på hemsida och andra medier. Dock ligger
HBR till grund för den informationen samtidigt som HBR fungerar som verktyg
internt där GRI är viktigt.
Eftersom att Skandia varken är statligt eller börsnoterat är trycket från omvärlden inte hårt. Samtidigt saknar Skandia investerare som
också bidrar till det lägre omvärldstrycket. Därför prioriteras
kunderna/ägarna högre än den övriga omvärlden.
EY, Charlotte Söderlund, Auktoriserad revisor på Climate Change and Sustainability Services
Koncernen har en internationell hållbarhetsredovisning men det svenska dotterbolaget har en egen.
På grund av
organisationsförändringar har HBR minskat i omfattning. Respondenten som har mångårig erfarenhet inom
ämnet menar att organisationsstrukturen och kulturen påverkar vad som HBR omfattar. Praktiskt leder detta till att väsentlighetsanalysen påverkar
vad som presenteras.
Hållbarhet på EY är trovärdighet, revision grundar sig på att information ska gå att lita på och då
bör EY som aktör också vara trovärdig. Eftersom att EY erbjuder granskning av HBR för sina kunder måste EY vara trovärdig och också hållbarhetsredovisa. Miljö ligger inte
i fokus för EY.
Respondenten anger att de främsta intressenterna för EY är företagets kunder
då de indirekt genom offertförfrågningar ställer krav på EY.
Obligatoriet för statliga bolag skulle kunna ge "ringar på vattnet" men är inte så pass kraftfullt att det skulle påverka företag runt om kring. För EY's del vore det konstigt av EY att inte hållbarhetsredovisa eftersom att
de erbjuder sig att granska andras HBR.
klimat, energi och miljö avsikt att presentera information kring arbetet om först miljön sedan
hållbarhet.
hållbarhet (bla. till hållbarhetsredovisningen) och driver
personligen frågor angående detta. Hållbarhetsansvariga och medarbetare har erhållit fria tyglar från VDn att utveckla hållbarheten i verksamheten. Trivector var tidiga med att miljörapportera och även de andra aspekterna (dock lite senare).
De var tidiga med hållbarhetsredovisning relativt till
andra aktörer.
hänsyn till vid projekt exempelvis. Kunder är också en viktig intressent men kunderna har inte några krav på Trivector förutom
några få undantag där mindre krav förekommer. Det är främst Trivector som
ställer krav på kunderna utifrån hållbarhet.
som större bolag eventuellt gör. Miljö har funnit länge och respondenten upplever att det inte förändrats för Trivector under åren i
någon större grad. De statligt ägda bolagen är inte med och bidrar till trenden i någon högre grad. Trivector
menar att hållbarhet har fått mer förståelse i samhället, exempelvis förståelse för Trivectors förslag på telefonmöte istället för möte.
Telia Sonera, Henrik Weinstedt, Sustainablility manger.
Hållbarhetsredovisat sedan 2006, men har ändrat fokus 2010/11.
Tidigare var rapporten av kommunikativ karaktär medan efter
10/11 hamnade fokus mer på omvärldsfokus, istället för de direkta intressenterna lyftes fokus
till egentligen stora delar av omvärlden. Detta intensifierades efter korruptions skandalen 2012.
Telia Sonera tar upp i sitt nya fokus hur telecom kan användas för att
bygga ett hållbarhet samhälle (kommunkation, demokrati). Det är
även på modet med de sociala aspekterna medan miljön beskrivs
som död. En stor del av arbetet är inriktat på den sociala biten.
Telia sonera anger att sina intressenter är kunder och ägare, även regeringar. TS har
haft för avsikt att kommunicera det intressenterna vill ha kommunicerat, dock har inte intressenterna ingått i arbetet med hållbarhetsredovisningen, vilket har lett
till att tidigare HBR har blivit reklamblaskor. I framtiden avser TS att ha ett närmare sammarbete med intressenter
vid framtagningen av HBR.
TS säger att man inte i tillräckligt hög grad anpassat HBR efter omvärldens tryck vilket lett till dålig publicitet i media. Därför ligger fokus nu på att lyssna till vad omvärlden vill och genomföra det. Exempelvis anger TS att de sociala aspekterna är trendigt
just nu och därför fokuserar TS på det i HBR.
Renova, Viktoria Edvardsson Hållbarhetschef
Renova har HBRat sedan 2010, företaget är ägt av ett antal
kommuner i
västragötalandsregionen. Företaget grundades av kommunerna för att
ta hand om avfall och miljösortering i kommunerna. Har
gått från integrerad HBR till fristående.
Själva syftet med företaget är att för kommunerna hantera avfall och sopor. De berättar att miljöfrågor
alltid varit viktiga och Renova fokuserar på miljö i
hållbarhetsarbetet.
Den främstsa intressentgruppen är ägarna i Renova. De är kommunerna som har krav
och som återspeglas i hållbarhetsredovisningen. HBR används
också för att internt i Renova styra medarbetarna att arbeta efter uppsatta
mål.
Kommunerna består av demokratiskt valda politiker så Renova ser sina
ägare som en representation av samhället och omvärlden. Det gör att
samhällstrender indirekt (genom politikerna) påverka Renova starkt.
Postnord, Anna Viefhues, Investor
Relations & Sustainability Communication
2009 började Postnord med hållbarhetsredovisning, tidigare
redovisades det i andra former. Ägare: Svenska och Danska
staten.
Hållbarheten handlar främst om transporten; stor miljöpåverkan och där det finns möjlighet att minska påverkan. Postnord är en
av landets största arbetsgivare och har över 40 000 st anställda vilket ställer krav på de sociala aspekterna i organisationen. Samtidigt arbetar Postnord som
en institution i samhället där tillgänglighet för alla är viktigt i
organisatioinen.
Intressentgrupper är främst stora företagskunder, som faktiskt är dom som skickar brev. Sen också Svenskla och Danska Staten som ägare och de