Vidare forskning

Eftersom denna undersökning har haft fokus på årskurserna 4–6, skulle en undersök-ning av hur lärares uppfattundersök-ningar om undervisundersök-ning av elever i lägre och högre årskurser skiljer sig kunna tänkas vara intressant. Lärarna i denna undersökning jämförde själva eleverna i årskurs 4–6 med elever i årskurs 7–9, och menade att det går att prata på ett annat sätt med äldre elever. Elever i årskurs F–3 kan tänkas vara en ännu större utma-ning att förklara kontroversiella samhällsfrågor för, och därför skulle en undersökutma-ning av hur lärare arbetar där kanske vara intressant för blivande SO-lärare.

Det framgick i resultatet (tabell 1) att bara en av lärarna hade pratat om mansrörel-sen. Kvinnorörelsen är däremot något som samtliga lärare har talat om. Fyra av de till-frågade lärarna hade alltså under deras omkring 20 år långa yrkestid inte ens nämnt att det finns samhällsproblem som rör specifikt män och pojkar. Det är mycket oroande resultat. En undersökning om varför det är så, och om det är vanligt att lärare inte berör det ämnet, skulle kunna vara angeläget. Konsekvenserna av att det inte ingår i under-visningen skulle också behöva undersökas. En tänkbar förklaring till detta kan förstås vara att de tror att mansrörelsen består av människor som vill arbeta emot kvinnorörel-sen. Om så skulle vara fallet, så betyder ju det att barnen behöver få veta att det finns krafter i samhället som vill motverka jämställdhet. En annan förklaring kan vara att de själva är kvinnor, och därför personligen bara är engagerade i problem som rör kvinnor.

En undersökning om det finns skillnader mellan vilka samhällsfrågor lärare tar upp beroende av deras egen könstillhörighet kan därför också vara ett område som behöver utforskas.

Referenser

Allmänna barnhuset (2015). Det gäller en av fem: fakta om barn, sexuella övergrepp och sex-uell exploatering i Sverige 2014. Stockholm: Stiftelsen Allmänna barnhuset. Hämtad från http://www.allmannabarnhuset.se/wp-content/uploads/2015/11/Det-gäller-1-av-5.pdf

Alvesson, M. & Sköldberg, K. (2017). Tolkning och reflektion: vetenskapsfilosofi och kvalita-tiv metod. (Tredje upplagan). Lund: Studentlitteratur.

Arneback, E. & Jämte, J. (2015). I. (2015). Rasism och antirasism i skolan. I Ljunggren, C., Unemar Öst, I. & Englund, T. (red.). Kontroversiella frågor: om kunskap och politik i samhällsundervisningen. (s. 43–60). Malmö: Gleerups Utbildning.

Bergman, A. & Hanson, E. (2014). Barn som anhöriga när en förälder avlider – En kun-skapsöversikt om effekt av metoder för stöd till barn. Kalmar: Nationellt kompetenscentrum anhöriga. Hämtad från http://www.anhoriga.se/Global/BSA/Dokument/Rappor-ter_kunskaps%c3%b6versikter/BSA_Rapport-2014-1_Bergman_Hanson_webb.pdf

Brinkkjaer, U. & Høyen, M. (2013). Vetenskapsteori för lärarstudenter. Lund: Studentlitte-ratur.

Brottsförebyggande rådet. (2018). Barnmisshandel. Hämtad från

https://www.bra.se/brott-och-statistik/statistik-utifran-brottstyper/barnmiss-handel.html

Brottsoffermyndigheten. (2014). Människohandel. Hämtad från https://www.brottsof-fermyndigheten.se/default.aspx?id=1724

Bäck, E., Bäck, H., Montgomery, H., & Funck, F. (2013). Åsikter och engagemang i sam-hällsfrågor: Resultat från en webbundersökning. (Psykologiska rapporter från Lund). In-situtionen för Psykologi.

Creswell, J.W. (2014). Research design: qualitative, quantitative, and mixed methods appro-aches. (Fourth edition, international student edition.) Los Angeles, Calif.: SAGE.

Eliasson, A. (2013). Kvantitativ metod från början. (3., uppdaterade uppl.) Lund: Stu-dentlitteratur.

Europarådet. (2016). Undervisa om kontroversiella samhällsfrågor (Skolverket, övers.).

Strasbourg: Europarådet. Hämtad från https://rm.coe.int/CoERMPublicCommonSear-chServices/DisplayDCTMContent?documentId=09000016806948b6

Frenzel, A. (2016). Skolundersökningen om brott 2015: om utsatthet och delaktighet i brott.

Stockholm: Brottsförebyggande rådet (BRÅ). Hämtad från https://www.bra.se/down-

load/18.37179ae158196cb1727ebae/1482158395266/2016_21_Skolunder-sokningen_om_brott_2015.pdf

Hess, D. E. (2004). Controversies about Controversial Issues in Democratic Education. I PS: Political Science & Politics. American Political Science Association.

Hämtad från http://schoolandsociety2014.pbworks.com/w/file/fetch/73531061/PS-Hess.pdf

Johansson, K. & Sjöberg, L. (2008). Kan man bli sjuk av ord? Det osynliga våldet mot själen:

en studie om psykisk barnmisshandel och emotionell omsorgssvikt i BRIS barnkontakter år 2007. Stockholm: Barnens rätt i samhället (BRIS). Hämtad från

https://www.bris.se/globalassets/pdf/rapporter/kan_man_bli_sjuk_av_ord-bris-rap-port.pdf

Jonsson, L. & Svedin, C.G. (2017). Barn utsatta för sexuella övergrepp på nätet.

Linköping/Stockholm: Linköping University Electronic Press/Stiftelsen Allmänna Barnhuset. Hämtad från http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1153434/FULL-TEXT01.pdf

Kvale, S. & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. (3. [rev.] uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Leifman, H. Raninen, J. & Sundelin, M. (2012). Föräldrar i missbruks - och beroende vård och deras barn – en genomgång av SKL: s kartläggning hösten 2 012 och en skattning av antal berörda barn. Stockholm: Centralförbundet för alkohol -och narkotikaupplysning.

Hämtad från

https://www.can.se/contentas- sets/34b319b8ad614d089450fcdf66bfbba3/foraldrar-i-missbruks--och-beroende-vard.pdf

Lundgren, U.P., Säljö, R. & Liberg, C. (red.) (2014). Lärande, skola, bildning. (3., [rev. och uppdaterade] utg.) Stockholm: Natur & kultur.

Ljunggren, C., Unemar Öst, I. & Englund, T. (red.) (2015). Kontroversiella frågor: om kunskap och politik i samhällsundervisningen. Malmö: Gleerups Utbildning.

Morén, G. (2017). Samhällsfrågor som didaktiskt begrepp i samhällskunskap på gymnasiesko-lan: en potential för undervisningen. Licentiatavhandling (sammanfattning) Karlstad:

Karlstads universitet.

Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor. (u.å.). Unga hbtq-personers hälsa. Hämtad från https://www.mucf.se/unga-hbtq-personers-halsa

Nationellt centrum för suicidforskning och prevention. (2018) Självmord i Sverige.

Hämtad från https://ki.se/nasp/sjalvmord-i-sverige-0

Nationellt centrum för suicidforskning och prevention. (2018) Självmordsförsök i Sve-rige. Hämtad från https://ki.se/nasp/sjalvmordsforsok-i-sverige

Nationalencyklopedin. Kvinnorörelse. Hämtad från http://www.ne.se/uppslags-verk/encyklopedi/enkel/kvinnorörelse

Nationalencyklopedin. Mansrörelse. Hämtad från http://www.ne.se/uppslagsverk/en-cyklopedi/lång/mansrörelse

Pew Research Center. (2013). The Global Divide on Homosexuality. Hämtad från http://www.pewglobal.org/2013/06/04/the-global-divide-on-homosexuality/

Polismyndigheten. (2017). Grooming – skydda dig. Hämtad från https://polisen.se/ut-satt-for-brott/skydda-dig-mot-brott/grooming/

Salonen, T. (2015). Barnfattigdom i Sverige: Årsrapport 2015. Stockholm: Rädda Barnen.

Hämtad från https://www.raddabarnen.se/Documents/vad-vi-gor/Barnfattig-dom/rb_barnfattigdom_2015_web_l.pdf

Shannon, D. & Törnqvist, N. (2011). Polisanmälda våldtäkter mot barn: en uppdaterad kunskapsbild. Stockholm: Brottsförebyggande rådet (BRÅ). Hämtad från

http://www.bra.se/bra/publikationer/arkiv/publikationer/2011-06-11-polisanmalda-valdtakter-mot-barn.html

Skolverket (2017a). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011: revi-derad 2017. Stockholm: Skolverket. Hämtad från http://www.skolverket.se/publikat-ioner?id=3813

Skolverket. (2017b). Kommentarmaterial till kursplanen i samhällskunskap: reviderad 2017.

Stockholm: Skolverket. Hämtad från http://www.skolverket.se/publikationer?id=3811

Skolverket. (2017c). ICCS 2016: kunskaper, värderingar och engagemang i medborgar-, de-mokrati- och samhällsfrågor hos svenska 14-åringar i ett internationellt perspektiv. Stock-holm: Skolverket.

Skolverket. (2018). Undervisa om kontroversiella frågor. Hämtad från

https://www.skolverket.se/skolutveckling/vardegrund/utveckla-undervisningen/un-dervisa-om-kontroversiella-fragor-1.257318

SOU 2014:49. (2014). Våld i nära relationer – en folkhälsofråga: Förslag för ett effektivare ar-bete. Stockholm: Fritzes offentliga publikationer. Hämtad från https://www.rege- ringen.se/contentassets/9d9b0adf4a844a77836ffa9ca6b466df/vald-i-nara-relationer---en-folkhalsofraga-forslag-for-ett-effektivare-arbete-del-1-av-2-sou-201449

Sveriges radio. (2012). Färre anmäler etnisk diskriminering i skolan. Hämtad från https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=3993&artikel=4983564

Säljö, R. (2014). Den lärande människan. I Lundgren, U.P., Säljö, R. & Liberg, C. (red.) Lärande, skola, bildning. (3., [rev. och uppdaterade] utg.) (s. 251–310). Stockholm: Natur

& kultur.

Unemar Öst, I. (2015). Skoldiskurser om samhällsundervisning och kontroverser. I Ljunggren, C., Unemar Öst, I. & Englund, T. (red.). Kontroversiella frågor: om kunskap och politik i samhällsundervisningen. (s. 95–114). Malmö: Gleerups Utbildning.

Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Elanders Gotab.